Studiens syfte var att undersöka förskollärares syn på fostran och lärande i förskolan idag. Förskolans styrdokument har gått från rekommendationer till klart uppsatta mål att följa. Med större fokus på lärande för de små barnen än tidigare i historien började förskollärare att diskutera var skillnaden mellan fostran och lärande går. En helhetssyn på omsorg, fostran och lärande ska prägla den pedagogiska verksamheten i förskolan (Lpfö98). Varje barns lärande ska dokumenteras och den nya läroplanens pedagogiska mål ska nås genom gott samspel mellan vuxen och barn men också betonas vikten av att barnen ges möjlighet att lära av varandra. Hur har förskollärarens arbete påverkats av styrdokumentets utformning från rådgivande till styrande mål? Går det att göra sina inarbetade rutiner till medvetna handlingar för att uppnå en förändring i verksamheten för att möta de nya kraven på pedagogiskt arbetsätt i förskolan? Intervju användes som datainsamlingsmetod. Halvstrukturerad intervjumetod ansågs mest lämplig. Det är en intervjuform som baseras på ett fåtal huvudfrågor som ger en möjlighet för respondenten att utveckla sina svar och intervjuledaren kan ställa följdfrågor så att svaren blir mer djupgående. Intervjun får formen som ett samtal. Intervjustudie genomfördes med utgångspunkt från ett sociokulturellt perspektiv. Sex förskollärare intervjuades enskilt. Resultatet visade att respondenterna upplever att fostran och lärande bildar en helhet. Fostran är ett lärande in i de sociala samspelsreglerna i den svenska kulturen. Lärandet sker i alla sammanhang och situationer. Måltiden var det tillfälle som de flesta av respondenterna uppgav som ett sammanhang där fostran och lärande är tydligt. De vuxnas förmåga att medverka till att barnet vågar tro på sig själv är en viktig beståndsdel i basen till ett livslångt lärande menar respondenterna. Det kan stärka individen i att våga pröva nya saker, våga utrycka sin åsikt och sina önskningar. En önskan att utveckla ett arbetssätt och att kunna bemöta varje barn i förskolan utifrån dess förutsättningar framkom i resultatet. Det sociokulturella synsättet på lärande, att se styrkan i hur barnet genom sampel, språk och kommunikation tillägnar sig kunskaper i sin kultur som nu är förankrat i läroplanen för förskolan blev synligt i resultatet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-7055 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Axelsson, Benita |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds