Dagens uppvärming av hus kan ske med fjärrvärme och bakom leveransen av fjärrvärme finns det oftast en anläggning med en panna och operatörer som ska säkerställa driften så att hushållen får möjlighettill uppvärming. Vid eventuella störningar i anläggningen är det viktigt att operatörerna får möjlighet att felsöka problemet och därmed säkerställa driften av pannan, vilket ställer krav på felsökningen som operatörerna utför. Det här examensarbetet var i samarbete med Värmevärden i Nynäshamn AB och utfördes från juli 2020 till januari 2021. Syftet med projektet var att undersöka om det gick att identifiera vilka områden företaget behövde arbeta med för att förbättra den mekaniska felsökningen. Målet var att presentera ett förbättringsförslagför att ge operatörerna bättre förutsättningar vid felsökning av anläggningen. Projektprocessen som användes var projektcirkeln med två iterativa faser. För att planera projektet användes ett Gantt-schema och metoderna som användes för att samla information från operatörerna var observationer, intervjuer och information från företagets interna dokumentation. Inledningsvis genomfördes en kontextundersökning som var utgångspunkten i det här projektet. Ostrukturerade intervjuer med operatörerna och informationssamling från företagets interna dokumentation visade att företaget har utvecklingspotential gällande felsökning, grundorsaksanalyser och ensamarbete. Utifrån den kunskapen inhämtades därefter lämplig teori som grundorsaksanalys, ensamarbete, inlärning och kompetensutveckling, människans handlingsbeteenden, avvikelser i verksamheten, ta fram en metodstandard samt incidentrapportering. Kunskapen bidrog med ökad förståelse kring situationen och en djupare förståelse för ämnena. Därefter utfördes en datainsamling med hjälp av åtta intervjuer som pågick under tre dagar samt treobservationer i samband med besöken för intervjuerna. Denna datainsamling låg till grund för beskrivning av nuläget. Observation användes för att se hur tavlan med daglig styrning nyttjades men även för att studera hur personalen hanterade ett oplanerat strömavbrott. Slutligen analyserades även ”flippkortstavlan” som fanns inne i kontrollrummet som har fasta arbetsuppgifter, fördelade på jämna och ojämnaveckor. En intervju genomfördes med underhållsledaren men personen var ensam och därför kunde svaret inte skrivas ut i rapporten, med hänsyn till anonymiteten. Utifrån ovanstående datainsamling behövdes ytterligare information och teori för att komplettera kunskapen där ämnena var framtidens operatörer, systematiskt arbetsmiljöarbete, säkerhet och risk och förbättringsarbete. Därefter genomfördes en analys av nuläget där den teoretiska referensramen kopplades ihop med nuläget, som förklarade vilken möjlighet till förändring som fanns inom respektive område. Resultatet bestod av områden som företaget har möjlighet att förbättra. Operatörernas situation och säkerhet vid ensamarbete behövde förbättras för att kunna skapa en tryggare arbetsmiljö, exempelvisgenom att utföra riskanalyser och förbättra säkerhetsutrustningen i anläggningen. För att genomföra en felsökning fanns det möjlighet att använda en checklista med korta och enkla frågor som togs fram underprojektet. En förklaring till varför grundorsaken var så pass viktig att genomföra och förslag på vem som är ansvarig för att en grundorsaksanalys utfördes förklarades i resultatet. Det föreslogs även att ta fram en handlingsplan för grundorsaksanalyserna för att kunna genomföra dessa. För att möjliggöra lärande av felsökning var det viktigt att ha ordentlig dokumentation. För att skapa en lärande organisation föreslogs det att företaget kunde använda en iterativ process samt att se de anställda till individer som har olika förutsättningar. Värmevärden i Nynäshamn borde även ta fram en handlingsplan för att uppnå organisatoriskt lärande men även möjliggöra kunskapsöverföring för operatörerna. Vid störningar var det viktigt att skapa kontinuitet för arbetsuppgifter inte ska falla mellan stolarna. För att möjliggöra hanteringenav avvikelser gavs det även förslag på hjälpmedel att använda sig av i processen, som iterativa processer, tavlor för att kunna överblicka arbetsuppgifterna och verktygstavlor kunde placeras ut i anläggningen. Företagets dokumentation hade förbättringspotential gällande vokabulär och hur termer användes där även flödesschemat vid händelser hade utvecklingspotential. Till sist lyftes även hur företaget kunde gör aför att möjliggöra bättre kontinuitet vid händelser som sträcker sig under en längre tid. Diskussionskapitlet syftade till att diskutera och besvara relevans, reflektion och slutsatser och till sists vara på projektets sex frågeställningar. Rekommendationerna poängterade vad som skulle förändras först och förslagen presenterades i en prioriteringslista. Punkterna baserades på operatörernas intervjuer och den teoretiska referensramen. Första förändringen som rekommenderades att genomföra var att undersöka och genomföra en riskanalys på ensamarbetet. Det rekommenderades även att gå igenom säkerhetsutrustningen i anläggningen och hantera tidsbristen genom att tidsinventera arbetsuppgifterna, även de oförutsedda händelserna för att se hur mycket tid som lades på dessa. I rekommendationen förklarades även hur en förändringsplan implementerades för att kunna realisera förändringar. Till sist handlade vidarearbete om punkter som hade uppmärksammats under projektet, där det fanns potential att göra en förändring men punkterna behövde undersökas ytterligare för att se hur förändringen skulle genomföras. / Today’s heating of houses can take place with district heating and behind the delivery of district heating is there are often a facility with a boiler and operators that will ensure heating of the households. In the event of disturbances of the plant it is important that the operators are given the opportunity to troubleshoot the problem and thereby ensure that the boiler and the plant is working, which places demands on the troubleshooting that the operators perform. This master thesis was a collaboration with Värmevärden in Nynäshamn AB and was conducted from July 2020 to January 2021. The purpose of this project was to investigate whether it is possible to identify which areas the company needed to work with to improve the mechanical troubleshooting. The goal was to present an improvement proposal to give the operators better conditions when troubleshooting the facility. The process of the project was the project circle with two iterative phases. A Gantt-chart was used to plan the project and the methods used to gather information from the operators were observations, interviews, and information from the company’s internal documentation. Initially in the project, a context study was conducted which was the starting point for this project. Unstructured interviews with the operators and information gathering from the company’s internal documentation showed that the company had a development potential regarding troubleshooting, root cause analysis and working alone. Based on that knowledge, useful theory was then obtained such as root cause analysis, solo work, learning and competence development, human action behaviours, deviation in the business, developing a method standard and reporting incidents. The knowledge contributed with and increased understanding for the situation and deeper understanding for the topics. Subsequently, a data collection was made with help of eight interviews for three days, as well as three observations in connection with the visits for the interviews. This data collection was the basis for describing the current situation. Observation was used to see how the board with daily control was used but also to study how the staff handled an unplanned power outage. Finally, the ”flip cardboard” that was inside the control room, which has fixed tasks even and uneven weeks, was also analysed. An interview was conducted with the maintenance manager, but the person was alone and therefore the answer could not be printed in the report with regard to anonymity. Based on the data collection, additional information and theory were needed to supplement the knowledge where the subjects were the operators of the future, systematic work environment work, safety and risk and improvement work. The current situation was then analysed with the help of the theoretical framework, which explained the possibility of change in each area. An analysis of the current situation was then performed where the theoretical framework was linked to the current situation. The result consisted of areas that the company had the opportunity to improve. The operators’ situation and safety in working alone needed to be improved to be able to create a safer work environment, for example by carrying out risk analyses and improving the safety equipment in the facility. To perform a troubleshooting, it was possible to use a checklist with short and simple questions that was provided during this project. An explanation of why the root cause was so important to perform and suggestions on who is responsible for a root cause analysis was given in the result. It was also proposed to develop an action plan for the root cause analyses in order to be able to implement them. To enable to learn from the troubleshooting, it was important to have proper documentation. To create a learning organisation, it was suggested that the company used an iterative process and to saw the employees as individuals who had different conditions. Värmevärden in Nynäshamn should also develop an action plan to achieve organisational learning but also enable knowledge transfer for the operators. In the event of disturbances, it was important to create continuity so that work tasks do not fall between the chairs. To enable the handling of deviations, suggestions was also given for aids to use in the process, such as iterative processes, boards to be able to overview the work tasks and tool boards can be placed in the facility. The company’s documentation had potential for improvement regarding vocabulary and how terms were used, where the flow charts for events also had development potential. Finally, it also highlighted what the company could do to enable better continuity in the event of events that extend for a longer period. The discussion chapter aimed to discuss and answer relevance, reflection and conclusions and finally answer the project’s six questions. The recommendations were intended to point out what should be changed first, and the proposals was presented in a priority list. The areas were based on the operators’ interview and the theoretical framework of this project. The first change that was recommended to be implemented was to investigate and perform a risk analysis of the work done alone. It was also recommended to go through the safety equipment in the facility and manage the lack of time by time-inventorying the work tasks, including the unforeseen events to see how much time that was spent on these events. The recommendation also explained how a change plan should be implemented in order to be able to realise changes. Finally, the further work highlighted areas that had been noticed during the project, where there was potential to make a change but the areas needed to be investigated further to see how the change would be implemented.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-83047 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Schönning, MaiLi |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0036 seconds