Denna studie, Validering av reell kompetens vid tillträde till högskolan – en undersökning av hur behörighetsbedömningar görs, syftar till: att utifrån validerarnas erfarenheter och uppfattningar försöka beskriva, förstå, analysera samt utveckla kunskapen kring hur bedömning av behörighet enligt reell kompetens går till vid tillträde till högskoleutbildning i Sverige. Uppsatsens huvudsakliga frågeställningar, som bildar undersökningens kärna, är: Hur ser högskolans bedömare av behörighet enligt reell kompetens på; a) sin roll som bedömare; b) validanten/personen vars reella kompetens ska bedömas; c) högskolans policy/riktlinjer för bedömning av reell kompetens; d) risker och möjligheter med de nationella respektive lokala/högskolespecifika reell kompetens-bestämmelserna? Hur ser högskolans bedömare av behörighet enligt reell kompetens på frågan om vad det innebär att vara reellt kompetent? Undersökningen har metodmässigt genomförts som en kvalitativ fallstudie och data har samlats in via intervjuer och dokumentanalys från de två undersökta fallen Lärarhögskolan i Stockholm och Södertörns högskola. Teoretisk utgångspunkt tas i socialkonstruktivismen. Uppsatsens resultat visar bland annat att validerarna ser som sin främsta uppgift att avgöra om en person har reell kompetens eller inte, att dokumentanalys är den vanligast förekommande valideringsmetoden, att det personliga brevet/motsvarande och hur det formulerats spelar stor roll för bedömningens resultat, att validerarna känner internt stöd från respektive högskoleledning, att Sveriges universitets- och högskoleförbunds bedömningsrekommendationer används och lokalt utarbetade bedömningskriterier fungerar vägledande vid reell kompetens-beslut. Analysen och diskussionen fokuserar rättssäkerhets- och likvärdighetsaspekter kopplat till bedömning av behörighet enligt reell kompetens och problematiserar den funktion som outtalade bedömningskriterier tycks spela samt reser frågetecken kring vissa validerares inställning till personen vars reella kompetens bedöms i tillträdessituationen. Några slutsatser som konstateras i undersökningen är att: Bedömning av behörighet enligt reell kompetens sker huvudsakligen antingen utifrån ett "tänk-och-lös-själv-individ-perspektiv" eller "hjälpandeperspektiv". Kunskap om högskolan/tillträdessystemet kan påverka möjligheterna att bedömas som behörig enligt reell kompetens. Teoretiska erfarenheter upplevs av validerarna vara lättare att bedöma i valideringsprocessen är praktiska erfarenheter. Outtalade bedömningskriterier och utvecklad bedömningspraxis spelar in vid validering av individens reella kompetens. Ämneskunskap avgör om en sökande ses som behörig enligt reell kompetens. Den enskildes förutsättningar att tillgodogöra sig sökt högskoleutbildning är av stor vikt vid reell kompetens-behörighetsbedömningen. Bedömarna upplever det generellt som lättare att avgöra en persons reella kompetens i relation till ämnen som historia och samhällskunskap än i relation till språk och naturvetenskapliga ämnen som matematik och fysik.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-183956 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Welander, Johan |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds