What is the role of the consumer in the contemporary cultural economy? Where are culturaleconomy innovations and competitiveness created? This thesis aims to provide tentativeanswers to these questions by focusing on some illustrative examples from the Japanesecultural economy. However, rather than primarily describing firm strategies or industrialdynamics, emphasis is put on the places and practices of users. The thesis is based on a seriesof qualitative studies carried out between 2007 and 2009. In these studies various forms ofinteraction between consumption, innovation and space are highlighted. In the first article,media mix is analyzed. Media mix is the space in which media, images and narrativesinteract: a space where the user contributes to the introduction of new innovation into alreadyexisting concepts, and thereby, plays a crucial role in creating the mix. In the second article,the Akihabara district in Tokyo is analyzed. This is a place where consumers enable hightechnologyand popular culture to merge and where new trends and consumer cultures arecreated. In the third article, the mega event Comiket is analyzed. Comiket is a market foramateur artists involved in Japanese popular culture. It is a space where plagiarism andprovocation by mainstream Japanese popular culture are driving factors for creativity. Thethesis concludes by suggesting that the role of the consumer needs to be further emphasized inresearch on the cultural economy, as many users are active innovators, and create trends andpractices that shape global consumer cultures. / Japansk populärkultur har under de senaste årtiondena blivit väldigt uppskattadöver hela jorden. Manga (japanska serietidningar), anime (Japansk animeradfilm) och framförallt dataspel fascinerar, särskilt bland de yngre generationerna.Men var kommer då dessa kulturella uttryck ifrån och vem skapardem? Denna avhandling utforskar den kulturella ekonomins geografigenom att utifrån ett rumsligt perspektiv studera människor och platser somskapar, tolkar och utvecklar nya trender och produkter. I studien har fokusflyttats från etablerade produktutvecklare, företag och industriella drivkrafteroch tar med hjälp av tre separata artiklar sikte på att beskriva och tolkakopplingar mellan det rumsliga å ena sidan samt lärande och skapande åandra sidan. Avhandlingen har en tolkande ansats och baseras på kvalitativametoder som inspirerats av fenomenologin. Det empiriska materialet byggertill stor del på fältstudier som bedrivits i Japan under åren 2007-2009.Den första artikeln inleds med ett konstaterande av hur produktutvecklingsker inom den japanska leksaks- och spelindustrin. Idag är en vanlig metodför utvecklingen av berättelser att de sprids mellan olika former av medier.En mix av olika medier ger starka varumärken och trogna kunder. Samtidigtvisar studien att användaren är av central betydelse för skapandet av en helhetsupplevelse.Det är inte nödvändigtvis lisensägaren, en författare eller ettspecifikt företag som skapar produkternas konkurrenskraft. Istället är detmedia mixens sammantagna upplevelse som spelar en avgörande betydelseför användarna. Media mix möjliggör även att nya medier och berättelserkan introduceras av såväl företag som andra konsumenter.I den andra artikeln analyseras stadsdelen Akihabara i Tokyo som sedanlänge är känt som ett centrum för konsumtion av prylteknologi och hemelektronikmen som alltmer kommit att präglas av konsumtion av populärkulturi form av dataspel och anime-relaterade produkter. Akihabara är ettexempel på ett rum där kunskap och trender förmedlas och sprids; men ocksåskapas, utvecklas och förfinas. Platsen och dess användare spelar en avgöranderoll i dessa processer och konsumtion och konsumenternas handlingarär en grogrund för kulturella innovationer med konkurrenskraftiga kulturella uttryck. Artikeln ger därmed ett bidrag till diskussionen om innovativa miljöermed ett exempel som ligger långt bort från företagsparker och industriellakluster.Till sist, i en tredje artikel, analyseras Comik Market. Det är en mässa i Tokyoför manga där konstnärer i nära 40 år kunnat utväxla idéer, berättelseroch tekniker. Evenemanget har växt till en enorm happening där välkändastjärnor kan sälja sina varor bredvid helt okända nykomlingar. En viktigdrivkraft för skapandet är plagiat av redan etablerade och populära serier ochgenrer. Ofta är berättelserna provokativa och utmanande. Parallellt med seriernapågår dessutom utvecklandet av en besläktad populärkultur kallad cosplay.Vem som helst kan klä ut sig till sin favoritfigur och visa upp sig fördeltagarna. Skapandet och leken på mässan ger efterverkningar inom denjapanska kulturella ekonomin men avknoppas även utanför Japan. Idag finnsmånga liknande mässor runt om i världen där nya konsumenter och kreatörermöts och skapas. Artikeln är ett exempel på den event-baserade ekonominsom kräver spektakulära händelser för sin överlevnad. Samtidigt är det kreatörernasjälva som skapar och driver mässan trots etablerade mediakonglomeratoch myndigheter.På detta sätt ger avhandlingen uttryck för ett angreppssätt inom samhällsvetenskapendär kulturella och ekonomiska processer samspelar. Rumslighetenses som en avgörande komponent för skapandet av kulturella innovationer.Där masskulturen utvecklas, utvecklas också masskonsumtionen. De rumsom artiklarna belyser har därigenom en indirekt betydelse för den kulturellaindustrins konkurrenskraft. Dessutom, vid sidan av storföretagens mångmiljoninvesteringar och reklamjippon, framträder idag konsumenterna sombetydelsefulla innovatörer inom de kulturella näringarna. En av anledningarbakom detta är att värdet av kulturella produkter styrs av tillfälliga faktorersåsom trender och hajpar. Kunskap odlas och nytänkande frodas i utprägladekonsumtionskulturer och bland fans och kreativa konsumenter finns oftakärnan till många framgångsrika produkter. På detta sätt bidrar avhandlingentill förståelsen av samtidens kulturella ekonomi samt dess koppling till rummetoch konsumenten. Avhandlingen argumenterar därmed att forskningenpå kulturella näringar i högre grad bör uppmärksamma konsumenterna somaktiva kreatörer och värdeskapare. / 日本の文化経済に関する地理学的考察：イノベーションと創造的消費に着目して今日、日本のポップカルチャーはますます世界中で親しまれるようになった。マンガやアニメ、特にデジタル・ゲームは若者を中心に人気を集めている。日本文化の世界的展開を前にして、西欧諸国の人々が以下のような関心を抱くことも自然であろう。これらの文化的表現は一体どこで生まれ、また、誰によって制作されているのか。本研究の目的は文化経済の地理的現象について、新たなトレンドや製品を生み出し、解釈し、そして発展させる人々およびその空間について探求することである。もっとも、ここでは、定評のある作家・クリエーターや製品開発者、企業、さらには産業動態といった、一般的に文化経済研究において注目される観点に重きを置いていない。本研究を構成する三つの論考において、特定の空間と商取引や学習、創造性、革新性との関係を描き、検証することを課題としている。その方法として、解釈的アプローチ並びに現象学より着想を得た定性的分析を採用した。分析データについては、主に2007年から2009年の間に日本において行ったフィールドワークより収集したものを用いている。第一論文では、日本の玩具およびゲーム産業における製品開発を題材としている。物語や映像を展開する手段として、それらを様々なメディア形態へと配信していくことが一般的である。メディア媒体の混合を通じて、ブランドを創出し、根強い顧客を確保していく。西欧諸国において人気の高い二つの日本のキャラクターを検証して明らかとなったことは、メディア・ミックスの全体性を作り出す際の製品ユーザーの重要性である。その役割は必ずしも製品競争力に直結するようなライセンス取得者や作家・クリエーター、もしくは特定の企業であるとは限らない。むしろ、連結された体験こそがユーザーにとって重要である。新たな映像や物語が取り込まれるにつれてメディア・ミックスは発展する。その強さを促進する原動力はしばしばユーザーの手中にある。第二論文では東京都秋葉原を分析地域とした。この地域は家電製品やハイテク機器の商店が立ち並ぶ日本有数の電気屋街として知られている。近年では、デジタル・ゲームやマンガに関連した商品など、大衆文化の一大消費拠点でもある。秋葉原が知識やアイディアを交換する空間へと変化した結果、流行ならびに新たな文化的現象が創出され、評価され、そして発展していく場となっている。この過程において、秋葉原という特定の空間とその人々こそが重要であり、消費および消費者の諸活動が文化的イノベーションと競争力のある文化的表現を育てる。従って、本論考は、一般的なビジネスパークや産業クラスターの諸研究とは異なる観点からの、イノベーションおよびクリエイティブ・ミリュー論への貢献と位置づけられよう。第三論文ではコミックマーケットを分析対象としている。コミックマーケットは、参加者達のアイディアや物語、専門的技法といった情報交換の場として40年もの間に進化を遂げてきた。著名な作家・クリエーターにとって、本イベントは新たな読者・愛好家へと作品を広めるような開放的な空間をもつ大規模な催しへと発展した。そこで展示もしくは頒布される同人誌は挑発的であり挑戦的でもある。また、「コスプレ」を代表として、その他の多くの文化的現象も見られる。本イベントにおける創造的活動や遊びは、しばしば日本の文化経済に影響を与えるような新たなトレンドの契機となる。世界中にも消費者とクリエーターが出会い、触れ合うような同様のイベントは少なくない。本稿の事例は、大々的な催しを必要とするような、イベントを基礎とした経済活動の一例である。他方で、関連省庁やメディア・コングロマリットとは異なるような、ボトムアップ型で成功的に発展してきた文化経済の制度的催しの一例ともいえよう。以上のように、本研究では文化と経済過程の関係が相互的かつ互恵的となるような社会科学のアプローチを提示している。特定の場とユーザーは、大衆消費が確立され、大衆文化が発展するような空間において、文化的イノベーションを生み出す上で最も重要な役割を果たしている。従って、これらの空間は文化産業の競争力を間接的に左右している。今日、有力企業による大規模投資や高額な展示方法などに続き、消費者は文化経済の鍵となるイノベーターとして認識されよう。その理由の一つとして、文化的商品の価値が流行や誇張された宣伝のような偶然的要因によって決定される点と無関係ではない。これらはファンと創造的な消費者が有する独特の消費文化の中で開花することが多い。本稿が探求してきた点は、この消費と空間、延いては現代文化経済の理解についてである。文化産業に関する今後の研究は、制作プロセスに関与する積極的な主体として、ますます消費者に着目する必要があろう。

No description available.

The aim with my research is to illuminate the meaning of IKEAs settle in Haparanda, for the region Haparanda-Tornio, its economic growth and its inhabitants. The research has been carried out only through qualitative methods. Some interviews with a range of people from varying companies have been conducted. Haparanda is a smaller Swedish city situated in the north, on the border to Finland and to a city called Tornio. These two cities, Haparanda and Tornio, has realised they are stronger in pairs, so they initiated cooperation across the border. Haparanda-Tornio is not a region of historically welfare and well-being. At least on the Swedish side, high numbers of unemployment, absence from work and many youngsters leaving the region because of pore prospects for the future, dominates. In this case, something very different happened when IKEA, one of Sweden’s most famous home furnishing companies, chose to settle their new store in Haparanda. The settle of IKEA was a joyful message for the region and for the city of Haparanda in particular. A lot of other Swedish companies are now settling in the city as an effect of IKEAs arrival. It is surprising, though, that IKEA chose Haparanda, because of its low number of inhabitants and its geographical position. But, the increasing welfare in the region, satisfactory communication opportunities and the status on the Russian market, are probably factors behind the settle. Also, the Swedish and Finnish membership in the European Union gives them advantages on trading over the borders. Further, the settle in Haparanda give the company access to high number of consumers in four countries. The personal involvement of IKEAs founder, Mr Kamprad, states how exciting and unique this project is. IKEA has become a symbol for the positive development in the region. More people may be offered employment since the municipality believe 1000-1500 new jobs could be the result of IKEA, and other companies settle. The effects on the inhabitants can be described as more opportunities to personal development and a higher well-being, a more shaded life. The region may become central to four countries, not only in consumption, but also in meetings and trade for example. But, the status of the region may grow stronger on the expense of other regions in the north. The language question could also be of high importance again. This is because the majority of the companies are settling on the Swedish side which gives the only Finnish-speaking population limited access to the new jobs. The previous critiques to the region may soften, but new could rise. For example a greater load on the environment is inevitable, but also a social and cultural development that could change Haparanda and Tornio essentially.

Turistindustrien vokser fra år til år. Samtidig øker konkurransen om de reisende, både i Norge og i resten av verden. Budor har primært sitt marked i Norge, og det er mange krevende oppgaver som venter, både når det gjelder markedsføring, innovasjon og annen utvikling. Det er de siste kategoriene vi har konsentrert oss om i denne vitenskaplige avhandlingen. Vi undersøker om forutsetningene ligger til rette for at Budor skal henge med i kampen om markedsandeler i framtida. Dette har vi gjort både ved å se på generelle og demografiske utviklingstrekk ved marked og befolkning, vi har sett konkret på reiselivsnæringa og hyttebygging. Vi har undersøkt hva som er trender og utviklingstendenser i reiselivet, og hva Budor kan levere i forhold til dette. Vi har sett på Triple Helixsamarbeidet som en drivkraft for innovasjon som Løiten Almenning bør benytte seg av, og til slutt har vi undersøkt og analysert det kreative klimaet og forutsetningene for innovasjon i organisasjonen bak Budor; Løiten Almenning. Vi mener Budor har gode naturmessige forutsetninger for kreativitet og innovasjon, men for å få til dette kreves samarbeid og nettverksbygging, bl a med myndighetene, virkemiddelapparatet, FoU og destinasjonsselskapene, samt ikke minst tro på egne muligheter. Vi har lansert begrepet kvalitetsturisme! / The tourist industry is growing every year, together with the increasing competition among the travellers, both in Norway and in the rest of the world. The market for destination Budor is primarily Norway, and there are many important challenges waiting, both concerning marketing and innovation. Here we want to focus on the last mentioned item; innovation. We want to investigate if Budor has the appropriate conditions in order to continue competing for future costumers. We have done this by looking at both general and demographic developmental features connected to market and population, and we have especially been looking to the tourist industry and the building of Second homes. We have been investigating what kind of movements and innovations we see in the tourist business, and what Budor can do to meet these. We have been looking to Triple Helix theories as a power for innovations that Løiten Almenning could use, and finally we have investigated and analysed the creative climate and conditions for innovations in the organisation behind Budor; Løiten Almenning. Our opinion is that destination Budor has splendid natural conditions for both creativity and innovation. But, to cope with this you need cooperation and building of network together with national authorities, governmental business support apparatus i.e “Innovasjon Norge”, “FoU” and destination companies, and you need to believe in yourself and your own possibilities.

I vårt arbete har vi undersökt sambandet mellan företagens kreativa klimat och personalrörlighet. Genomgång har även gjorts av olika teorier kring ledarskapets påverkan på företagets kreativa klimat. Den svenska arbetsrättslagstiftningens påverkan på personalrörlighet har behandlats både i ett nationellt perspektiv och i en internationell jämförelse. Vi har genomfört en enkätundersökning på 196 företag i Värmland, där vi undersökt sambandet mellan personalrörlighet och det kreativa klimatet i de företagen. Vårt urval bestod av företag som extremt mycket ökat respektive minskat antal anställda under 2005, samt de företag som hade en extremt låg förändring av antalet anställda under samma år. Delar av Ekvalls undersökningsinstrument (CCQ) har använts i enkäten, med fokus på de klimatdimensioner som verkar främjande för radikala innovationer. Materialet redovisas för respektive klimatdimension: frihet, debatt, risk och livfullhet. En geografisk uppdelning har även gjorts för östra Värmland, västra Värmland samt Karlstadregionen. Resultatet är även redovisat per bransch. Avslutningsvis diskuterar vi resultatet och sättet att genomföra undersökningen. Vi påpekar däri vikten av att förstå att det är företagsledningarna som har svarat på enkäten och inte de anställda. Det är alltså ledningens uppfattning om det kreativa klimatet i företaget som speglas i resultatet. De viktigaste slutsatserna vi kan dra efter analys av resultatet är att: Det upplevda kreativa klimatet bland företagens ledningsgrupper tycks öka då företagen kraftigt ökar antalet anställda. Företag som kommit ur sina svårigheter uppvisar också positiva resultat. Däremot tycks det kreativa klimatet vara på en något lägre nivå i företag med endast blygsamma förändringar av antalet anställda. Ledningsgrupperna i de värmländska företagen upplever sig som återhållsamma avseende risktagande, dvs: organisationens benägenhet att tolerera osäkerhet, att ta tillvara uppdykande tillfällen, att handla snabbt, att ta tillvara på uppdykande tillfällen och att prova hellre än utreda. De företag med endast små förändringar av antalet anställda, vågar ta större risker. De företag som kraftigt minskar antalet anställda är de som är minst riskbenägna. Företagen som kraftigt ökar antalet anställda uppvisar en riskbenägenhet som ligger mellan dessa två företagsgrupper. Den stora majoriteten av de värmländska företagen riskerar att stagnera klimatmässigt. För att bibehålla och öka sin konkurrenskraft, måste de därför vidta andra åtgärder för att öka och stärka sina kreativa klimat, exempelvis genom en ökad intern rörlighet och ett aktivt och långsiktigt samarbete med universitetet och företag som bidrar till att förbättra det kreativa klimatet. Avslutningsvis vill vi uppmana företagen i Värmland att börja våga anställa företagens viktigaste resurs, människorna, för att därigenom förbättra företagens kreativa klimat. På detta sätt stärks det värmländska näringslivets innovationskraft, och därmed en av framtidens viktigaste förutsättningar för Hållbar Värmländsk Växtkraft. / In this thesis we have investigated the influence of personnel mobility on the creative climate of the organization. Swedish labour law and its influence on employee mobility has been studied both in a national as well as an international perspective. We have conducted a survey of 196 companies in Värmland, in which we studied the relation of employee mobility and their creative climate. We choose to study companies that have increased or decreased their number of employees to a very large degree during 2005, and those companies that made very small changes of their number of employees during the same year. We have used parts of professor Ekvall’s Creative Climate Questionnaire instrument, CCQ, focusing on the dimensions of creative climate which primarily tend to benefit radical innovations. In the thesis, we have focussed on the dimensions concerning freedom, debate, risk, and liveliness. We divided the result geographically, as well as by type of business. It is important to be aware that the questionnaire has been answered by the management of the companies, and not the employees. The most important conclusions of this thesis are: The creative climate seems to benefit from a great increase in the number of employees. Companies that have improved their business from a low level, at which they had to drastically reduce the number of employees, also show signs of improved creative climate. It also seems that the creative climate of those companies that have had only marginal changes of their number of employees is somewhat lower than the others. The company management of the companies in Värmland, who reduced their number of employees drastically during 2005, describe themselves as not too keen on taking risks, which in this context concerns the readiness of organizations in tolerating uncertainties. Risk taking companies act prompt and quickly on emerging possibilities, arising opportunities are taken and concrete experimentation is preferred to detailed investigation and analysis. The companies with only small changes of their number of employees show higher degrees of risk taking, than those with higher numbers of personnel mobility. The companies that have drastically increased the number of employees seem to be in between the other two company groups. The great majority of companies in Värmland risk facing creative climate stagnation. In order to maintain and improve their company competitive abilities, the companies need to take measures to improve their creative climate, for example by increasing their internal employee mobility, and by developing an active cooperation with the university and other actors that contribute to improve the creative climate.

No description available.

I det här kapitelbidrag ger jag några exempel på hur det inom såväl förvaltning som forskning pågår olika maktspel som påverkar förutsättningarna för människors delaktighet i den lokala utvecklingen och bäddar för att de invånare som reformen riktas mot i stället diskrimineras och utesluts från deltagande. För att sätta dessa aspekter i relation till en större filosofisk diskussion resonerar jag kring den deliberativa/kommunikativa vändning som kort presenterades i antologins inledningskapitel. Därefter ger jag mig i kast med tre olika aspekter av planeringens och urbanforskningens arbete med medborgarnas delaktighet i planeringen som har diskriminerande innebörder. Dessa aspekter utgör några av de oförutsedda konsekvenser som insatser mot strukturell diskriminering kan ha. Den första handlar om att den regionala politiken bär på ett utifrånperspektiv som hindrar lokala krafter från att formulera de åtgärder de anser vara nödvändiga för att främja integrationen av boende på mångkulturella platser, såväl till varandra som till regionen. Den andra aspekten handlar om att det, bortom regionalpolitikens utifrånperspektiv, finns en bestämd förankringsrationalitet bland tjänstemännen på lokal nivå. Den vilar på ett förhållningssätt gentemot medborgarna som begränsar tjänstemännens möjligheter att faktiskt etablera en intersubjektiv kommunikation eller dialog med boende. Den tredje aspekten handlar om att det, vid sidan av detta utifrånperspektiv och denna förankringsrationalitet, finns en universalistisk forskardiskurs, som prioriterar rationella överväganden framför demokratiska värden. Trots en vilja att värna en mer demokratisk urban planering, i enlighet med den så kallade kommunikativa/deliberativa vändningen, så tenderar denna hållning att bortse från maktdimensionen och hur den gestaltar sig på mångkulturella platser, i möten mellan tjänstemän och invånare. Eftersom en sådan hållning har genomsyrat väsentliga delar av utvärderingen av tjänstemännens arbete med Storstadssatsningen, kan den i sig gjort det svårare för tjänstemännen att bli varse och ta itu med den diskriminerande förankringspraktik de är involverade i. Sammanflätningen av dessa tre aspekter har sannolikt bidragit till att flera av intentionerna bakom storstadspolitiken inte har kunnat uppnås som det var tänkt. Politiken har snarare cementerat den diskriminering och exkludering som drabbat – och fortsatt drabbar – invandrade och andra boende på mångkulturella platser.

Building on recent work in economic geography, evolutionary economics, and international business, I examine how firms that enter from outside a region alter the knowledge and opportunity structure for potential entrepreneurial entrants and indigenous incumbents in that region. In particular, I examine the short and long run effects of both greenfield and acquisition entry on entrepreneurial entry, as well as on the exit and growth of indigenous incumbents in industry clusters. A comprehensive dataset of all firms in the Canadian biotech industry between 1976 and 2003 is used to study the dynamic effects within all regions that have experienced an external entry. The results show a complex set of processes at work. Newer greenfield and acquisition entrants have consistently opposing effects, with newer greenfields enhancing entrepreneurial entry, but dampening growth and survival of indigenous incumbents in the longer run. Older greenfields, those that have a long presence in a given region and are primarily traditional pharmaceutical firms, have a similar effect to that of acquisitions. Moreover, the level of agglomeration moderates the influence of ‘outsiders’ on the indigenous industry, especially in the case of acquisitions. The results suggest that legal constraints on labor mobility barriers have an important influence on the observed patterns. The overall patterns suggest that the search and site selection of outsiders is an important mechanism driving local industry evolution, complementary to other traditional mechanisms.

Knowledge, learning, and innovation are vital elements in facilitating economic development and growth. Technological change, which is a synonym for generating knowledge, the diffusion thereof, and subsequent application in the marketplace in the form of novel products and processes, i.e. innovations, has a strong effect on the collective wealth of regions and nations. Knowledge spillovers, which are unintended knowledge flows that take place among spatial (geography) and sectoral (industry) units of observation, provide a rationale for diverging growth rates among spatial units, well beyond what might be explained by variations in jurisdictional factor endowments, and thus are of particular interest in this context. Measuring and quantifying the creation and diffusion of knowledge has proven to be a challenging endeavor. One way to capture technical and economically valuable knowledge is by means of patent and patent citation analysis. Following this approach, and utilizing a novel patent database that has been specifically developed for this purpose, the present dissertation investigates the spatio-sectoral patterns of knowledge spillovers in the Canadian economy over the time period 1983 to 2007. The employed research methodology addresses existing limitations in this stream of research, and contributes to the continuing debate regarding the significance of sectoral specialization versus diversity, and local versus non-local knowledge spillovers as the main driver of knowledge formation processes leading to innovation at the sub-regional scale. The findings indicate that knowledge spillovers are localized, and furthermore, that this localization effect has increased over time for both spillovers within a particular industry, as well as between industry sectors. The analysis of micro-geographic industry specific spatio-sectoral knowledge formation processes, and the inquiry into local sectoral knowledge spillover patterns, outlines how regional evolutionary technology trajectories potentially shape the rate and direction of technological change, and consequently influence economic growth, at a particular place.

In this thesis, I propose that bike courier delivery is not merely a convenient service for clients but an important function in the operation of successful economies. By allowing the regions to function at higher speeds, same-day courier networks seem to play an active role in generating positive economic outcomes. The availability of courier networks is found to be as uneven as economic vitality itself. Cities like New York and Toronto have large, dense courier networks, capable of delivering items within an hour while smaller cites, do not support same-day courier service at all. They do this, in part, by allowing for couriers to cope with the precariousness of their work, and in part by providing supportive sub-cultures. These findings point to the role of service workers, and wider eco-systems in fostering regional advantage.