Return to search

Musikandning som stöd vid sorg : en kvalitativ studie om musikandning kan användas som stöd för återhämtning vid sorg / Music Breathing for recovery in grief : a qualitative study investigating whether Music Breathing can be used to support grief recovery

I bakgrundskapitlet presenteras sorgeprocessens olika faser, tidigare forskningsarbeten och litteratur om musik, hjärnan och hälsa, samt den terapeutiska effekt musik och andning kan ha genom lindrandet av smärta. Meditationsandning har en gynnsam effekt på nervsystemet då det är stressdämpande och främjar balansen mellan det aktiva (sympatikus) och det återhämtande (parasympatikus) nervsystemen. Därefter följer en introduktion till musikterapi, GIM (Guided Imagery and Music), Musikandning som är en tillämpning av GIM, samt teorier anknutna till Musikandning. Syftet med arbetet är att undersöka hur musikandning kan användas och fungera som stöd för återhämtning vid sorg inom en avgränsad grupp människor, för att få ett underlag till en kritisk reflektion över denna form av stöd i en sorgeprocess. Mina vägledande frågor har varit: Vad i musikandning kan hjälpa människor i en sorgeprocess? Hur hjälper metoden och finns det något som tyder på att den kan tillämpas generellt? Som forskningsmetod har kvalitativa utvärderingar använts samt ett självskattningformulär med frågor baserade på Världshälsoorganisationens (WHO:s) ’Livskvalitetsskala’. Jag har tillsammans med Dag Körlin, som utvecklat metoden, genomfört två musikandningskurser som del av min fortbildning och Österhaninge församlings/Haninge pastorats fortsatta sörjandestöd. Sju deltagare ur församlingens tidigare sorgegrupper har fullföljt denna kurs bestående av fem gruppsessioner. Samtalen i dessa sessioner har  transkriberats, bearbetats och analyserats. I metodkapitlet har jag sammanställt en fallbeskrivning per deltagare med deras minnesbilder, en sammanfattning av kursutvärderingen och utfallet av självskattningen. I resultat och diskussionskapitlet jämförs studiens resultat med de teorier och den tidigare forskning som presenterats i bakgrundskapitlet. I analysbearbetningen framkom det att flertalet deltagare hade blivit hjälpt av musikandningskursen. För att svara sammanfattat på mina vägledande frågor i inledningskapitlet på vad som kan hjälpa så tycks den lugnande effekten av andningen och musiken ha gett mer energi i vardagslivet, förbättrad sömn och en positivare syn på framtiden. Då den drabbade och sörjande utsätts för en extra psykisk stress är det extra viktigt med möjlighet till återhämtning. Pendlandet mellan förlustorienterade och återuppbyggnadsorienterade känslor och aktiviter är normalt och man bör se till att kunna hämta energi och göra det man mår bra av för att återhämta sig och kunna stå i svårigheterna. Hur musikandningsmetoden har hjälpt deltagarna är att genom medveten andningsträning aktivera den återhämtande delen av nervsystemet, parasympatikus som minskar stressnivåerna i kroppen och hjälper balansen mellan de mentala och kroppsliga resurser.  Flera av deltagarna har visat en stärkt  inre stabilisering, där de har kunnat hantera sin affektreglering (känsloreglering) till det bättre och därmed skapat förutsättningar för ett inre lugn och en självtillit att de är uthålliga och klarar av svårigheten. Ett tecken på integrationen av sorgeprocessens både förlustorienterade och återuppbyggande känslor. Musiken ger också ett ytterligare element som påverkar hela hjärnan. Den kan väcka latenta känslor, verka som en trygg plats och pocka på motstridiga känslor. Det finns en stor potential i musikens kraft till mobilisering av inre resurser och den stressdämpande och smärtlindrande effekt som musiken visats ha. Musikvalen är viktiga då dess kvalitet och egenskaper som rytm, upprepning och karaktär hjälper andningen att bli grundad och stimulerar till imaginationer, minnesbilder och affekt.        Vad vi kunde observera var våra deltagare drabbade av normal sorg (till skillnad från komplicerad sorg, se sorgens definition i bakgrundskapitlet). Av det som presenterats i bakgrundskapitlet och teoretiskt ramverk för uttryckande konstterapi, så framkom följande från deltagarna: arketypiska urbilder ofta av naturen; en cyklisk rörelse mellan positiva och negativa upplevelser ofta i form av färg;  ett toleransfönster där både det svåra och hoppfulla kunde finnas som tyder på mobilserandet av egna inre skyddsmurar och psykologiska resurser.  Även transpersonliga och andliga upplevelser förekom, en deltagare uttryckte att ‘lyssna på musiken är som att uppleva andlighet i kroppen’. Avslutningsvis förs diskussioner kring arbetets betydelse och fortsatta studier inom området.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-6854
Date January 2018
CreatorsSylvendahl, Marie Lee
PublisherErsta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0023 seconds