Malmö högskolaMedie- och kommunikationsvetenskap 180 pSammanfattningChamila Olofsson ”Hur görs kön”?Examensarbetets syfte är att undersöka hur kön/genus konstrueras i bild på Dagens Nyheters kultursidor. I huvudfrågan läggs särskilt fokus på intersektionalitet mellan kön/genus, klass, sexualitet, etnicitet och ålder. Undersökningen omfattar både en övergripande kvantitativ granskning och en djupgående kvalitativ analys. Utifrån ett poststrukturalistiskt feministiskt perspektiv och med hjälp av semiologisk och retorisk bildanalys har jag granskat sex fotografiska porträttbilder. Svaren visar att trots en nästintill jämn fördelning av kvinnor och män på Dagens Nyheters kultursidors framsidor, betyder inte det automatiskt att representationen är jämställd. Mina resultat visar bland annat att det är en viss typ av social klass som får komma till tals och det finns skillnader i ålder då kvinnor är mer synliga i lägre åldrar och män är mer representerade ju högre upp i åldrarna vi kommer. Det finns framträdande skillnader i den visuella retoriken vad gäller hur kvinnor respektive män framställs, kvinnorna ler och tittar in i kameran och de agerar passivt i bild medan männen är allvarliga, upptagna och agerar aktivt i bild.

Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur pedagoger talar om genus tillsammans med barn i den vardagliga och återkommande högläsningen i förskolans verksamhet. Detta studeras genom att undersöka vilka diskurser om genus pedagoger ger uttryck för under högläsning samt hur litteraturens bilder och texter används som underlag för diskussion under högläsning. Studiens vetenskapliga utgångspunkt är Judith Butlers queerteori. För att producera data till studien användes videoinspelning. Med diskurspsykologi som metodologisk utgångspunkt har empiriska utdrag från dataproduktionen observerats och analyserats. Resultatet visar att pedagoger uttalar både normativa och icke-normativa genusnormer under högläsningen i förskolan. Slutsatsen är att barn både blir begränsade i samt får utrymme för sitt identitetsskapande då de möter normativa samt icke-normativa föreställningar om genus under högläsning.

Dejtingmarknaden för ungdomar idag kan ske likaväl genom ett fysiskt möte ute på krogen som genom en spontan “gillning” via en app. Vi människor utvecklar metoder för att presentera oss på det mest attraktiva sättet för potentiella partners oavsett om det handlar om att redigera en bild eller stå framför spegeln i timmar. Med tiden har utvecklingen inom dejtingmarknaden gjort det lättare för interaktion med andra, från tidningsannonser till online-dejtingwebbsidor till en av dagens populäraste mobila app Tinder. Syftet med denna studie är att studera svenska ungdomars uppfattning om dejtingappen Tinder ur två perspektiv, dels deras uppfattningar om Tinders möjligheter och begränsningar generellt vad gäller att hitta en partner, och dels deras uppfattningar om sin egen samt andras självrepresentation. För att besvara syftet har en kvalitativ metod använts med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod för det empiriska materialet. Sex intervjupersoner utgör urvalet i studien, tre män och tre kvinnor, där samtliga är i åldern 20- 25 med erfarenhet av dejting via Tinder. Analysen av materialet sker ur ett genusperspektiv huvudsakligen där utgångsteorierna är socialkonstruktionism samt poststrukturalistisk feminism. Resultatet av studien visar att Tinder som dejtingresurs upplevs som en app med enorm enkelhet där den negativa aspekten är rädslan över att individerna bakom profilerna inte ska vara den de utger sig för att vara. Resultatet visar även att de manliga intervjupersonerna kopplar självrepresentation hos kvinnliga användare till en identitet utifrån hur Tinder konstruerar kön inom “samhället” Tinder där mötet är en omstart då den inledande kontakten främst handlar om den fysiska attraktionen än den psykiska. De kvinnliga användarna ser däremot självrepresentation som ett sätt att inledningsvis framstå som mer självsäker och den fysiska relationen skapar en förutsättning för den psykiska. Detta resultat utvecklades även till en identifiering av en maktrelation mellan de manliga och kvinnliga intervjupersonerna där det finns ett samspel på Tinder mellan att ha makt över och att ha makt att vilket visar hur maktrelationer på Tinder skapas och omvandlas. / The dating market for young people today can be through a physical meeting out at the pub just as well as through a spontaneous "liking" via an app. We humans develop methods to present ourselves in the most attractive way to potential partners, whether it is about editing an image or standing in front of the mirror for hours. Over time, developments within the dating market have made it easier for interaction with others, from newspaper ads to online dating sites to one of today's most popular mobile dating app Tinder. The purpose of this paper is to study Swedish youths´ perception of the dating app Tinder from two perspectives. On the one hand, their perceptions of Tinder's possibilities and limitations in general in finding a partner and on the other hand, their perceptions of their own and others' selfrepresentations. To answer the purpose, a qualitative method has been used with semistructured interviews as the collection method for the empirical material. Six interviewees make up the sample in the study, three men and three women, all of whom are aged 20-25 with experience of dating via Tinder. The analysis of the material was conducted from a gender perspective mainly where the used theories were social constructionism and poststructural feminism. The results of the study show that Tinder as a dating resource is experienced as an app with enormous simplicity where the negative aspect is the fear that the individuals behind the profiles should not be who they claim to be. The results also showed that the male interviewees link self-representation of female users to an identity based on how Tinder constructs the gender within the “community” Tinder where the meeting is a restart as the initial contact is mainly about the physical attraction rather than the psychological. The female users, on the other hand, saw self-representation as a way of initially appearing more self-confident and the physical relationship creates a prerequisite for the psychical one. This result also developed into an identification of a power relationship between the male and female interviewees where there is an interaction on Tinder between having power over and having power to which shows how power relations on Tinder are both created and transformed.

The aim of this thesis is to examine and analyze what discourses about women can be found in three Swedish textbooks in social studies, and to identify the different social roles that are being attributed to the woman in these textbooks. The theoretical and methodological background used is Discourse Theory by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. Additional theory used is post strucutral feminism, intersectionality, and critical discourse theory as described by Norman Fairclough. Three questions are asked: Which subject positions are assigned to the women in the material examined? What discourse/s can be found in the textbooks? Do the results change over time? Five subject positions are identified: woman as mother and wife, the teenage girl, woman as a public actor, the vulnerable woman and the other woman. Hence – five different discourses are identified: the caring woman, the teenage girl, the active woman, the vulnerable woman and the other woman. The analysis shows that the discourse about the caring women is reproduced over time. Women are attributed characteristics such as caring whose primary focus is to attend to the needs of others. Particularly noticeable is the fact that the language does not rest solely on a heterosexual binary, but also on ethnocentric beliefs where the ‘other women’ is used to strengthen the community of the Western group – a group in which the other woman can never participate.