I dagens globaliserade samhälle blir det allt vanligare att barn växer upp med fler än ett språk i sin omgivning. Det kräver en ökad kunskap om flerspråkighet och vad som särskiljer flerspråkiga barn från enspråkiga barn. Då de mätinstrument som idag används i Sverige för att utröna om ett barn har en språkstörning endast är utformade för enspråkiga barn riskerar flerspråkiga barn att över- eller underdiagnostiseras. För att råda bot på den problematik som uppkommit i samband med diagnostisering av flerspråkiga barn och språkstörning har ett europeiskt forskningsnätverk bildats, kallat COST Action IS0804. Syftet med nätverket är att kartlägga SLI (specific language impairment) hos flerspråkiga barn genom att koordinera forskning inom lingvistisk och kognitiv förmåga över ett stort antal länder. Denna studie syftar till att samla in och analysera referensdata för enspråkigt svensktalande barn med typisk språkutveckling, samt jämföra resultatet med referensdata från andra grupper som använt samma material i Sverige på flerspråkiga barn i jämförlig ålder. Det övergripande syftet är att referensdatan på sikt kan användas för att öka kunskapen om skillnader och likheter mellan en- och tvåspråkiga barn med målet att differentiera dessa från flerspåkiga barn med SLI genom COST projektet. Då tidigare studier i Sverige endast använt materialet till att studera berättande, syftar denna studie även till att samla in referensdata för både berättande och återberättande. Deltagarna är fjorton barn mellan 5:6 och 7:5 år som fått berätta och återberätta kring fyra bildberättelser samt besvara ett antal förståelsefrågor till varje bildberättelse. Resultatet visar att det finns tydliga skillnader mellan hur barnen presterar på berättande och på återberättande, vilket är intressant då narrativerna eliciterades med bildsekvenser som är makrostrukturellt lika. Dessa skillnader manifesteras både beträffande makrostrukturen i form av story grammar poäng, då återberättande både ger högre min - och maxpoäng samt total poäng överlag, och på mikrostrukturen då återberättande ger något längre och mer varierade texter än berättande. Vid en jämförelse av resultaten vid berättande från tidigare studier inom COST som studerat flerspråkiga barn i Sverige föreligger en mikrostrukturell skillnad, då de enspråkiga deltagarna i denna studie producerar något längre texter på svenska än de flerspråkiga barnen i samma ålder. Denna skillnad verkar dock inte ha någon makrostrukturell påverkan då antalet story grammar poäng på deltagarnas narrativer är relativt likvärdig över de olika studierna. Resultatet stödjer tidigare forskning som påvisat att den narrativa makrostrukturen är språkligt obunden. Mer forskning kring skillnader i narrativförmåga mellan barn med och utan språkstörning behövs dock innan det går att dra mer långtgående slutsatser om makrostruktur som klinisk markör för språkstörning hos flerspråkiga barn. / As society today is becoming more and more globalized, the number of children growing up with several languages is ever increasing. This calls for better and deeper knowledge of bilingualism in general and for a better understanding of developmental language differences between bilingual and monolingual children in particular. However, methods for assessing whether a bilingual child suffers from language impairment are developed and standardized for monolingual children only, and there is a rising need for tools that can reliably assess bilingual children. To meet this need, a European research network (COST Action IS0804) has been established, with the aim to map specific language impairment in bilingual children by coordinating research on linguistic and cognitive skills across 30 countries. Within this network, a new multilingual assessment tool for narratives has been developed. The aim of the present study is to collect and analyze narratives by Swedish monolingual children with typical language development with this assessment tool and compare their results with data from recent studies of Swedish bilingual children of a comparable age. The long-term objective is for the results to be used to increase our knowledge about similarities and differences between monolingual and bilingual children with and without language impairment through the COST network. Since previous narrative studies in Sweden have only used the tool for telling, the aim of the present study has been to collect data on both telling and retelling. Participants were fourteen children between 5;6 and 7;6 years. Narratives were elicited with the help of four parallel sets of stimulus pictures; two for which the participants were instructed to tell a story, and two for which the task was to retell after listening to a model story. Participants also answered a number of comprehension questions after each story. Narratives were analysed for macrostructure and microstructure. The results show some pronounced differences between how the participants performed in telling and retelling, which is noteworthy since the stimulus materials were parallel in macrostructure. Differences between telling and retelling manifested themselves in macrostructure in terms of story grammar points, with higher minimum and maximum points for retelling, and on some (but not all) microstructural measures, with longer and lexically more varied texts in retelling than telling. Comparing the results to previous studies on age-matched bilingual Swedish children of similar socio-economic status using the same assessment tool, monolinguals and bilinguals differed slightly: The monolingual participants in the present study produced longer texts in Swedish than their bilingual peers. This difference in microstructure did however not have any impact at the macrostructural level, where monolinguals and bilinguals in the previous studies scored fairly similar. These results underpin findings of earlier research which have shown that narrative macrostructure is largely languageindependent and may thus be a more appropriate measure of narrative ability in bilingual children than language-dependent microstructural measures. However, more research is necessary before any far-reaching conclusions can be drawn as to whether macrostructure can be used as a clinical marker for specific language impairment in bilingual children.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-203453 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Thomasdotter, Linnéa |
| Publisher | Uppsala universitet, Logopedi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete i logopedi ; 74 |
Page generated in 0.0033 seconds