Uppsatsens syfte är att analysera hur nedskalning av en global vision till en lokal kontext tar sig uttryck i Oslo kommuns klimatstrategi. Valet av Oslo kommuns klimatstrategi som studieobjekt baserades på Oslos samarbete med UN-Habitat samt utnämnandet av Oslo till Europas miljöhuvudstad 2019 och Norges petroleumverksamhet. Dokumentet Klimastrategi mot Oslo 2030 (2020) har analyserats utifrån begreppen Urbanitet och Hållbar övergång samt innebörden med nedskalning av klimatpolitiken och tre förmedlingsmetoder. Uppsatsen förankras i den tidigare forskningen som behandlar Köpenhamn och Stockholm. För att besvara frågeställningarna; vilka åtgärder presenteras som viktigast för att bli en nollutsläppsstad 2030? Hur beskrivs kopplingarna mellan den lokala klimatstrategin och den globala måluppfyllelsen? Vad finns det för kritiska punkter med strategins åtgärder och lösningar? används en kvalitativ analysmetod där empirin och den vetenskapliga förankringen får lika mycket utrymme. Utifrån den avslutande diskussionen framkommer det i slutsatserna att den största åtgärden i klimatstrategin är CCS-anläggningen på Klemetsrud. Även en fossilfri omställning av transportsektorn samt en minskad energianvändning är av vikt för att Oslo ska lyckas bli en nollutsläppsstad till 2030. Det belyses att den lokala utsläppsredovisningen påverkar den globala måluppfyllelsen. De kritiska punkterna i klimatstrategin som identifierats är; oklarhet gällande biobränslets framtida roll, den diffusa målformuleringen i Indirekta utsläpp samt problematiken med att ta efter åtgärder och lösningar från strategin för andra internationella städer. / The purpose of the thesis is to analyze how downscaling of a global climate vision to a local context is expressed in Oslo Muncipality’s climate strategy. The choice of Oslo municipality's climate strategy as a study object was based on Oslo's collaboration with UN-Habitat, the nomination of Oslo as Europe's environmental capital in 2019 and Norway's petroleum operations. The document Klimastrategi mot Oslo 2030 (2020) has been analyzed on the basis of the concepts of Urbanity and Sustainable Transition, as well as the meaning of downsizing climate policy and three communication methods. The thesis is anchored in the previous research that treats Copenhagen and Stockholm. To answer the questions; which measures are presented as most important to become a zero-emission city in 2030? How are the links between the local climate strategy and global goal fulfillment described? What are the critical points of the strategy's measures and solutions? a qualitative analysis method is used where the empirical data and the scientific foundation are given equal space. Based on the concluding discussion, it appears from the conclusions that the largest measure in the climate strategy is the CCS facility at Klemetsrud. A fossil-free restructuring of the transport sector and a reduction in energy use are also important for Oslo to succeed in becoming a zero-emission city by 2030. It is highlighted that local emission accounting affects global target fulfillment. The critical points in the climate strategy that have been identified are; uncertainty regarding the future role of biofuels, the diffuse goal formulation in Indirect Emissions and the problem of following measures and solutions from the strategy for other international cities.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-175559 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Adolfsson, Anna, Johansson, Linnea |
| Publisher | Linköpings universitet, Tema Miljöförändring, Linköpings universitet, Tema Miljöförändring |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds