Denna forskningsöversikt syftade till att undersöka vad som kan utgöra kognitiva hinder i lärandeprocessen under samhällskunskapsundervisning, med målet att finna implikationer för undervisning och examinationsformer som kan nå och engagera fler elever. Arbetet utgick ifrån ett teoretiskt ramverk för universellt utformade lärandesituationer, för att bidra till proaktiv och preventiv planering utifrån elevers funktionsvariation. Målet var att om möjligt reducera behovet av speciallösningar i efterhand, samt stödja samhällskunskapslärare i att möta eleverna såväl kollektivt som individuellt. Översikten inkluderar 48 peer-review-granskade artiklar publicerade i utvalda vetenskapliga tidskrifter, vilka bygger på antingen metaanalyser eller primärforskning som har utförts i skolmiljö med elever i årskurs 4 upp till och med gymnasiet. Särskild uppmärksamhet riktas mot de kognitiva krav som ställs när elever i takt med ökad ålder självständigt förväntas kunna bearbeta och skapa mening av samhällskunskapligt innehåll. Utifrån en kombinatorisk analys rekommenderar jag sammantaget mer explicit undervisning – i synnerhet litteracitetsutvecklande sådan sett till betydelsen av läs- och skrivförmåga för att lyckas inom samhällskunskapsämnet – samt mer kognitiv vägledning och modellering från samhällskunskapsläraren, dels för att utveckla elevens samhälleliga och akademiska litteracitet, dels för att på sikt möjliggöra självständig tillämpning av samhällskunskapliga tankeredskap. Vidare rekommenderas mer kognitiv validering av examinationer, för att synliggöra vilka kognitiva krav som bör ställas, vilka som faktiskt ställs och huruvida eleven använder sig av de förväntade kognitiva processerna. I ämnesdidaktisk forskning som hittills har genomförts i skandinavisk kontext framstår elevernas funktionsvariation som anmärkningsvärt osynliggjord, sett till den centrala roll som eleven spelar i många didaktiska modeller. När samhällkunskapsdidaktiken fokuserar på relationen mellan elev och innehåll är det utifrån en relativt homogen syn på gruppen nybörjare. Specialpedagogisk och språkvetenskaplig forskning däremot uppmärksammar i högre utsträckning “startsträckan” som elever har innan de når ämnesinnehållet och kan börja öva på ämnesspecifika förmågor.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-190174 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Savina, Diana |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds