Return to search

Språket som demokratisk rättighet : Lärares erfarenheter av språklig tillgänglighet i samhällsorienterande ämnen i gymnasieskolan / Language as a Democratic Right : Teachers' Experiences of Language Accessibility in the Content Areas at Upper Secondary School

Sammanfattning/Abstract Lundgren, Caroline (2022). Språket som demokratisk rättighet – Lärares erfarenheter av språklig tillgänglighet i samhällsorienterande ämnen i gymnasieskolan. Speciallärarprogrammet. Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Gymnasieskolan är relativt obeforskad när det gäller språklig tillgänglighet i ämnesundervisningen. Denna studie väntas bidra med ökad kunskap om hur lärare uppfattar och arbetar med språklig tillgänglighet i samhällskunskap, historia och religion på gymnasiet. Studien bör också visa behovet av fler speciallärare i gymnasieskolan som kan stötta ämneslärare med kunskap kring språktillgänglighet i den inkluderande undervisningen.   Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om några gymnasielärares förståelse av att arbeta med språklig tillgänglighet i ämnesundervisningen i samhällskunskap, historia och religion. Syftet är också att bidra med kunskap om lärarnas behov av specialpedagogiskt stöd för elever i språklig sårbarhet i det arbetet.    - Vilka utmaningar ser några gymnasielärare i arbetet med språklig tillgänglighet?   - Vilka stödstrukturer beskriver lärarna att de använder sig av?                         - Vilket specialpedagogiskt stöd ser några gymnasielärare som betydelsefullt för att skapa förutsättningar för att göra ämnesundervisningen språkligt tillgänglig för elever i språklig sårbarhet?   Teori Denna studie vilar på Vygotskys (2012) sociokulturella teori och de tankar som finns om vardagliga och vetenskapliga begrepp. Aktiviteter behöver genomföras för att elever ska kunna tillägna sig skolspråket och de behöver ske i den proximala utvecklingszonen (Vygotsky, 2012).   Metod Kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer valdes för denna studie. Sju lärare som undervisar i de samhällsorienterande ämnena samhällskunskap, historia och religion, intervjuades. Intervjuerna transkriberades i sin helhet. Materialet analyserades med kodning och fyra teman, som blev rubriker i resultat- och analyskapitlet, framträdde.      Resultat Resultaten visar att ord och begrepp är centralt i gymnasielärarnas undervisning och att de använder olika typer av stödstrukturer för att eleverna ska lära sig dessa. Ett utvecklingsområde som identifierades i resultaten är hur extra anpassningar kommuniceras i lärplattformen där större samstämmighet efterfrågas. Resultaten visar också att det saknas ett strukturerat och organiserat kollegialt stöd tillsammans med ämneskollegor. Lärarna ser också behov av ytterligare specialpedagogiskt stöd i ämnesundervisningen och flera av dem nämner att ett sådant stöd skulle kunna vara handledande.   Specialpedagogiska implikationer Gymnasieskolan ska vara tillgänglig och elever i behov av stöd har rätt till extra anpassningar för att klara målen i kurserna. Specialläraren som är specialiserad inom språk-, skriv- och läsutveckling och dennes kompetens behövs i en språkligt tillgänglig undervisning. Ämneslärare behöver stöd i att språkinrikta undervisningen och specialläraren är en naturlig handledare i ett sådant arbete.   Nyckelord Gymnasieskolan, samhällsorienterande ämnen, språklig tillgänglighet, stöd, ämnesspråk

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-51878
Date January 2022
CreatorsLundgren, Caroline
PublisherMalmö universitet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL)
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0023 seconds