Denna uppsats är en idéhistorisk undersökning av libertarianismens utveckling i Sverige 1983–2000. Utgångspunkten för undersökningen är en ny forskningsdiskussion som rest frågor om libertarianismens många former i transnationella kontexter, i synnerhet den nordiska, som ett svar på en tidigare amerikaniserad förståelse av ideologins utveckling. Jag ansluter mig till denna diskussion och med min undersökning ifrågasätter jag dels tidigare forsknings inskrivande av libertarianismen i den så kallade ”högervågen” och nyliberalismens historia i Sverige, dels de svenska libertarianernas skrivande av sin egen historia. Jag kartlägger i undersökningen ett specifikt aktörsnätverk som i en svensk kontext haft en central betydelse för ideologins utveckling. I centrum för detta nätverk stod tidningen Nyliberalen och organisationen Frihetsfronten. I min analys förstår jag ideologin som en föränderlig samverkan mellan detta nätverks materiella praktiker och en uppsättning idéer, vilken givit upphov till först en kanonisering av idéerna, sedan en popularisering av dem och slutligen en fragmentering av ideologin. Min undersökning visar hur aktörernas användning av populärkultur och artefakter samt deras strategiska bruk av medietekniker, som tidningen Nyliberalen, och särskilda platser, som Frihetsfrontens svartklubb Tritnaha, var viktiga i denna samverkan. Vidare pekar jag på hur denna samverkan karaktäriserades av ständig intern splittring inom nätverket som också formade ideologins utveckling. Kanoniseringen bestod i att en uppsättning idéer från framför allt Ayn Rand introducerades inom nätverket under 1980-talet och därinom tillskrevs ett radikalt språk om individens naturgivna rätt till frihet. Populariseringen innebar att dessa idéer knöts till en populistisk retorik och performativ aktivism med drag av ungdoms- och motkultur under 1990-talets första hälft. Ideologins fragmentering innebar tentativt en ny form för denna samverkan i samband med nätverkets digitalisering vid 1990-talets slut. Digitaliseringen medförde ett förändrat medietekniskt bruk hos aktörerna, men också en ny nätverksstruktur i en pluralisering av knutpunkterna för svenska libertarianer. I min diskussion om ideologins fragmentering uppmärksammar jag också vissa libertarianers engagemang i miljöer som senare kommit att förknippas med den så kallade alternativhögern. Min tolkning av ideologins utveckling mot en fragmenterad form visar på ett annat händelseförlopp än det tidigare forskning presenterat. Denna forskning har i stället förklarat libertarianismens utveckling i Sverige antingen som en del av eller som upplöst i ett nyliberalt och marknadsekonomiskt projekt, något som jag visar inte var fallet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-503404 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Bäckman, Simon |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för idé- och lärdomshistoria |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds