Studien fokuserar på hur fritidspersonal planerar med didaktik i åtanke och om fritidspersonalens arbete påverkas av hur mycket planeringstid de har. I studien undersöks hur fritidspersonalen upplever att de behöver göra flera val för att kunna få ihop dagen genom att vara flexibla beroende på elevernas intressen och dagsform. Ett brett uppdrag som måste planeras, genomföras och återkopplas. Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevers utveckling och erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Samtidigt som styrdokument menar att fritidshemmet även ska komplettera skolan med en mer situationsstyrd planering. Syfte Syftet med undersökningen är att få en insyn i fritidspersonalens planering, vad planering innefattar och ifall fritidspersonalen har verktygen, och möjligheten, att planera i den omfattning de vill för att genomföra fritidshemmets uppdrag så som det beskrivs i Läroplanför grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022 (Skolverket, 2022). I studien undersöks vad planeringen innebär för personalen på fritidshemmet och om fritidspersonal får tillräckligt med tid för planering. Med studien vill vi även ta reda på vilket sätt fritidspersonal arbetar utifrån sin planering och om de har förutsättningar att genomföra sina planeringar och arbetsuppgifter. Metod Datainsamlingen har varit kvalitativ datainsamling genom semistrukturerade intervjuer och analysen har varit en modifierat modell av intervjuanalysen beskriven av Christoffersen och Johannessen (2015) för att passa den hermeneutiska tolkningsprocessen (Brinkkjaer & Höyen,2020). Resultat Resultatet i studien belyser hur fritidshemmets kapitel i läroplanen inte speglar ett uppdrag fritidsverksamheter idag är uppbyggda att klara av. Framför allt inte i den ambitionsnivå fritidspersonal i den här studien önskar uppnå. Majoriteten av fritidspersonalen i den här studien var tillfredsställda med tiden de fick att genomföra planeringen. Planeringstiden ansågs dock i många fall inte kunna utnyttjas effektivt. Resultatet indikerar även att behörigpersonal planerar och obehörig personal utför efter bästa förmåga. Ingen skola i studien prioriterar en koordinerad, regelbunden och gemensam planering. Resultatet visade också att fritidshemlärarnas status ansågs ligga långt ner i rangordningen jämfört med övriga läraryrken i skolan. Informanter i studien ansåg att om yrkesstatusen höjs och fritidspersonalen får fokusera merparten av sin energi på sitt huvuduppdrag i fritidshemmet, så kan barnen få ut mer av sin fritidstid.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-31348 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Miller, Jonathan, Tegelmark, Ludwig, Dehghani, Sadia |
| Publisher | Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0084 seconds