Bakgrund:Genom tiderna har sexualitet varit ett tabubelagt ämne. Idag är kunskapen mer omfattande och synsättet på sexualitet har utvecklats till att vara mindre tabubelagt men fortfarande är den sexuella aspekten i vårdsituationer ett relativt nytt och outforskat ämne. En av sjuksköterskans främsta uppgifter är att främja hälsa och förebygga ohälsa och dit räknas även den sexuella aspekten av hälsa. Forskning har visat att en stor del av personer som vårdas för cancer stöter på hinder eller problem gällande sexualitet och sexuell dysfunktion. Studier har visat att information, gällande behandling och läkemedelspreparat som används vid cancerdiagnoser samt dess möjliga biverkningar på sexualiteten, är knapphändig. Syfte: Syftet med studien var att belysa kommunikationen mellan vårdpersonal och vuxna inom onkologisk vård om sexualitet. Metod: Litteraturöversikten sammanställdes genom insamling av material från tidigare studier samt annan vetenskaplig litteratur för det valda vårdvetenskapliga området. Grunden för resultatet består av tio vetenskapliga artiklar gällande cancer, sexualitet och kommunikation. Artiklarna hittades i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Materialet granskades och analyserades enligt Fribergs metod. Resultatet sammanfattades i två huvudteman med två underteman respektive. Resultat: Resultatet visar att personer som drabbats av cancer sällan har pratat med vårdpersonal om, eller inte fått tillräcklig information om, behandling och läkemedel och vilka konsekvenser för sexualiteten dessa och sjukdomen i sig kan innebära. Både vårdpersonal och patienter uppger att det kan vara svårt att prata om sexualitet då det finns barriärer eller faktorer som kan förhindra samtal om detta. En barriär som ofta nämndes var tidsaspekten där patienter inte ville ta upp dyrbar tid för personalen med sina “triviala” problem eller att vårdpersonalen själva skyllde på tidsbrist. Resultatet visar även att information gällande sexualitet prioriterades till de som drabbats av cancer av sexuell sort trots att sexualitetsrelaterade problem kan upplevas oavsett typ av cancer eller behandling. Diskussion: Slutsatsen är att med hjälp av rätt metoder och material kan kommunikationen om sexualitet underlättas till stor del. BETTER och PLISSIT är två modeller som med rätt tillämpning kan underlätta även för patienter att själva påtala problem relaterade till sexualiteten. / Background: Throughout the ages sexuality has been a taboo subject. Today, knowledge is more extensive and the view on sexuality has developed into being less of a taboo but nonetheless, sexuality is fairly new and unexplored in care situations. One of the nurse’s primary tasks is to promote health and to prevent illness and to that the sexual aspect of health is also included. Research has shown that a large proportion of people who are cared for because of cancer, encounter obstacles or issues of sexuality or sexual dysfunction. Studies have shown that information regarding possible side effects on sexuality stemming from treatments and medications used against cancer, is scarce. Aim: The aim with this review was to illuminate the communication between health care professionals and adults in oncology care about sexuality. Method: This literature review was compiled by collection of material from previous studies and other scientific literature for the chosen field of health sciences. The basis for the outcome consists of ten scientific articles on cancer, sexuality and communication. The articles were found in the databases CINAHL Complete and PubMed. The material was examined and analyzed according to Friberg's method. The result was summarized in two main themes with two subthemes respectively. Results: The result shows that people who have been diagnosed with cancer rarely had talked to healthcare professionals about, or been given insufficient information about, treatment and pharmaceuticals and what consequences for the sexuality these and the disease itself may imply. Both healthcare professionals and patients state that it can be difficult to talk about sexuality as there are barriers or factors that can prevent such conversations. An often mentioned barrier was time, where patients did not want to spend precious time for the staff with their "trivial" problems or that the healthcare staff themselves blamed it on a lack of time. The results also show that information on sexuality was a priority for those who suffered from sexuality related cancers despite the fact that sexuality-related problems can be experienced regardless of the type of cancer or treatment. Discussion: The conclusion is that using the right methods and materials, communication on sexuality can be facilitated to a large extent. BETTER and PLISSIT are two models that, with the right application, also can help patients to address issues related to sexuality themselves.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-6571 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Ölmebäck Nilsson, Ida, Ångbäck, Maria |
| Publisher | Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds