<p>Då behandling med implanterbar defibrillator (ICD) enligt forskning</p><p>förlänger överlevnaden för hjärtsjuka har socialstyrelsen i sina nationella</p><p>riktlinjer rekommenderat att behandling av arytmier och hjärtsvikt med</p><p>ICD ska prioriteras. Detta kommer att leda till att antalet patienter med</p><p>ICD ökar i framtiden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva</p><p>faktorer som påverkar ICD patienternas hälsorelaterade livskvalitet.</p><p>Studierna påvisade generellt sett att ICD patienter som grupp inte hade</p><p>lägre hälsorelaterad livskvalitet, men på individ nivå framkom det</p><p>påverkande faktorer. Dessa faktorer indelades i tre kategorier:</p><p>psykologiska faktorer, att uppleva defibrilleringchocker samt tid för</p><p>anpassning och betydelsen av patientens ålder.</p><p>Sjuksköterskan har en viktig roll i en omvårdnadssituation att inge</p><p>trygghet, stödja patienten och bidra till att patientens kunskap ökar. Det</p><p>ger patienten möjligheten att påverka sin hälsorelaterade livskvalitet</p><p>eftersom den är avgörande för patientens välmående och upplevelse av</p><p>ICD behandlingen.</p><p>Informanterna i resultatstudierna var övervägande män och ur ett</p><p>genusperspektiv begrundas att resultatet i litteraturstudien inte</p><p>representerar befolkningen i stort.</p><p>Med hänvisning till att antalet patienter med ICD kommer att öka i</p><p>framtiden, behövs mer forskning om kvinnor och deras upplevelse av</p><p>hälsorelaterad livskvalitet och ICD behandling.</p>

<p>Antalet cancerfall ökar för varje år, 2005 insjuknade cirka 50 000 svenskar i någon form av cancersjukdom. Hälften av dessa har så långt gången sjukdom att bot inte är möjligt. Dessa patienter erbjuds palliativ vård vars huvudsyfte är att skapa möjligheter till god livskvalitet. Syftet med studien var att belysa cancerpatienters upplevelser av livskvalitet i palliativ vård. Studien genomfördes som en litteraturstudie och resultatet baserades på 10 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Lindring av lidande, såväl fysiskt som psykiskt, att uppleva en normal och meningsfull tillvaro, att känna samhörighet med närstående, att acceptera och förbereda sig inför döden samt att känna förtroende för vård och vårdpersonal upplevdes som betydelsefulla faktorer för god livskvalitet. För omvårdnaden är det grundläggande att sjuksköterskan har en helhetssyn och en förståelse för patientens unika situation för att kunna ge en god palliativ vård. Fortsatt forskning inom området är viktigt för att en större förståelse för dessa patienters specifika behov ska uppnås och den palliativa vården ska utvecklas.</p>

<p>Obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS) innebär upprepade andningsuppehåll under natten tillsammans med extrem dagen efter-trötthet. Fortfarande finns det många personer med ett odiagnostiserat OSAS. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med obstruktivt sömnapnésyndrom upplever sin livskvalitet. I metoden har 18 artiklar bearbetats. Resultatet visar på en försämrad livskvalitet hos personer med OSAS. Livskvaliteten påverkas av fysiska, psykiska och sociala aspekter. Personer med OSAS påverkades i sitt vardagliga liv då tröttheten begränsar deras livsstil. En efterfrågan av relevant information kan upptäckas i denna patientgrupp. Genom CPAP-behandling kan livskvaliteten öka. Sjuksköterskan kan genom extra stöd och undervisning i samband med diagnostisering och behandling, ytterligare öka patientens livskvalitet. Mer kunskap behövs hos sjukvårds¬personalen om OSAS och CPAP-behandlingar. Detta för att kunna ge undervisning och stöd till patient och anhöriga. Genom en utvecklad sömnanamnes skulle fler patienter med OSAS kunna upptäckas och få hjälp. Det finns ett behov av mer forskning om OSAS ur ett sjuksköterskeperspektiv samt om patienters upplevelser av OSAS.</p>

<p>För att behandla förträngningar i hjärtats kranskärl kan både PCI och CABG användas. CABG ger en bättre symtomlindring och färre återfall jämfört med PCI men utgör en större risk för patienten. Mortaliteten i dessa grupper minskar och vikten av god hälsorelaterad livskvalitet har blivit mer betydande faktor. En sämre hälsorelaterad livskvalitet påverkar behandlingens resultat negativt. Långa väntetider har negativ påverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten, sjuksköterskans ansvar är här att ge stöd åt patienten och deras närstående samt informera patienten om vad som skall hända och varför. Den hälsorelaterade livskvaliteten är relaterad till fysisk funktion, psykisk funktion, stöd från närstående, symtom och dess konsekvenser och patientens tillgång till coopingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att belysa och jämföra kranskärlssjuka patienters skattning av hälsorelaterad livskvalitet före och efter behandling med PCI och CABG. Information visade sig vara en påverkande faktor på den hälsorelaterade livskvaliteten. CABG patienter drabbades av fler komplikationer efter operationen och PCI patienterna fick mer restenoser och fick göra om behandlingen. Båda behandlingsmetoderna ökade den hälsorelaterade livskvaliteten. CABG patienterna upplevde sig ha bättre fysisk funktion än PCI patienterna. I den psykiska hälsan sågs inga skillnader mellan grupperna.</p>

<p>The purpose of the study was based on scientific literature to describe the quality of life of persons who have undergone a total hip replacement. The method was a descriptive literature review. The results showed that pain was the most obvious change after surgery. Mild pain before surgery was strongly associated with mild pain after surgery. But despite less pain were experienced early, it took 1 year to achieve the full benefits of improved physical function. It was found that there were no age-related differences in pain, physical function and quality of life. Patients regardless of ages showed improvements in pain, function and stiffness. Several studies revealed that the discomfort in the back, lower limb or back pain was a problem for patients after surgery and was associated with worse functional status after surgery. Back pain was also important in planning rehabilitation. The medical factors that were associated with worse functional status were obese, two or more chronic diseases and two or more common geriatric problems. The results also indicated a clear correlation between preoperative criteria and good performance of health-related quality of life after total hip replacement. Total hip replacement was cost-effective interventions that improve quality of life of patients. Quality of life was sustained 5 years after surgery the majority of patients.</p><p>Keyword: Quality of life, hip replacement, physical function and pain.</p>

<p>Stroke är en av de tre sjukdomar som årligen skördar flest antal vuxna liv – endast hjärtsjukdomar och cancer dödar fler. Bara i Sverige drabbas cirka 20 000 personer per år. Av dessa 20 000 Personer, räddas förstås många till livet. Sjukdomen är dock sällan komplikationsfri utan leder oftast till en rad konsekvenser, vilka i sin tur kan vara bestående såväl som temporära. Att insjukna i en stroke är en omvittnat obehaglig upplevelse – inte bara för de drabbade själva utan även för deras närmast anhöriga. De fysiska skador som ofta blir följd av en stroke, är oftast lätta att upptäcka. Något annat som inte är lika uppenbart, är den upplevelse av försämrad livskvalitet, som många patienter upplever till följd av att ha drabbats av en stroke.</p><p>Syftet med denna studie har varit att beskriva hur patienter som har drabbats av stroke upplever sin livskvalitet utifrån tre perspektiv; fysiskt, psykiskt, samt socialt.  Underlaget till denna studie kommer från olika databaserna Medline, PubMed och Academic Search Elite. Genom att använda relevanta sökord på engelska så påträffades de artiklar som sedan använts i studien. Totalt har 17 artiklar granskats för att besvara studiens frågeställning. Artiklarnas relevans för studien varierade. Tillsammans bidrog dock alla 17 separata artiklar till förståelsen av problemställningen.</p><p>Resultatet av undersökningen visade att personer med stroke upplever förändringar i sin livskvalitet när det gäller den psykiska, fysiska samt det sociala perspektivet. De försämringar som äger rum i samtliga perspektiv kan avvärjas med hjälp av bättre kommunikation mellan patient och vårdpersonal samt mellan anhöriga och vårdpersonal. En försämring av det ena perspektivet, innebär alltså även att de andra två perspektiven löper en överhängande risk att försämras.</p><p> </p><p> </p><p>Nyckelord: stroke, livskvalitet, omvårdnad</p><p> </p> / <p>Stroke is one of the third most common diseases among adults today. Only in Sweden there’s approximately 20 000 persons that get diagnosed with stroke. Those who survive stroke have to live with the consequences, permanent as well as temporary. To suffer from stroke is an unpleasant experience, not only for those who suffer stroke, but also for their family and relatives. Apart from the psychical damages that arise from stroke, the patients also experience variation in their quality of life.</p><p><strong>  </strong>The aim of this study is to describe how stroke patients experience their own quality of life from a physical, mental and social point of view. The basic data which is the foundation for this study were found in the databases Medline, PubMed and Academic Search Elite. The searches were made with simple keywords to find the relevant articles. In total, 17 articles were reviewed in order to answer the question of the study. Although the relevance of the articles were varying, they all had in common that they contributed to an understanding for this study.</p><p>The result of this study shows that people who suffer from stroke experiences have changes in their quality of life when it comes to the mental, physical and the social sphere. The decreases in their quality of life, no matter which sphere, can improve with better communication between patient and caregivers and to relatives and caregivers. Nevertheless, the different spheres are linked each other, and a decrease in quality of life in one sphere, often affects another.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Keywords: Stroke, quality of life, nursing</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong> </strong></p><p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva livskvalitet hos personer som genomgått en amputation av en extremitet utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av artiklar har utförts i databaserna Medline, Cinahl och genom manuell sökning i några av artiklarnas referenslistor. Sjutton artiklar valdes för analysen, som genomfördes på ett systematiskt arbetssätt där fynden i artiklarnas resultat grupperades i tre huvudkategorier och nio underkategorier. Artiklarnas kvalitet granskades med hjälp av checklistor.</p><p>Resultatet visade att patienter som amputerats fick hela sin existens förändrad. Faktorer som gav lägre livskvalitet hos patienterna var smärta, sämre fysisk funktion, minskad rörlighet och psykisk ohälsa. En faktor som gav bättre livskvalitet hos patienterna var användning av protes. Bättre livskvalitet hos patienterna uppmättes i områdena arbetsmiljö och tillfredsställelse inom familjelivet, jämfört med icke amputerade personer. Författarna ansåg att efter en amputation så omvärderade patienten olika delar i livet och uppskattade andra saker mer än människor som var friska, som kanske tog dessa för givet.</p><p> </p><p>Nyckelord: Amputation, Livskvalitet, Funktionshinder</p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p><strong> </strong></p><p>The aim of this literature study was to describe the quality of life of persons who have undergone an amputation of a limb from a physical, mental and social perspective. Search through Medline, Cinahl databases and additional manual search in some of the articles reference lists was conducted. Seventeen articles were chosen for the analysis, which was carried out through a systematic approach and the findings in the articles results were grouped into three categories and nine subcategories. The quality of the articles was reviewed using checklists.</p><p>The results showed that patients who had been amputated had their whole existence changed. Factors that resulted in lower quality of life of patients were pain, worse physical function, decreased mobility and mental illness. One factor that resulted in better quality of life for patients was the use of prosthesis. Better quality of life in patients was measured in the areas of work environment and satisfaction in family life compared to the healthy subjects. The authors believed that after an amputation the patient revalued different aspects of life and appreciated other things more than people who are healthy, who might have taken things for granted.</p><p> </p><p>Keywords: Amputation, Quality of Life, Disability</p>

<p>The aim of this study was to describe the experience of quality of life among people who had suffered a stroke. The articles were found through searches in Cinahl and a total of 17 articles were included.</p><p>The result shows three perspectives which effects the stroke survivor´s lives. These three are physical, psychological and social. The result of this study shows that stroke limits a person’s life in many ways, and has a negative influence on quality of life. Feelings like anxiety are common, and also a fear of having another stroke. Another issue is social isolation, often caused by the physical changes. The physical changes can be dysphagia and paralysis.</p><p>Support and information is extremely important after a stroke. People who have suffered a stroke often feel fear to go out among other people and often feel like they are a burden to their family and friends. All these things change the person’s quality of life in different ways.</p><p><strong><p>Keywords: Stroke, Quality of life and experience</p></strong></p> / <p><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av livskvalitet hos människor som drabbats av stroke. Detta gjordes genom sökningar i databasen Cinahl och resulterade i att 17 artiklar inkluderades.</p><p>Resultatet av denna studie visar att en stroke medför många begränsningar för den som drabbas och detta kan påverka deras livskvalitet på ett negativt sätt. Känslor som oro och ångest är vanliga, samt en rädsla att drabbas av en ny stroke. Sociala svårigheter och isolering är ytterligare begränsningar. Den fysiska påfrestningen är otroligt påtaglig vilket ytterligare bidrar till den sociala isoleringen. Dessa fysiska påfrestningar kan till exempel vara dysfagi och förlamning. Stöd och information är oerhört viktigt i efterförloppet av en stroke. Människor som drabbas känner en rädsla för att gå ut bland andra och drar sig lätt undan. De har även en känsla av att alltid vara en börda för sina närstående, vilket leder till att de isolerar sig. Dessa delar sammantaget resulterar i försämrad livskvalitet för de flesta som drabbas, även om det finns undantag.Nyckelord: Stroke, livskvalitet och upplevelse</p></p>

<p><p><p><strong>Ämnesbakgrund:</strong></p><p>Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Under dom senaste åren har antalet bröstcancer diagnoser mer än fördubblats. <strong>Syftet </strong>var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. <strong>Metod:</strong> Systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Analysen resulterade i fyra teman; Jaget, personligt nätverk, existentiell medvetenhet och livskvalitet. Tidigare forskning visade att kvinnor med bröstcancer upplever att de förändrar sitt livsperspektiv. Att leva med bröstcancer innebär ofta ett lidande i alla dimensioner av livet. Förändrad kroppsuppfattning och kontroll över sjukdomen är starkt förenat med en lidande kamp. Att ha ett socialt stöd upplevs som viktigt för kvinnorna och ger en mening med livet. <strong>Slutsats:</strong> Studien påvisade att kvinnor upplever ett ökat lidande i samband med att leva med bröstcancer. För att lidandet ska kunna lindras upplevs stöd vara viktigt för kvinnorna. För att sjuksköterskan ska kunna bidra till att lindra lidandet krävs en ökad förståelse för kvinnornas upplevelser. Denna studie kan ge en fördjupad förståelse för kvinnors upplevlser av att leva med bröstcancer, och kan främst ses som en resurs för sjuksköterskor och annan vårdpersonal för att lindra ett lidande.</p></p></p>

<p>I Sverige flyttar de flesta av oss till ett ”boende” när vi blir gamla och behöver mer hjälp och vård. Där spenderar man sedan sin sista tid i livet och ses inte alltid som en person med förmåga att utvecklas. FMT – Funktionsinriktad musikterapi, kan användas för att ge personer med olika funktionsnedsättningar förutsättningar för att utvecklas. I detta examensarbete beskriver jag mitt arbete med en person med demenssjukdom och en person som lever med sviterna efter en stor stroke. De har båda förlorat sin verbala förmåga och har även stora fysiska funktionsnedsättningar. Syftet är att undersöka hur FMT kan bidra till ökad livskvalitet för dessa personer. Jag har funnit att FMT-metoden kan bidra till ökad livskvalitet genom sin tydliga struktur, sin ickeverbala kravlöshet och betoning på det egna initiativet och den egna lusten.</p>