The problem to be dealt with in this paper is the theory of capitalistic stagnation. Why is it important to examine the theory of capitalistic stagnation? The continuity of the theory of stagnation is the only portion of economic doctrine that is held in common by the Classical, Marxian, Keynesian, and Institutional economists.

This thesis deals with the characterization of the dependence on the flow geometry of the streamwise fluctuations of the stagnation point of vortex breakdown in axisymmetric tubes and over delta wing aircraft. The statistical analysis presented herein shows that in an axisymmetric tube the 'darting' about the mean stagnation point are distributed normally for the two Reynolds numbers: ReD = 230,000 and 300,000 (independently of the Reynolds number in the range noted). The darting over a delta wing is not only non-Gaussian but also exhibits rather large localized fluctuations (Strouhal numbers ranging from 0.04 to 0.1), presumably due to the strong influence of the surrounding flow and the geometrical conditions: increase of circulation along the trailing edge, the abrupt separation of flow at the base of the delta wing, and other protuberances that emerge from the upper and lower surfaces of the wing (support elements in laboratory and stabilizers on delta wing aircraft). It is concluded that the behavior of vortex breakdown is strongly dependent on the surrounding geometry and that only experiments in axisymmetric tubes can provide the purest form of vortex breakdown for numerical simulations and analytical studies towards the understanding of the internal turbulence and its spectrum within the breakdown bubble for theoretical and industrial purposes. / US Navy (USN) author.

Sveriges befolkning har under de senaste åren som helhet vuxit kraftigt men befolkningstillväxten har varit ojämnt spridd över landet. Detta då det främst är städer och starkare regioner som vuxit. Samtidigt som den totala befolkningen ökat har andra mer perifert belägna områden uppvisat den motsatta utvecklingen och istället minskat befolkningsmässigt. Utvecklingen förstärks ofta av låga fertilitetstal och en allt äldre befolkning. En minskande befolkning ger upphov till speciella förutsättningar för kommunernas möjligheter att skapa en god livsmiljö och ett ökande välstånd för dess befolkning.   Utifrån detta perspektiv syftar denna studie till att undersöka hur kommuner som befinner sig i stagnation tänker sig att de ska kunna utveckla eller bibehålla invånarnas välstånd. Studien har genomförts med den teoretiska utgångpunkten att organisationer och i det här fallet kommuner kan påverkas av olika tankefigurer och planeringsdoktriner. Deras stabilitet och förespråkande av vissa lösningar kan leda till en spårbunden där andra alternativ blir förbisedda. Studien har försökt besvara om stagnerande kommuner påverkas av sådana tankefigurer.    Studien har genomförts som en fallstudie där sex svenska stagnerande kommuner har utgjort fallen. De olika fallen har studerats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys vilken fokuserat på att djupstudera de utvalda kommunernas översiktsplaner. Det empiriska materialet har studerats genom ett antal analysfrågor vilka legat till grund för vilka delar som varit relevanta att lyfta fram. De nådda resultaten har sedermera analyserats med stöd av den presenterade forsknings- och kunskapsöversikten samt de teoretiska utgångspunkterna.   De dragna slutsatserna visar på att stagnerande kommuner generellt sätt ser stagnation och de effekter som den innebär som något negativt som de anser behöver brytas. Något som de tänker sig ska kunna ske genom att nya människor lockas att bosätta sig i kommunerna genom det som kommunerna betecknar som attraktiva boenden. Studien visar dock på att det överlag saknas tydliga planeringslösningar för hur en sådan utveckling ska kunna ske. Istället kan kommunernas inriktning ses som en slags from förhoppning att utvecklingen snart ska vända. Detta gör sammantaget att mycket av ställningstagandena i översiktsplanen liknar den allmänna politikens strävan efter att attrahera nya invånare och företag vilka ska bidra med tillväxt och därigenom ett ökande välstånd.   Det stora inslaget av allmänna politiska inslag i översiktsplanen visar på att tillväxtdoktrinen har en stor inverkan även på stagnerande kommuners planering. Med utgångspunkten att de studerade kommunerna under en längre tid påverkats av stagnation skulle det kunna varit rimligt att anta att de anpassat sig efter förutsättningarna och försökt hitta andra lösningar för att skapa välstånd. En förklaring till att så inte förefaller vara fallet kan vara tillväxtdoktrinens starka ställning i samhället något som gör att kommunerna inte ser några andra alternativ än att följa denna. Detta gör att kommunerna kan anses sitta fast i den dominerande tankefiguren.

<p>I vårt arbete har vi undersökt sambandet mellan företagens kreativa klimat och personalrörlighet.</p><p>Genomgång har även gjorts av olika teorier kring ledarskapets påverkan på företagets kreativa klimat. Den svenska arbetsrättslagstiftningens påverkan på personalrörlighet har behandlats både i ett nationellt perspektiv och i en internationell jämförelse.</p><p>Vi har genomfört en enkätundersökning på 196 företag i Värmland, där vi undersökt sambandet mellan personalrörlighet och det kreativa klimatet i de företagen. Vårt urval bestod av företag som extremt mycket ökat respektive minskat antal anställda under 2005, samt de företag som hade en extremt låg förändring av antalet anställda under samma år.</p><p>Delar av Ekvalls undersökningsinstrument (CCQ) har använts i enkäten, med fokus på de klimatdimensioner som verkar främjande för radikala innovationer.</p><p>Materialet redovisas för respektive klimatdimension: frihet, debatt, risk och livfullhet. En geografisk uppdelning har även gjorts för östra Värmland, västra Värmland samt Karlstadregionen. Resultatet är även redovisat per bransch.</p><p>Avslutningsvis diskuterar vi resultatet och sättet att genomföra undersökningen. Vi påpekar däri vikten av att förstå att det är företagsledningarna som har svarat på enkäten och inte de anställda. Det är alltså ledningens uppfattning om det kreativa klimatet i företaget som speglas i resultatet. De viktigaste slutsatserna vi kan dra efter analys av resultatet är att:</p><p>Det upplevda kreativa klimatet bland företagens ledningsgrupper tycks öka då företagen kraftigt ökar antalet anställda. Företag som kommit ur sina svårigheter uppvisar också positiva resultat.</p><p>Däremot tycks det kreativa klimatet vara på en något lägre nivå i företag med endast blygsamma förändringar av antalet anställda.</p><p>Ledningsgrupperna i de värmländska företagen upplever sig som återhållsamma avseende risktagande, dvs:</p><p>organisationens benägenhet att tolerera osäkerhet, att ta tillvara uppdykande tillfällen, att handla snabbt, att ta tillvara på uppdykande tillfällen och att prova hellre än utreda.</p><p>De företag med endast små förändringar av antalet anställda, vågar ta större risker. De företag som kraftigt minskar antalet anställda är de som är minst riskbenägna. Företagen som kraftigt ökar antalet anställda uppvisar en riskbenägenhet som ligger mellan dessa två företagsgrupper.</p><p>Den stora majoriteten av de värmländska företagen riskerar att stagnera klimatmässigt. För att bibehålla och öka sin konkurrenskraft, måste de därför vidta andra åtgärder för att öka och stärka sina kreativa klimat, exempelvis genom en ökad intern rörlighet och ett aktivt och långsiktigt samarbete med universitetet och företag som bidrar till att förbättra det kreativa klimatet.</p><p>Avslutningsvis vill vi uppmana företagen i Värmland att börja våga anställa företagens viktigaste resurs, människorna, för att därigenom förbättra företagens kreativa klimat. På detta sätt stärks det värmländska näringslivets innovationskraft, och därmed en av framtidens viktigaste förutsättningar för Hållbar Värmländsk Växtkraft.</p> / <p>In this thesis we have investigated the influence of personnel mobility on the creative climate of the organization.</p><p>Swedish labour law and its influence on employee mobility has been studied both in a national as well as an international perspective.</p><p>We have conducted a survey of 196 companies in Värmland, in which we studied the relation of employee mobility and their creative climate. We choose to study companies that have increased or decreased their number of employees to a very large degree during 2005, and those companies that made very small changes of their number of employees during the same year.</p><p>We have used parts of professor Ekvall’s Creative Climate Questionnaire instrument, CCQ, focusing on the dimensions of creative climate which primarily tend to benefit radical innovations.</p><p>In the thesis, we have focussed on the dimensions concerning freedom, debate, risk, and liveliness. We divided the result geographically, as well as by type of business.</p><p>It is important to be aware that the questionnaire has been answered by the management of the companies, and not the employees.</p><p>The most important conclusions of this thesis are:</p><p>The creative climate seems to benefit from a great increase in the number of employees. Companies that have improved their business from a low level, at which they had to drastically reduce the number of employees, also show signs of improved creative climate. It also seems that the creative climate of those companies that have had only marginal changes of their number of employees is somewhat lower than the others.</p><p>The company management of the companies in Värmland, who reduced their number of employees drastically during 2005, describe themselves as not too keen on taking risks, which in this context concerns the readiness of organizations in tolerating uncertainties.</p><p>Risk taking companies act prompt and quickly on emerging possibilities, arising opportunities are taken and concrete experimentation is preferred to detailed investigation and analysis.</p><p>The companies with only small changes of their number of employees show higher degrees of risk taking, than those with higher numbers of personnel mobility. The companies that have drastically increased the number of employees seem to be in between the other two company groups.</p><p>The great majority of companies in Värmland risk facing creative climate stagnation. In order to maintain and improve their company competitive abilities, the companies need to take measures to improve their creative climate, for example by increasing their internal employee mobility, and by developing an active cooperation with the university and other actors that contribute to improve the creative climate.</p>

I vårt arbete har vi undersökt sambandet mellan företagens kreativa klimat och personalrörlighet. Genomgång har även gjorts av olika teorier kring ledarskapets påverkan på företagets kreativa klimat. Den svenska arbetsrättslagstiftningens påverkan på personalrörlighet har behandlats både i ett nationellt perspektiv och i en internationell jämförelse. Vi har genomfört en enkätundersökning på 196 företag i Värmland, där vi undersökt sambandet mellan personalrörlighet och det kreativa klimatet i de företagen. Vårt urval bestod av företag som extremt mycket ökat respektive minskat antal anställda under 2005, samt de företag som hade en extremt låg förändring av antalet anställda under samma år. Delar av Ekvalls undersökningsinstrument (CCQ) har använts i enkäten, med fokus på de klimatdimensioner som verkar främjande för radikala innovationer. Materialet redovisas för respektive klimatdimension: frihet, debatt, risk och livfullhet. En geografisk uppdelning har även gjorts för östra Värmland, västra Värmland samt Karlstadregionen. Resultatet är även redovisat per bransch. Avslutningsvis diskuterar vi resultatet och sättet att genomföra undersökningen. Vi påpekar däri vikten av att förstå att det är företagsledningarna som har svarat på enkäten och inte de anställda. Det är alltså ledningens uppfattning om det kreativa klimatet i företaget som speglas i resultatet. De viktigaste slutsatserna vi kan dra efter analys av resultatet är att: Det upplevda kreativa klimatet bland företagens ledningsgrupper tycks öka då företagen kraftigt ökar antalet anställda. Företag som kommit ur sina svårigheter uppvisar också positiva resultat. Däremot tycks det kreativa klimatet vara på en något lägre nivå i företag med endast blygsamma förändringar av antalet anställda. Ledningsgrupperna i de värmländska företagen upplever sig som återhållsamma avseende risktagande, dvs: organisationens benägenhet att tolerera osäkerhet, att ta tillvara uppdykande tillfällen, att handla snabbt, att ta tillvara på uppdykande tillfällen och att prova hellre än utreda. De företag med endast små förändringar av antalet anställda, vågar ta större risker. De företag som kraftigt minskar antalet anställda är de som är minst riskbenägna. Företagen som kraftigt ökar antalet anställda uppvisar en riskbenägenhet som ligger mellan dessa två företagsgrupper. Den stora majoriteten av de värmländska företagen riskerar att stagnera klimatmässigt. För att bibehålla och öka sin konkurrenskraft, måste de därför vidta andra åtgärder för att öka och stärka sina kreativa klimat, exempelvis genom en ökad intern rörlighet och ett aktivt och långsiktigt samarbete med universitetet och företag som bidrar till att förbättra det kreativa klimatet. Avslutningsvis vill vi uppmana företagen i Värmland att börja våga anställa företagens viktigaste resurs, människorna, för att därigenom förbättra företagens kreativa klimat. På detta sätt stärks det värmländska näringslivets innovationskraft, och därmed en av framtidens viktigaste förutsättningar för Hållbar Värmländsk Växtkraft. / In this thesis we have investigated the influence of personnel mobility on the creative climate of the organization. Swedish labour law and its influence on employee mobility has been studied both in a national as well as an international perspective. We have conducted a survey of 196 companies in Värmland, in which we studied the relation of employee mobility and their creative climate. We choose to study companies that have increased or decreased their number of employees to a very large degree during 2005, and those companies that made very small changes of their number of employees during the same year. We have used parts of professor Ekvall’s Creative Climate Questionnaire instrument, CCQ, focusing on the dimensions of creative climate which primarily tend to benefit radical innovations. In the thesis, we have focussed on the dimensions concerning freedom, debate, risk, and liveliness. We divided the result geographically, as well as by type of business. It is important to be aware that the questionnaire has been answered by the management of the companies, and not the employees. The most important conclusions of this thesis are: The creative climate seems to benefit from a great increase in the number of employees. Companies that have improved their business from a low level, at which they had to drastically reduce the number of employees, also show signs of improved creative climate. It also seems that the creative climate of those companies that have had only marginal changes of their number of employees is somewhat lower than the others. The company management of the companies in Värmland, who reduced their number of employees drastically during 2005, describe themselves as not too keen on taking risks, which in this context concerns the readiness of organizations in tolerating uncertainties. Risk taking companies act prompt and quickly on emerging possibilities, arising opportunities are taken and concrete experimentation is preferred to detailed investigation and analysis. The companies with only small changes of their number of employees show higher degrees of risk taking, than those with higher numbers of personnel mobility. The companies that have drastically increased the number of employees seem to be in between the other two company groups. The great majority of companies in Värmland risk facing creative climate stagnation. In order to maintain and improve their company competitive abilities, the companies need to take measures to improve their creative climate, for example by increasing their internal employee mobility, and by developing an active cooperation with the university and other actors that contribute to improve the creative climate.

This thesis aims at analyzing why the municipality of Flen, in the eastern part of Sweden, has experienced strong depopulation for the last forty years in spite of its relative vicinity to Stockholm. The study uses current theories on regional developement, population theory and theories on regional enlargment to help explain and to evaluate the different regional factors that affect the developement of Flen on the local level. The thesis is primarily focused on the subject of regional policy and strategies to meet regional depopulation. The study also gives a presentation of the strategies of major regional institutions as well as analyzing what impact regional policy have on local policy in the municipality of Flen. Interviews with local officials, politicians and other people representing the population of Flen were carried out to achieve a better understanding of the specific challenges that the municipality faces and of the measures that are taken to meet them. Regional policy in Sweden prioritises measures that promote regional enlargment to link the housing and labour markets together with the regional infrastructure. Each region should promote and develop its own unique qualities as a way of stimulating growth. This disregards the former notion that the state should strive for regional growth to be achieved equally distributed within its boundaries. The thesis puts forward the view that this development could lead to an allowance for some regions to be neglected by the state. The findings in this study show that the measures that are put in to curb the stagnation in the municipality of Flen are made with difficulty and cannot be financed without external aid. The challenges are to a growing extent no longer managable by the municipality itself which brings me to a final conclusion that predicts that Flen could befavoured in a future municipal reform in which there are clearer connections to Stockholm and to other larger towns in the region, as well as a new delimitation that better takes the functional relationships of the population into account.

Le premier chapitre questionne l'intuition conventionnelle selon laquelle une forte concentration au plus haut de la distribution des revenus devrait favoriser l'émergence de bulles d'actifs rationnelles. J'utilise un modèle OLG avec des fictions financières et des agents hétérogènes qui diffèrent en termes de taux d'épargne, portefeuilles d'actifs et talents. Je montre qu'une forte concentration promeut l'émergence de bulles si et seulement si ces bulles sont illiquides ou si tous les actifs offrent les mêmes rendements. A l'inverse, lorsque les bulles sont liquides et les actifs liquides paient une prime de liquidité, une faible concentration promeut l'émergence de bulles. Le deuxième papier étudie les conditions sous lesquelles une bulle d'actif augmente le PIB dans un modèle OLG-Nouveau Keynesien incluant le capital. Je montre que la stagnation séculaire est une condition nécessaire mais non suffisante. En effet, les bulles ne stimulent le PIB que si la demande agrégée est très fortement déficiente. Le troisième papier démontre que les modèle Nouveaux Keynesiens (NK) font des prédictions paradoxales lorsque la demande agrégée est chroniquement déficiente - un boom séculaire plutôt qu'une stagnation séculaire, et analyse comment ajuster ces modèles pour qu'ils deviennent viables dans l'environnement actuel. Je souligne l'importance cruciale des élasticités de l'offre et de la demande d'actifs par rapport au PIB à long terme ; j'effectue également une connexion entre le boom séculaire et d'autres prévisions paradoxales du modèle NK. / The first chapter questions the conventional intuition that a high concentration of income at the top of the distribution should promote the emergence of rational asset bubbles. I use an OLG model with financial fictions and heterogeneous agents that differ in terms of savings rate, portfolio choices and skills. I show that a high concentration at the top promotes the emergence of asset bubbles if and only if those asset bubbles are illiquid or financial markets are arbitrage-free. Instead, if asset bubbles are liquid and liquid assets pay a premium under illiquid assets, a low concentration promotes the emergence of asset bubbles. The second chapter studies the circumstances under which asset bubbles are expansionary in an OLG-New Keynesian that includes capital. I show that secular stagnation is a necessary but not sufficient condition. Indeed, asset bubbles stimulate investment, consumption and output if and only if there's a strong shortage of aggregate demand. Finally, the third paper shows that "standard" New Keynesian models make puzzling predictions when aggregate demand is chronically deficient they predict a secular boom, and seeks to understand how those models must be adjusted to analyze secular stagnation. I emphasize the crucial role of the long run elasticities of asset demand and supply with respect to the output gap in general equilibrium; and I also connect the secular boom to other puzzling predictions of the New Keynesian model.

FundaÃÃo Cearense de Apoio ao Desenvolvimento Cientifico e TecnolÃgico / O lazer, na modernidade, firmou-se como valor individual e nÃo apenas como atrativo. Percebe-se, assim, que o anseio pela viagem e a busca de comodidades fora do habitat tem gerado o fortalecimento da indÃstria turÃstica no mundo. Com isso, deve-se atentar para o fato de que o turismo pode ser uma ferramenta capaz de gerar ganhos coletivos desde que seja desenvolvido de forma sustentÃvel. Como exemplo de um espaÃo turÃstico cujas relaÃÃes de uso e ocupaÃÃo se tornaram insustentÃvel està o caso da Praia de Iracema, na cidade de Fortaleza. Constata-se que desde a sua fundaÃÃo como bairro, o objeto evidenciou dois ciclos de existÃncia, vivenciando fases ora de valorizaÃÃo, ora de decadÃncia e em alguns momentos os dois processos de forma simultÃnea, chegando à atualidade à estagnaÃÃo. Considerando a relevÃncia social do objeto, o presente estudo tem por objetivo entender quais os fatores que contribuÃram para estagnaÃÃo de um espaÃo turÃstico à beira-mar. Para tanto, se fez importante a anÃlise histÃrica das fases vividas pelo bairro atravÃs de fontes hemerogrÃficas, tendo como complemento da pesquisa bibliografias relacionadas ao tema. Por conseguinte, percebeu-se que a Praia de Iracema, pela sua atratividade, foi alvo de intensa especulaÃÃo imobiliÃria que de forma desmedida se uniu à indÃstria turÃstica, ocasionando a exploraÃÃo âpredatÃriaâ do espaÃo. Para que essa realidade seja modificada, torna-se necessÃria a compreensÃo de que o valor dos espaÃos turÃsticos nÃo pode se restringir apenas ao aspecto econÃmico, mas deve partir, inclusive, dos valores subjetivos de cada um. / Leisure has become something that people really value nowadays and it's not just about having fun anymore. Based on that, one can perceive that the urge for traveling and the search for confort and pleasure outside their habitat has generated the strengthening of the tourism industry in the world. With that in mind, it's of paramount importance to realize that the tourism sector can be a tool that will produce collective profits provide that it's accomplishe in a sustainable way. As an example of a touristic site in which the relationship between the use and occupation have not become sustainable just like Praia de Iracema in Fortaleza. One can perceive that since the foundation of this area, the object evidenced two cycles of life, one in which it was valued and an other at times being degrading and at other times both processes taking place simultaneously, being static nowadays. Considering the social relevance of the object, this present work aims at understanding which factors contributed to the static state of a coastal touristic site. In order for that to happen, it was necessary the historical analysis of the phases experienced in that neighborhood through newspapers, magazines and photos sources, having bibliography related to the theme as supplement. Eventually, the author came to the conclusion that due to its attractiveness, Praia de Iracema was the target of real state speculation with he aid of tourism industry united haphazardly, causing the predatory exploitation of its space. In order for that reality to be modified, it is necessary to compreend that the value of touristic sites cannot be aimed at the economical aspect nevertheless it must stem from subjective values of each one.

Kassel, Univ., Diss., 2008

District heat is currently more exposed for competition than it has been for several years. Since the mid-1980s, district heat has dominated the heat market, but is now in a tougher competitive situation due to the increasing popularity of heat pumps. This, in combination with energy efficiency, has led to a stagnation of delivered energy. The purpose of the study is to investigate the district heating's current competitive situation in Västerås. This will be investigated based on pricing, performance and paragraphs. In order to get a comprehensive picture of the heat market and to find out what factors customers prioritize, housing companies, house makers and villa owners were interviewed. The study's results show that house owners prioritize delivery reliability, followed by economy and environment in the choice of heating method. Actors' views on pricing were different depending on the preferred heating method, where the different views were primarily about the operating and maintenance costs of heat pumps. In order to analyze pricing the life cycle cost was calculated on the basis of real cases. This was done by creating a calculation model in Excel. The result of pricing shows that district heating was the best option for all cases. However, from a new construction perspective, geothermal heat pump for small houses had similar life cycle cost as district heating, while district heating was superior in price for the larger houses. All cases when a customer had change from district heat to heat pumps were unprofitable due to the switching cost that arises. Performance was evaluated by the environmental impact and delivery reliability of the methods. The consequential life cycle assessment was used when calculating environmental impact. The result showed that the district heating in Västerås has a positive environmental impact because of the social benefits it provides. Heat pumps had a negative impact on the environment in all cases. The delivery reliability was studied through actors' views in combination with scientific research, which resulted in the view that district heating is better. The evaluation of paragraph was limited to Boverket’s building regulations. The competitive situation is currently skewed, where heat pumps have a big advantage as houses can limit their energy efficiency with heat pumps. The future of district heating in Västerås is bright. The challenge is to keep their market domination by maintaining a competitive price as the heat market is facing changes with reduced heat demand and tougher competition. / Fjärrvärmen är idag mer konkurrensutsatt än den har varit på flera år. Sedan mitten av 1980-talet har fjärrvärmen dominerat värmemarknaden, men är nu i en tuffare konkurrenssituation bland annat på grund av den ökande populariteten av värmepumpar. Dessutom har energieffektivisering och tuffare krav lett till en stagnation av levererad värme. Syftet med studien är att undersöka fjärrvärmens nuvarande konkurrenssituation i Västerås. Detta ska undersökas utifrån de tre konkurrensmedlen prissättning, prestanda och paragrafer. För att få en heltäckande bild av värmemarknaden samt att ta reda på vilka faktorer kunder prioriterar i valet av uppvärmningsmetod intervjuades bostadsföretag, hustillverkare och småhusägare. Studiens resultat visar att fastighetsägare prioriterar leveranssäkerhet, följt av ekonomi och miljö i valet av uppvärmningsmetod. Trots att samtliga lyfter fram ekonomi som den avgörande faktorn i valet, berodde det på att leveranssäkerheten antogs vara relativt lika mellan uppvärmningsmetoderna. Miljön har ett visst inflytande, dock så länge det inte innebär en allt för hög ekonomisk kostnad. Aktörers syn på prissättning var olika beroende på föredragen uppvärmningsmetod, där de skilda åsikterna främst gällde värmepumpars drift- och underhållskostnader. För att behandla prissättning opartiskt beräknades livscykelkostnaden för de valda uppvärmningsmetoderna utifrån verkliga fall. Detta gjordes genom att skapa ett beräkningsverktyg i kalkylprogrammet Excel där indata kan varieras. Resultatet av den ekonomiska kartläggningen visar att för samtliga fall var fjärrvärmen billigast. Ur ett nyproduktionsperspektiv hade dock bergvärmepump för småhus i princip samma livscykelkostnad som fjärrvärme, medan för de större fastigheterna var fjärrvärmen relativt överlägsen gällande pris. Samtliga konverterande fall där fastighetsägare bytt uppvärmningsmetod var olönsamma, detta på grund av den konverteringskostnad som uppstår. Konkurrensmedlet prestanda undersöktes genom metodernas miljöpåverkan och leveranssäkerhet. Vid beräkning av miljöpåverkan användes konsekvensperspektivet. Resultatet visade att fjärrvärmen i Västerås har en positiv miljöpåverkan på grund av samhällsnyttan den ger, medan värmepumpar i samtliga fall hade en negativ påverkan. För undersökningen av leveranssäkerhet involverades de två aspekterna driftsäkerhet och enkelhet. Detta gjordes genom att studera aktörers syn i kombination med tidigare forskning, vilket resultera i att fjärrvärme är bättre. Undersökning av paragrafer avgränsades till Boverkets byggregler som sätter kraven för fastigheters energiprestanda. I nuläget är konkurrenssituationen skev, där värmepumpar har en stor fördel då fastigheter kan byggas med sämre energiprestanda med värmepumpar. Fjärrvärmens framtid i Västerås är ljus. Utmaningen är att bibehålla deras stora marknadsandelar genom att upprätthålla ett konkurrenskraftigt pris då värmemarknaden står inför förändringar med minskat värmebehov och tuffare konkurrens.