Bakgrund: Hur lärarutbildning lämpligen organiseras avseende högskole- respektive verksamhetsförlagda studier är under ständig diskussion i såväl policydokument som forskning. För att kunna tala om hur lärarutbildning kan och bör organiseras blir dock ett första steg att klargöra hur lärarstudenter konstruerar undervisning och (lärar-) kunskap inom ramen för lärarutbildning. Syfte: Empirin för föreliggande studie inhämtas från ett utvecklingsprojekt som arbetats fram inom ramen för en ämneslärarutbildning inför hösten 2016. Syftet med studien är att klargöra hur lärarstudenter konstruerar undervisning och lärarkunskap under examination som inbegriper undervisning i autentisk undervisningsmiljö (en klass med elever), respons från klasslärare samt efterföljande reflektionsseminarium baserat på videoupptagning av genomförd undervisning och lärarens respons. Metod: I studien nyttjas diskursanalys av fyra lärarstudenters verbala- och icke-verbala kommunikation i samband med examination. Resultaten av en deskriptiv respektive genealogisk analysfas presenteras med hjälp av praxisgemenskapen som tankefigur. Resultat: Diskursanalysen visar hur lärarstudenterna inom ramen för aktuell examination rör sig mellan vad som kan beskrivas som tre olika praxisgemenskaper: klassen-som-praxisgemenskap; lärare-som-praxisgemenskap samt lärarstudentgruppen-som-praxisgemenskap. Den undervisning lärarstudenter konstruerar korrelerar med etablerad undervisningspraktik som studenten själv iakttagit. Den lärarkunskap som konstrueras villkoras av andra inom den aktuella gemenskapen. Respektive praxisgemenskap har också sina egna rationaler som lärarstudenten behöver förhålla sig till i samband med examination. De positioner som lärarstudenten förmår att förhandla och upprätthålla villkorar också vad som är möjligt att sägas/göras i vilken praxisgemenskap och av vem. Konklusion: Lärarutbildningen kan sägas innefatta två parallella, informella utbildningar jämte den formella utbildningen. Lärarstudenten ställs inför överväganden mellan vad som kan beskrivas som intra- respektive interpersonella diskurser som villkorar hur lärarstudenten konstruerar undervisning och lärarkunskap i samband med examination. Lärarstudenter behöver därför inom ramen för lärarutbildning göras varse om konsekvenser kopplade till intrapersonella diskurser, de olika roller som finns tillgängliga för lärarstudenten, samt interpersonella diskurser, hur val av roll verkar i mötet med andra i en praxisgemenskap. / Background: The organization of teacher education and practicum is constantly under scrutiny in both policy documents and in research, often in connection to correlating debates regarding theory and practice. However, how pre-service teachers construe teaching and (teacher-) knowledge ought to be scrutinized before entering a discussion about the fundamental principles of teacher education. Aims: The aim of the study is to clarify how pre-service teachers construe teaching and teacher knowledge during an examination that includes: Teaching in an authentic learning environment (a class of pupils), feedback from a class teacher and a subsequent reflection seminar based on video recordings of the students' teaching and the teacher response. Method: A group of four pre-service teachers' verbal and non-verbal communication is examined using discourse analysis. The empirical data for this study is collected from a development project within subject teacher education, during autumn 2016. The results of descriptive and genealogical analysis phases are presented with Communities of Practice (CoP) as a theoretical figuration. Results: The discourse analysis reveals that pre-service teachers construe teaching that correlates with established practices based on their own experiences. What is construed as teacher knowledge is also conditioned by other members in a group. Pre-service teachers in the current exam move between what could be described as three different Communities of Practices: class-as-CoP; teachers-as-CoP as well as pre-service teachers-as-CoP. Each CoP has its own rationalities that the pre-service teacher needs to take into consideration; the rationalities concern the conditions for reification and participation in each CoP during examination. The positions that pre-service teachers manage to negotiate and maintain, governs what can be said/done in each CoP and by whom. Conclusion: In addition to the formal education, teacher education consists of two parallel and informal education programs that can be described as intra- and interpersonal discourses. The study shows that pre-service teachers need to make considerations regarding these concurrent programs and that the discourses govern how pre-service teachers construe teaching and teacher knowledge during examination. Therefore, pre-service teachers need to be made aware of consequences related to choices within intrapersonal discourses, i.e. the different roles available, and to interpersonal discourses, i.e. how the chosen role affects one´s encounter with other members within a CoP.Keywords: communities of practice,
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hv-11773 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Tynkkinen, Mona |
| Publisher | Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0086 seconds