Return to search

Vem är jag på Tinder? -En kvalitativ studie om svenska ungdomars uppfattningar om självrepresentation på dejtingsajten Tinder ur ett genusperspektiv

Dejtingmarknaden för ungdomar idag kan ske likaväl genom ett fysiskt möte ute på krogen som genom en spontan “gillning” via en app. Vi människor utvecklar metoder för att presentera oss på det mest attraktiva sättet för potentiella partners oavsett om det handlar om att redigera en bild eller stå framför spegeln i timmar. Med tiden har utvecklingen inom dejtingmarknaden gjort det lättare för interaktion med andra, från tidningsannonser till online-dejtingwebbsidor till en av dagens populäraste mobila app Tinder. Syftet med denna studie är att studera svenska ungdomars uppfattning om dejtingappen Tinder ur två perspektiv, dels deras uppfattningar om Tinders möjligheter och begränsningar generellt vad gäller att hitta en partner, och dels deras uppfattningar om sin egen samt andras självrepresentation. För att besvara syftet har en kvalitativ metod använts med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod för det empiriska materialet. Sex intervjupersoner utgör urvalet i studien, tre män och tre kvinnor, där samtliga är i åldern 20- 25 med erfarenhet av dejting via Tinder. Analysen av materialet sker ur ett genusperspektiv huvudsakligen där utgångsteorierna är socialkonstruktionism samt poststrukturalistisk feminism. Resultatet av studien visar att Tinder som dejtingresurs upplevs som en app med enorm enkelhet där den negativa aspekten är rädslan över att individerna bakom profilerna inte ska vara den de utger sig för att vara. Resultatet visar även att de manliga intervjupersonerna kopplar självrepresentation hos kvinnliga användare till en identitet utifrån hur Tinder konstruerar kön inom “samhället” Tinder där mötet är en omstart då den inledande kontakten främst handlar om den fysiska attraktionen än den psykiska. De kvinnliga användarna ser däremot självrepresentation som ett sätt att inledningsvis framstå som mer självsäker och den fysiska relationen skapar en förutsättning för den psykiska. Detta resultat utvecklades även till en identifiering av en maktrelation mellan de manliga och kvinnliga intervjupersonerna där det finns ett samspel på Tinder mellan att ha makt över och att ha makt att vilket visar hur maktrelationer på Tinder skapas och omvandlas. / The dating market for young people today can be through a physical meeting out at the pub just as well as through a spontaneous "liking" via an app. We humans develop methods to present ourselves in the most attractive way to potential partners, whether it is about editing an image or standing in front of the mirror for hours. Over time, developments within the dating market have made it easier for interaction with others, from newspaper ads to online dating sites to one of today's most popular mobile dating app Tinder. The purpose of this paper is to study Swedish youths´ perception of the dating app Tinder from two perspectives. On the one hand, their perceptions of Tinder's possibilities and limitations in general in finding a partner and on the other hand, their perceptions of their own and others' selfrepresentations. To answer the purpose, a qualitative method has been used with semistructured interviews as the collection method for the empirical material. Six interviewees make up the sample in the study, three men and three women, all of whom are aged 20-25 with experience of dating via Tinder. The analysis of the material was conducted from a gender perspective mainly where the used theories were social constructionism and poststructural feminism. The results of the study show that Tinder as a dating resource is experienced as an app with enormous simplicity where the negative aspect is the fear that the individuals behind the profiles should not be who they claim to be. The results also showed that the male interviewees link self-representation of female users to an identity based on how Tinder constructs the gender within the “community” Tinder where the meeting is a restart as the initial contact is mainly about the physical attraction rather than the psychological. The female users, on the other hand, saw self-representation as a way of initially appearing more self-confident and the physical relationship creates a prerequisite for the psychical one. This result also developed into an identification of a power relationship between the male and female interviewees where there is an interaction on Tinder between having power over and having power to which shows how power relations on Tinder are both created and transformed.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-80990
Date January 2020
CreatorsOlofsson, Ida, Stefansdottir, Julia
PublisherÖrebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0034 seconds