Bakgrund Från och med hösten 2018 är förskoleklassen obligatorisk, vilket också innebär en skolplikt för alla sexåringar. I detta arbete lyfts forskning om elevers första möte med skolan genom forskningsområden så som mognad inför skolstart, måluppfyllelse och lärares perspektiv på förskoleklassen. Dessutom granskas i bakgrunden grundskoleutredningens innehåll, som ligger till grund för beslutet av förskoleklassens obligatriska skolform, samt kvalitetsgranskningen av förskoleklassens verksamhet vilken genererade en revidering i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmets del som handlar om förskoleklassen. Syfte Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka reflektioner pedagoger har om den obligatoriska förskoleklassen och vilka effekter de ser till följd. Metod I denna studie har jag använt fenomenografisk forskningsansats som analysverktyg till den insamlade data som gjordes genom halvstrukturerade intervjuer med förskollärare. Sammanlagt genomfördes fem intervjuer med informanterna en och en. Resultat Ur resultatet kunde det efter analys identifieras fem effektkategorier, status, likvärdighet för elever, likvärdighet för lärare, ökad tydlighet i innehåll och samverkan. Informanterna förväntar skillnad inom avtal för lärare, skillnad i status för yrket och ökad jämställdhet för både lärare och elever. 10 årig grundskola i förhållande till grundskoleutredningens övriga innehåll framgick ur resultatet som ett problemområde där det påvisade otydlighet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-21149 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Ottosson, Jessica |
| Publisher | Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds