Samplanering har visat sig vara ett svårdefinierat begrepp och ett begrepp som förekommer i många olika kontexter. Samplaneringens exakta innebörd blir därför svår att förstå. Tidigare forskning visar på begränsningar inom området, när begreppet samplanering förekommer tas det upp med andra närliggande begrepp. Studiens syfte är att belysa en samplaneringsprocess mellan tre lärare i årskurs 1, från första skedet där lärarna planerar undervisning gemensamt, till dess utfall i klassrummet samt lärarnas reflektion kring lektionen och dess koppling till samplaneringen. Frågeställningarna blir därmed: 1. Hur går samplaneringen till och vilken form av samarbete sker? 2. Hur sker samplaneringsprocessen från styrdokument till lektionens utfall? 3. Hur inverkar samplaneringen på undervisningens likvärdighet och lärarens autonomi? Studies teoretiska utgångspunkter är Akkers (2013) olika läroplansnivåer, samhandlingstrappans representationer av samarbete (Hillbom, 2021), ramfaktorteorin (Lundgren 1999) samt begrepp närliggande samplanering. De metoder som använts är observationer av samplanering och lektioner samt semi-strukturerade intervjuer. Den totala insamlade empirin omfattar cirka 52 datorskrivna A4-sidor, som sedan sammanfattas och analyseras utifrån en tematisk innehållsanalys. De resultat som framkommit är att lärarna utgår från en grovplanering, för att veta vad som ska planeras inför varje samplaneringstillfälle. Lärarna diskuterar lektionens utförande på en kollegial nivå, sedan delas arbetet upp genom att lärarna planerar varsin lektion utifrån ett varsitt ämne. De färdiga lektionsplaneringarna används sedan i undervisningen av samtliga lärare, där de anpassar lektionsplaneringen utefter elevgrupp. Studiens resultat visar, i likhet med tidigare forskning (se t.ex. Cook & Friend, 1995; Hawley Miles & Darling Hammond 1997; Lundgren 2021) att ett välfungerande samarbete är en viktig faktor för en lyckad samplanering. Resultatet visar även att lärarna kan utöva autonomi och improvisation i samplaneringsprocessen, vilket tidigare forskning (se t.ex. Biesta 2015; Frostenson 2015; Maheux & Lajoie 2010) har lyft som viktiga delar inom lärarprofessionen. Till sist visar resultatet på att lärarna i denna studie får avsatt tid till samplanering, vilket skiljer sig från tidigare forskning (se t.ex. Nordgren et al., 2019) där lärare upplever missnöje med att få tid avsatt till planering. Ovanstående resultat kan vara en förklaring till varför lärarna känner sig nöjda med samplaneringen. De slutsatser som kan dras från denna fallstudie är att samplanering har potential att främja undervisningen. För att samplaneringen ska lyckas krävs det att lärarna samarbetar, får avsatt tid till samplanering och bearbetar lektionsplaneringarna med kollegor, men också enskilt. Detta kan i så fall gynna undervisningens likvärdighet och lärarens autonomi. Nyckelord: samplanering, kollegialt samarbete, autonomi, improvisation, likvärdighet, ramfaktorteori, samverkan
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-482551 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Kindstedt, Denise, Österklint, Frida |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
Page generated in 0.0028 seconds