The aim of this study was to examine the experience, knowledge and attitude to mandatory reports of mistreatments amongst first line managers and assistance nurses in municipal elderly care. The following questions were at the center of the analysis: how do the different professional groups view having to report their own organization? How can various factors affect the mandatory reporting of mistreatments? What knowledge do the different professional groups have of mistreatments and mandatory reporting? A qualitative research method was used to examine these questions in the form of semi structured interviews and a small document study. The interviews were carried out with assistance nurses and first line manages in elder care, we interviewed four respondents from both professional groups. The interviews were then transcribed and coded with help of a content analysis. We have used Berger and Luckmanns theories about institutionalization when analyzing our results. We have also used Lipskys theory about street-level bureaucracy. The analysis is structured around themes and analyzed based on previous research and the above said theories. Our results show that there is a struggle amongst the both first line managers and assistance nurses to fully comprehend the complexity of mandatory reporting of mistreatments and that it’s often hard to draw the line between mandatory reporting of mistreatments and other less severe reporting’s such as deviation reports. Further, we have concluded that there is a fear amongst assistance nurses of reporting. Primarily because of a belief that reprisals, first and foremost from colleagues, will follow. We have also concluded that the workplace often seems to be characterized by a normative system in which loyalty and silence are common elements which may inhibit reporting. Key words: mandatory reporting of mistreatments, knowledge, attitudes, experience, elder care. Nyckelord: lex Sarah, kunskap, inställning, erfarenhet, äldreomsorg.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Ett självskadebeteende har en person som avsiktligt skadar sin kropp med syftet att lindra psykisk smärta. Personer med självskadebeteende har ofta lång erfarenhet av att få sina upplevelser ogiltigförklarade eller icke bekräftade av omgivningen. Det behövs mer kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med självskadebeteende för att få en bild om vilka insatser som behöver vidtas för att ge dessa personer en bättre vård.  Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med självskadebeteende. Metod: En litteraturstudie som bygger på åtta kvalitativa artiklar, från databaserna Cinahl och Psykinfo. Resultat: I resultatet framkom sex kategorier som beskriver sjuksköterskors erfarenhet i vårdandet av personer med självskadebeteende:Resurser och stöd, kunskap och färdighet hos sjuksköterskan, tillfredsställelse i omvårdnad, brist på stöd och resurser, bristande kunskap och färdighet hos sjuksköterskan och påfrestande omvårdnad. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med självskadebeteende karaktäriseras av både positiva och negativa erfarenheter. Det finns sjuksköterskor som känner förståelse och empati, men de finns även de som har en förutfattad och stigmatiserad bild av personer med självskadebeteende.

Bakgrund: Varje år beräknas 40 miljoner människor världen över vara i behov av palliativ vård. Med palliativ vård menas vård som är lindrande och stödjande i ett skede där sjukdomen inte längre går att bota. Det finns en direkt koppling mellan allmänsjuksköterskans kompetens och förutsättningarna för god palliativ vård. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa allmänsjuksköterskors erfarenhet och upplevelse av grundutbildningens förberedande roll inför palliativ vård. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Studien innefattade sju intrevjuer och analysen utfördes enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier, Utbildning, Erfarenhet och förutsättningar samt Andra förutsättningar för god palliativ vård. Informanterna uttyckte en önskan om mer palliativ undervisning i grundutbildningen med bland annat mer praktisk övning. Dock menar informanterna att tillräckligt med erfarenhet krävs för att utföra den palliativa vården optimalt. Även vikten av kommunikation med kollegor och anhöriga togs upp samt en önskan om bättre teamarbete framkom. Slutsats: Slutsatsen är att allmänsjuksköterskorna i denna studie upplevde att grundutbildningen gav bristande grund att stå på men de menade även att det krävs erfarenhet för att genomföra en god palliativ vård.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar med palliativ vård utsätts för emotionell påverkan. Det kan finnas svårigheter att balansera mellan närhet och distans, sympati och empati. Arbetet med patienter i palliativt skede utmanar sjuksköterskan professionellt och personligt. Det finns en risk för känslomässig påverkan men trots de svåra stunderna i arbetet finns motivationen till att stanna kvar. Syfte: Utforska sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede. Metod: En intervjustudie baserat på åtta semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades i sex steg enligt Kristensson (2014) analysmetod. Resultat: Resultatet visar att arbetet ger både positiv och negativ påverkan på hälsan. Ändå verkar det som att det var mer positiv inverkan än negativ belastning. Det krävdes adekvata copingstrategier för att orka arbetet med palliativ vård och samtal med kollegor var den viktigaste strategin. Arbetslivserfarenhet var det som möjliggjorde för sjuksköterskorna att inte, i allt för hög grad, påverkas av arbetet. Slutsats: Det kan vara svårt att balansera mellan det egna jaget och professionen. Arbetet med palliativ vård påverkar hälsan men kollegerna och erfarenhet gjorde att arbetet upplevdes enklare. Erfarenhet stärker och gör sjuksköterskorna mer säkra på sina uppgifter. Enda sättet att erhålla erfarenhet är genom att utsätta sig för situationer som inte erfarits förut, därför börjar vägen till kunskap med mod.

Bakgrund: Sår har i alla tider varit fruktade och behandling av sår var 2012 fortsatt en vanlig omvårdnadsåtgärd. Att leva med svårläkta sår kan påverka det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet samt vara en belastning i vardagen. Inom begreppet svårläkta sår är bensår, fotsår, trycksår och maligna tumörsår vanligast. För att ett sår ska räknas som svårläkt ska såret ha en läkningsprocess på minst sex veckor. Syftet: Var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med svårläkta sår. Metod: En litteraturstudie har genomförts och resultatet har baserats på 16 kvalitativa artiklar. Databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO användes. Materialet granskades och analyserades sedan induktivt. Resultat: Består av fyra kategorier: Den besvärliga kroppen, Den känslosamma tillvaron, Påverkan på sociala relationer och Att vara beroende av vård. I resultatet framkom att patienter hade många erfarenheter av svårläkta sår. Smärta, lukt, exsudat var något som påverkade patienters välbefinnande. Att leva med svårläkta sår kunde orsaka nedstämdhet och depression. För att hantera vardagen använde patienter olika copingstrategier. Patienter beskrev även att de sociala relationerna påverkades genom att patienterna kände sig som en börda och isolerade sig på grund av skam. Vård av svårläkta sår krävde många möten med sjuksköterskor, vilket kunde skapa en speciell relation mellan patient och sjuksköterska. Slutsats: Studiens resultat om patienters erfarenheter av att leva med svårläkta sår visar att patienter har många värdefulla erfarenheter att delge sjuksköterskor. Det är av vikt att forskningen fortsätter så sjuksköterskor kan ge den omvårdnad och behandling dessa patienter är i behov av.

No description available.

Bakgrund: Endometrios är en gynekologisk sjukdom som drabbar ett stort antal kvinnori hela världen. Ofta bemöts dessa kvinnor av kunskapsbrist, misstro och normaliserande attityder som förorsakar försening av diagnos, vård och behandling som skapar onödigt lidande för dessa kvinnor. Sjuksköterskor har en viktig funktion i bemötandet av dessa kvinnor genom att stödja kvinnan, skapa en god allians och ge relevant information. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av livskvalitet vid endometrios samt att granska och beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetoder. Metod: Litteraturstudien har en deskriptiv design. Data insamlades via databaserna Medline/PubMed samt Cinahl och tolv artiklar återfanns, samtliga med kvalitativ ansats och ligger till grund för resultatet i studien. Resultat: Endometrios medför en kraftigt nedsatt livskvalitet som inverkar på deras parrelation samt sociala liv såsom arbete, skola och fritidsintressen. Kunskapsbrist inom vården leder till normalisering och fördröjd diagnos som skapar onödigt lidande för dessa kvinnor. Många av kvinnorna skapade egna strategier för att hantera sina symtom i  vardagen. Samtliga tolv artiklar med deskriptiv design, har samlat in data genom att intervjua kvinnorna om deras erfarenheter av att leva med endometrios. Slutsats: Endometrios påverkar markant kvinnornas vardag och samtliga relationer på ett negativt sätt. De påverkas både fysiskt, psykiskt och socialt vilket leder till att de får sin livskvalitet kraftigt sänkt. Med ökade kunskaper inom området kan stora ekonomiska besparingar göras om diagnos ställs i ett tidigare skede. Kvinnornas lidande skulle minska och deras livskvalitet öka avsevärt. / Background: Endometriosis is a gynaecological disease that affects a large number of women throughout the world. These women are often treated by the lack of knowledge, distrust and normalizing attitudes. That causes delay in diagnosis care and treatment, which creates unnecessary suffering. Nurses have an important function in the treatment of these women by supporting the woman, create a good alliance and provide relevant information. Aim: The aim of the study was to describe women's experiences of quality of life in endometriosis and to examine and describe the articles included data collection methods. Method: Literature study has a descriptive design. Data were collected through Medline / PubMed and CINAHL and twelve articles were found, all with qualitative approach. These articles were the basis for this study. Results: Endometriosis results in a greatly reduced quality of life that affects their partner, relationship and social life, such as work, school and hobbies. A lack of knowledge in health-care leads to normalization and delayed diagnosis that creates unnecessary suffering for these women. Many of the women created their own strategies to deal with their symptoms in daily life. All twelve articles with descriptive design have collected data by interviewing women about their experiences of living with endometriosis. Conclusion: Endometriosis affects significantly the women's daily lives, and all the relationships, in a negative way. Their health is affected physically, psychologically and socially with the result that they get their quality of life greatly reduced. Significant financial savings can be made by increased knowledge in the field and diagnosis at an earlier stage. Suffering from Endometriosis would be reduced, and the quality of life for those women’s will significantly increase.

Titel: Barns och ungdomars erfarenheter av att ha en förälder som drabbats av cancersjukdom - en litteraturstudie. Bakgrund: Tusentals barn är anhöriga till cancersjuka föräldrar. Sjukdom hos föräldern påverkar barnets tillvaro både känslomässigt och praktiskt. Barn som anhöriga är sårbara på grund av sin beroendeställning till föräldern samt svårigheter att förstå det som händer och bakomliggande orsaker. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva barns och ungdomars erfarenheter av att ha en förälder som drabbats av cancersjukdom. Metod: En litteraturstudie genomfördes på 12 artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudkategorier och sammanlagt nio underkategorier. Huvudkategorierna innefattade: behov av kunskap och information, förändringar för hela familjen och en emotionellt svår och krävande situation. Konklusion: Sjuksköterskan bör tillämpa ett familjecentrerat förhållningssätt för att uppmärksamma barnens behov när deras vardag förändras. Information och stöd bör anpassas efter barnets utvecklingsnivå och individuella behov och önskemål. Mer forskning i ämnet skulle kunna förbättra bemötandet av barn som anhöriga.