Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka elitidrottande ishockeyspelande gymnasieelevers uppfattning om återhämtning. Studiens frågeställningar var: Hur uppfattar elitidrottande ishockeyspelande gymnasieelever återhämtning? Vilka strategier för återhämtning förekommer bland elitidrottande ishockeyspelande gymnasieelever? Metod Studien hade en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes. I studien deltog sex manliga elitidrottande gymnasieelever. Samtliga deltagare var ishockeyspelare. Rekryteringen gjordes via både ett bekvämlighetsurval och ett handplockat urval då intervjupersonerna kontaktades via lagets tränare. Laget spelar i den högsta divisionen i sin åldersgrupp i Sverige vilket betraktas som elit. En pilotstudie med två intervjuer genomfördes för att kontrollera och säkerhetsställa intervjuns inspelningsmetod och intervjuguidens kvalité samt reliabilitet. Det teoretiska ramverket har utgjorts av en modell för återhämtning. Resultat Samtliga deltagare uppfattar återhämtning snarlikt då de främst relaterade det till en fysisk process. Vikten av sömn, kost och muskeluppbyggnad var de aspekter som i första hand förknippades med återhämtning. Samtliga intervjupersoner uttryckte att de inte monitorerar sin träning eller återhämtning genom diverse mätinstrument. Gällande strategier för återhämtning framkom flera olika aktiviteter. En strategi för återhämtning som framkom var sömn/vila, vilket samtliga deltagare nämnde som en strategi för återhämtning. Även kost och nutrition var en strategi för återhämtning då fem av deltagarna nämnde det. Slutsats Studiens slutsatser, utifrån vald teoretisk modell är att elitidrottande ishockeyspelande gymnasieelever främst uppfattar återhämtning som en fysisk process där kroppens muskler behöver återhämtas. De sociala och psykologiska processerna av återhämtning nämns i mindre omfattning. De mest förekommande strategierna för återhämtning var fysisk återhämtning vilken även innefattade sömn/vila och kost. Detta antyder att återhämtningsprocessen kan bli maladaptiv, dvs. ej tillräcklig i de tre domänerna. Okunskapen kring vad som innefattar återhämtning och hur mycket det uppmärksammas bör tas i beaktning inom elit ungdomsishockey. / Aim The purpose of this study was to examine adolescent elite icehockey players’perceptions of recovery. To meet the purpose, the following questions were formulated: How does elite adolescent icehockey high school students perceive recovery? Which strategies for recovery emerge among elite adolescent icehockey high school students? Method The study applied a qualitative method and was executed by conducting semi-structured interviews. In total, six male subjects participated in this study. All of them were ice hockey players. The recruitment was made by a convenience sample and a handpicked selection by contacting the interviewed subject’s coach. The team played in the highest national league of their age-group which is considered as elite. A pilot study with two interviews was conducted to ensure the recording method and the interviewguide together with its reliability. A model for recovery was used as theoretical frame work. Results The result showed that elite icehockey high school students primarily perceive recovery as a physical process. The importance of sleep, nutrition and muscle hypertrophy were the aspects that was primarily associated with recovery. All subjects expressed that they don’t monitor their training or recovery through various measuring instruments. Regarding strategies for recovery subjects mentioned various activities. The most mentioned strategy for recovery was sleep/rest, which all participants mentioned. In addition, nutrition was also included to strategies as five participants mentioned it. Conclusion The study´s conclusions, based on the chosen theoretical model, are that elite icehockey high school students primarily perceive recovery as a physical process where the muscles need to be recovered. The social and psychological processes of recovery is mentioned to a lesser extent. The most common strategies for recovery based on the study’s theoretical model was physical recovery among elite icehockey students which includes sleep/rest and nutrition. This indicates that the recovery process may be maladaptive, i.e. not enough in the three domains. The uncertainty regarding what recovery includes and how much it is noted should be taken into consideration in elite youth ice hockey.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:gih-5773 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Milenkovic, Stefan, Bergendahl, Adam |
| Publisher | Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete ; 2018:83 |
Page generated in 0.0025 seconds