Return to search

Analys och gestaltning av återbrukade restmaterial : Inventering av materialflöden som kan bidra till ett cirkulärt byggande i region Norrbotten

För att världen ska bli mer socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar till år 2030 skapade FN de globala målen. En omställning till cirkulär ekonomi är nödvändig för att nå de globala målen. Cirkulär ekonomi innebär att resurser används i effektiva cirkulära flöden och ersätter jungfruligt material. Cirkulära flöden kan minska den stora materialkonsumtionen och utsläppen av växthusgaser som byggsektorn och industrisektorn är ansvariga för. Sveriges ekonomi är i dagsläget linjär, där bara cirka 3% av allt material som nationen konsumerar återinförs in i ekonomin. Det finns en stor materialtillgång från industriavfall i urbana områden som i dagsläget kasseras men som fortfarande har ett potentiellt värde att återbrukas. Syftet med studien är att inventera materialflöden i region Norrbotten som är klassade som utdömda av företag och industrier utanför byggsektorn. Studien inriktar sig särskilt på att inventera restmaterial i städerna Luleå, Boden och Piteå och analysera om materialen kan återbrukas som ytskiktsmaterial för fasad och tak på ett miljöhus. Analyserna ska resultera i gestaltningsförslag för de restmaterialen med störst potential till återanvändning för att väcka inspiration för återbruk. Studien undersöker också de vanligaste utmaningarna med återbruk inom byggsektorn. Datainsamlingen har skett genom en litteraturstudie och en inventering av lokala restmaterial. Inventeringen har utförts med hjälp av metoden Harvest Map, semistrukturerade intervjuer och studiebesök. Analysen av restmaterialen har baserats på Ashbys materialvalsmetod. Metoden innebär bestämning av kriterier, uteslutning av material samt rangordning av material. Rangordning av material har genomfört med hjälp av en multikriterieanalys. Enligt Ashbys materialvalsmetod definierades tolv kriterier. Av sju företag som inventerades exkluderades tjugosex av trettiosju restmaterial från studien. Elva restmaterial uppnådde de kriterier som var nödvändiga för att återbruka som ytskiktsmaterial och rangordnades enligt multikriterieanalysen. De tre material som rangordnades högst var rostfri plåt från värmeväxlare, plåt från sandwichelement och gabionvägg av masugnsslagg. Fallscenario för fasad- och takytskikt gestaltades för dessa tre material och som påvisar att det finns goda möjligheter för de inventerade restmaterialen att återbrukas som ytskiktsmaterial. Inventeringen hos de få företag som gjordes visade att det finns en stor materialtillgänglighet i region Norrbotten som har potential att återbrukas. Det framgick också att det finns intressanta materialflöden hos industrier som byggsektorn kan dra nytta av. Återbruk av material kräver samarbete mellan de involverade parterna. Samarbetet innebär bland annat att dela med sig information om tillgängliga resurser i materialflöden, materialens egenskaper och ursprung. Detta är nödvändigt för att underlätta inventeringen av potentiella material att återbruka. Samarbetet kan hindras av företagens och industriernas integritet och konkurrens mellan företagen. En tänkvärd aspekt som upptäcktes under studien var att låta restmaterialen återbrukas till andra funktioner hos byggnaden. Detta i kombination med att utföra en storskalig materialinventering vore intressant för fortsatta studier. / In order for the world to become more socially, economically and environmentally sustainable by the year 2030, the UN created the global goals. A transition to a circular economy is necessary to reach the global goals. Circular economy means that resources are used in efficient circular flows and replace virgin material. Circular flows can reduce the large material consumption and emissions of greenhouse gases that the construction and industrial sectors are responsible for. Sweden's economy is currently linear. Only 3% of all the material that the nation consumes is reintroduced into the economy. There is a large supply of material from industrial waste in urban areas that is currently discarded but still has potential value to be reused. The purpose of the study is to inventory material flows in the Norrbotten region that are classified as condemned by companies and industries outside the construction sector. The study focuses in particular on inventorying residual materials in the cities of Luleå, Boden and Piteå and analyzing whether the materials can be reused as surface layer material for facade and roof of an environmental house. The analysis should result in use case scenarios for the residual materials with the greatest reuse potential to inspire for reuse. The study also examines the most common barriers for reuse in the construction sector. According to Ashby's material selection method, twelve criteria were defined. Of seven companies that were inventoried, twenty-six out of thirty-seven residual materials were excluded from the study. Eleven residual materials fulfilled the criteria necessary for reuse as surface layer material and were ranked according to a multi-criteria decision analysis. The three materials with the highest rank were stainless steel plate from heat exchangers, plate from sandwich elements and gabion wall of blast furnace slag. Use case scenarios for facade and roof surface layers were designed for these three materials. This showed good opportunities for the inventoried residual materials to be reused as surface layer material. The inventory of the few companies that was made showed that there is a large availability of material in the Norrbotten region that has the potential to be reused. The analysis showed that there are interesting material flows in industries that the construction sector can benefit from. Reuse of materials requires cooperation between the parties involved. The collaboration involves, among other things, sharing information on available resources in material flows, the properties and origin of the materials. This is necessary to facilitate the inventory of potential material to reuse. Integrity and competitiveness of companies and industries can affect the cooperation. A conceivable aspect that was discovered during the study was to allow the residual materials to be reused for other functions on the building. This, in combination with carrying out a large-scale material inventory, would be interesting for further studies.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-103927
Date January 2024
CreatorsFredriksson, Maja, Axelsson, Linnea
PublisherLuleå tekniska universitet, Arkitektur och vatten
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageEnglish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0025 seconds