Sammanfattning Denna studie gick ut på att undersöka ett antal aspekter av mobbningsbegreppet. Syftet var att nå en ökad förståelse om mobbning som företeelse, sett från ett antal mellanstadielevers perspektiv. Fokus var på de resonemang som framträdde utifrån studiens frågeställningar (forskningsfrågor). Dessa gällde definitionen, motverkande arbete, förväntningar på läraren samt orsaker och förklaringar bakom mobbning med koppling till mobbare och offer. Undersökningen utfördes genom enskilda intervjuer på tio elever i årskurs fem och var av kvalitativt slag. Frågorna var av halvstrukturerad karaktär, vilket betyder att de var delvis styrda. Dessa utgick från en intervjuguide som bestod av tre teman, som tillsammans täckte studiens forskningsfrågor. För att dokumentera resonemangen spelades intervjuerna in. Det insamlade materialet transkriberades sedan genom metoden ortografisk karaktär, som innebär att intervjuerna skrivs ner ordagrant innan de analyseras. Analysen skedde utifrån de teman som skapades när intervjuguiden togs fram, vilket innebär en tematisk analysmetod. Därefter organiserades ”Resultat” och ”Analys” utifrån studiens teman och presenterades genom en berättande sammanfattningsteknik. Slutsatserna som analyserna resulterade i har därefter diskuterats i relation till ”Tidigare forskning” och teoretiska perspektiv. Inom temat ”Definition” var en slutsats att mobbning utgörs av någon eller några komponenter (kriterier). En jämförelse mot ”Tidigare forskning” visade att det rörde sig om samma kriterier som Olweus har i sin definition. En annan slutsats inom detta tema gällde att komponenten ”Negativ handling”, (som kan uttryckas i olika termer) utgör kärnan i mobbning. Detta betyder att den är viktigare än övriga komponenter/kriterier. Detta visade sig bland annat genom att samtliga deltagare talade om kriteriet ”Negativ handling”. När det gäller slutsatserna inom övriga teman framkom en ”bra skolmiljö” som en viktig faktor när det gäller att förebygga mobbning. Vidare fanns i samtliga reonemang en förväntan om aktivitet från lärarens sida vid kännedom om mobbning. Kommunikation med en eller flera parter med koppling till mobbningen var den aktivitet som flest (9 av 10 deltagare) resonerade om. En annan slutsats visade sig vara att ett avvikande från normen var det som flest deltagare tog upp när det gäller orsaker till varför individer mobbas. I resonemangen var 8 av 9 deltagare överens om att det alltid föreligger en orsak till att en person blir mobbad. Samtliga deltagare var också överens om att det alltid föreligger en anledning till att individer mobbar. När det gäller mobbaren samtalade majoriteten av intervjusubjekten om ”Bristande självförtroende” som en faktor bakom mobbarens beteende. Vidare förklarades den som främst individ- och/eller familjrelaterad snarare än kamratrelaterad Nyckelord: Mobbning, intervjuer, elever, resonemang.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-357424 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Persson, Anna Kristina |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
Page generated in 0.0024 seconds