Heidelberg, Pädag. Hochsch., Diss., 2006 / Dateien im PDF-Format

Hamburg, Univ., Diss., 2006 / Erscheinungsjahr an der Haupttitelstelle: 2005

Denna studie försöker få fram möjliga ramfaktorer som gör att skolor lyckas med matematikundervisningen i grundskolans yngre år. Detta görs genom en studie på en skola som ligger i topp i Uppsala Kommun när det gäller elevernas resultat på det nationella provet i årskurs tre i matematik. Genom att intervjua lärare på skolan får jag fram att elevbakgrund, lärares förhållningssätt gentemot matematik och lärares kunskaper om både läroplan och läromedel tillsammans spelar en möjlig roll för elevernas resultat på det nationella provet i årskurs tre. Denna studie har ett ramfaktoriskt perspektiv, det vill säga att den titta på de ramar som gäller för undervisningen.

Paulo Freire is the most outstanding popular educator in Brazil. He was one of the founders of a mass movement for adult alphabetisation and created and educational approach based on raising the consciousness (conscientizacao). This working paper analyses the contribution of Freires pedagogy of the oppressed for development studies. The following arguments are presented in six sections: (1) Reading the world is a critical undertaking to understand the reality in which one acts. (2) The world has to be critically explored together with social actors which contribute specific knowledge for a joint process of understanding. Exploration as a genuine human activity and research as a scientific undertaking are much more intertwined than generally assumed. (3) Shaping the world as an act of making history and becoming creator of our own surrounding is not only a practical but also a theoretical challenge. (4) Dialogue from below emphasizes the importance of giving voice to those at the margin of world development. This form of dialogue differs from an approach of mere consensus building by the elite. (5) To side with the oppressed is not only an ethical, but also a rational option for the oppressed and against an oppressive system. (6) The praxis of liberation is no extra activity that can be separated from development studies as a scientific discipline which deals with the periphery. Once more, development studies have to become political.(author's abstract) / Series: SRE - Discussion Papers

This study explores the correlation between teachers' remarks regarding language correctness and style and upper secondary school students' grades. The material consists of assignments from three different classes, with two different teachers. The purpose is to investigate a possible connection between the teachers' remarks regarding the use of improper language and the students grades. The result of this study clearly demonstrates that the more remarks a student receives regarding improper language, the more he or she is likely to get a lower grade. The two teachers tend, however, to assess language use somewhat differently: the first teacher tends to value formal writing higher than the other one, who rather tends to appraise semantic strincency.

Många av de vardagliga situationerna är sammanhang där lärande sker genom interaktion mellan människor och språket kan beskrivas som en mekanism och resurs för re-presentation, vilken vår omvärldsuppfattning blir till av; och utgör grunden för vårt tänkande och vår kommunikation. Språket kan vara verktyget för utveckling och fördjupad förståelse för omvärlden. Grundläggande för alteritetsetiken är mötet, ansikte mot ansikte. Blicken framställs som människans starkaste verktyg vid skapande av etik och genom en öppenhet för Den Andres annanhet- alteritet – finns förutsättningen för etiskt tänkande. Styrdokumenten för gymnasieskolan säger att eleverna, under religionsundervisningen, ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar. Samtal inom området etik och moral innehåller frågor gällande etnicitet, kön, sexualitet, socioekonomisk bakgrund, tillsammans med demokratibegreppet. Att sätta dessa frågor i elevernas egen kontext, i relation till deras eget liv, ökar chanserna till engagemang och förståelse; eftersom förståelse skapas inte bara av primära erfarenheter, utan den bildas också av sekundära erfarenheter, dvs det andra människor berättar om sina erfarenheter. Ur ett sociokulturellt perspektiv är tänkandet också en kollektiv process, som äger rum mellan människor. Diskursetiken lägger också tonvikten på samtalet med andra. Den betonar att det inte går att handla moraliskt rätt utifrån bara sig själv, utan det sker i samspel. En grundläggande princip för diskursetiken är att alla människor är likvärdiga. Även det kunskapssociologiska perspektivet lyfter relevansen av att individer formas efter den kontext de befinner sig i och språket och tänkandet likaså. Därför är det viktigt att eleverna får utvecklas utifrån sin egen verklighet.

This study aims to get a better understanding of English teachers’ experiences regarding their work with digital aids and tools with a focus on language management programs. The data consists of semi-structured interviews conducted with teachers of English in Sweden. By analysing the material with a phenomenographic method the major findings show that all teachers observed a need concerning the introductions of digital programs for their students. They all experienced difficulties regarding the rules and regulations during tests and described the test situations as ‘unreal’. Their student’s motivation and their ability to adapt practices to each individual student is seen as something positive. The teachers do however believe that the digital tools also could affect the students negatively by offering too much help or other distractions. The majority of the teachers feel ‘competent enough’ but some experience discomfort when dealing with certain digital situations. No one of the participating teachers has received any training or instructions in working with digital tools and programs, but all report that every problem gets solved among colleagues.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur yrkesverksamma lärare i år fyra och fem ser på arbetsro när de undervisar i ämnet samhällskunskap, ett ämne som förutsättermuntligt deltagande av elever. Datainsamlingen gjordes i form av kvalitativa intervjuer av fyra lärare som undervisar i samhällskunskap i år fyra och fem. Intervjuerna transkriberades och materialet har sedan analyserats i relation till min frågeställning och med ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att vissa lärare ser på arbetsro på ett sätt när de undervisar i samhällskunskap och på ett annat sätt i övriga ämnen. Det visade sig också att kopplingen mellan begreppet arbetsro och tystnadär stark även om de jag har intervjuat uppger att arbetsro inte måste innebära tystnad. Studien är baserad på fyra intervjuer och har inte för avsikt att generalisera resultatet.

Flerspråkiga elevers resultat i internationella läsförståelsetester visar att de halkar efter i jämförelse med elever som har svenska som modersmål. Syftet med denna studie är att belysa skillnader i hur lärare undervisar om lässtrategier i klasser med olika andel flerspråkiga elever. Genom en enkätstudie undersöks 26 lärares undervisning om lässtrategier, deras motiveringar för denna samt skillnader beroende på om de undervisar i klasser med fler eller färre än 25% flerspråkiga elever. Tidigare forskning visar att en god läsförståelse är förknippad med användning av många olika lässtrategier, specifikt metakognitiva strategier, och att flerspråkiga elevers läsförståelse gynnas av explicit undervisning om dessa. Den här studiens resultat visar att lärare som undervisar i klasser med färre än 25% flerspråkiga elever undervisar om fler lässtrategier än lärare som undervisar i klasser med fler än 25% flerspråkiga elever. Dessutom undervisar lärare med färre flerspråkiga elever mer om de typer av metakognitiva lässtrategier som visat sig ha koppling till högre läsförståelse.

The aim of this study is to investigate how reading comprehension strategies appear in three textbooks designed for Swedish 1 at Swedish upper secondary school level. The study uses a content analysis to investigate the frequency of each reading comprehension strategies, how they are presented and which strategies that are integrated with student tasks. The result shows that there is a difference between which reading comprehension strategies that got the most space in each textbook and how each textbook presents the strategies. Based on Palinscar & Brown, Bråten & Samelstuen and Dymock & Nicholson's models for reading comprehension strategy usage, every strategy was found – except for visualizing which was missing in one of the textbooks. The conclusion from this study is that reading comprehension strategies appear in textbooks for Swedish upper secondary school level but the students are not always aware that they are using them which is important to develop reading comprehension.