Inkludering framställs som ett komplext begrepp med olika tolkningar inom forskning och det finns en önskan om en enad definition av inkludering. Inkludering nämns inte explicit i läroplanen för förskolan och andra policydokument men trots det finns en ambition om en inkluderande förskola genom begrepp som gemenskap i förskolans läroplan. Syftet med studien var att öka kunskapen om förskollärarnas perspektiv på inkludering samt om arbetssätt och villkor för inkluderande arbete i förskolan. Studien är kvalitativ och genomfördes på två förskolor med barn i åldern 3–5 år. Datainsamlingen bestod av både semistrukturerade intervjuer med fyra legitimerade förskollärare och observationer på två avdelningar. Det empiriska materialet analyserades med en tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkter var Nilholms perspektiv på inkludering, relationellt perspektiv och ramfaktorteori. Några av studiens huvudresultat bekräftade det som tidigare forskning visar att inkludering är ett komplext begrepp. Förskollärarna beskrev inkludering på olika sätt och ingen gemensam tolkning kunde urskiljas. Resultatet visade skillnader mellan förskollärarnas sätt att beskriva deras inkluderande arbetssätt och hur försollärarna faktiskt arbetade inkluderande. Majoriteten av förskollärarna beskrev förskolans lärmiljö som en fysisk inomhusmiljö där avdelningens pedagogiska material var centralt. Utbildningen i arbetslaget ansågs vara en begränsande faktor i deras arbete med inkludering. / Inclusion is presented as a complex concept with different interpretations in research and there is a desire for a unified definition of inclusion. Inclusion is not explicitly mentioned in the curriculum for preschool and other policy documents, but despite there is an ambition for an inclusive preschool through concepts such as “community” in the curriculum of preschool. The purpose of this essay was to increase the knowledge about preschool teachers’ perspectives on inclusion, as well on working methods and conditions for incluive work in the preschool. The study is qualitive and was conducted at two preschools with children aged 3-5 years. The methods used for data collection were semi-structed interviews with four preschool teachers and observations in two departments. The methods used for analysis was a thematic analysis. The study´s starting points were Nilholms´s perspective on inclusion, relational perspective and frame factor-theoretical model. Some of the main results of the study confirmed what previous research shows that inclusions are complex. The preschool teachers describe inclusion in different ways and no common interpretation could be distinguished. The result showed differences between the teacher’s way of describing their inclusive working methods and how they worked. The majority of the teachers describe the preschool´s learning environment as a physical indoor environment where the pedagogical material was central. Lack of education in the work team was a limiting factor in their inclusive work.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-479524 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Axelsson, Helene |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
Page generated in 0.0119 seconds