No description available.

Sårvård är central omvårdnadsuppgift i sjuksköterskans profession som kräverspecifika kunskaper, förberedelser och tidsplanering vilket innebär behov av en radolika resurser men även kostnader för hälso- och sjukvården. Sjuksköterskanskunskap gällande prevention och sårvårdsbehandling utgör grunden förevidensbaserad sårvård med patientens personliga behov i fokus. Syftet var att belysasjuksköterskors erfarenheter av sårvård, och genomfördes som en systematisklitteraturstudie där resultatet utgjordes av åtta kvalitativa och två kvantitativavetenskapliga artiklar. I resultatet framkom fyra teman som belyser sjuksköterskorserfarenheter av sårvård; utmaningar; helhetssyn i sårvård; behov av kunskap ochbetydelsen av stöd. Konklusionen påvisar vikten av att se på patienten som har behovav sårvård ur ett helhetsperspektiv. Det handlar inte enbart om att behandla självasåret utan bemötandet utifrån helhetssyn, att se personen i den aktuellaomvårdnadssituationen. Studien belyser även vikten av teamarbete och ett gottsamarbete mellan olika professioner i sjukvården, vilket leder till att kontinuitetuppnås. Slutligen behövs det kontinuerlig sårvårdsutbildning till sjuksköterskor inomklinisk verksamhet men även fortsatt forskning som lyfter tillämplig avevidensbaserad prevention av sår samt effektstudier av sårbehandling. / Wound care is a central task of the nursing profession that requires specificknowledge, preparation and planning which means the needs of a variety of resources,but also the costs of health care. The nurse's knowledge regarding wound treatment,care, and prevention is the basis for evidence-based wound care with the patient'spersonal needs in mind. The aim was to highlight nurses' experiences of wound care,and carried out a systematic literature where the result had eight qualitative and twoquantitative scientific articles. The results revealed four themes that highlight nurses'experiences of wound care; challenges; holistic approach to wound care; need forknowledge and the importance of support. The conclusion demonstrates theimportance of ensuring the patient is in need of wound care from a holisticperspective. It is not just about treating the wound without seeing the human being inits entirety, and to respond to the patient in the current nursing situation. The studyalso highlights the importance of team work and good cooperation between differentprofessionals in health care, which leads to continuity, is achieved. Finally, we needcontinuous wound care training for nurses in clinical practice but also continuedresearch that highlights relevant evidence-based prevention of ulcers and efficacystudies of wound healing.

Titel: Omvårdnadspersonalens erfarenheter av sårbehandling och att vårda patienter med sår. Bakgrund: Sår är ett stort och komplext område och kunskapen har ökat sista decennierna vilket ställer nya krav på personalen. Genom att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter kan utmaningar och problem synliggöras och detta kan ge möjligheter till att förbättra situationen för alla inblandade. Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av sårbehandling och att vårda patienter med sår. Metod: En litteraturstudie innehållandes 8 artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Helhetssyn och engagemang i patienten, inte bara såret, samt rätt kunskap och kompetens främjar hälsa hos patienter med sår. Bristande kunskaper, resurser och tid är stora utmaningar i vården av patienter med sår. Vårdteamet och stöttande kollegor spelar en viktig roll i att upprätthålla kvaliteten och stärka personalens tro på sig själva. Vårdmiljöns tillgångar och begränsningar påverkar upplevelsen av arbetet med patienterna och bidrar till utmaningar i yrkesutövningen. Konklusion: Arbetet med sår och patienter med sår är berikande men också utmanande. Mer forskning på metoder och verktyg som kan underlätta sårbehandling i hemmet behövs. Det behövs en samordnad syn på prevention och behandling av patienter med sår. Nyckelord: omvårdnad, erfarenhet, sjuksköterska, sår, sårvård

Att leva med ett sår innebär lidande för patienten och är kostnadskrävande för samhället. Sårvård är en av distriktssköterskans vanligaste arbetsuppgifter och kräver omfattande kunskaper för att uppnå goda behandlingsresultat. Det har framkommit att det råder kunskapsbrister inom ämnet, vilka medför slöseri med resurser samt onödigt patientlidande. Syftet med studien är att beskriva hur distriktssköterskans kunskap om sårvård inhämtas, upprätthålls och utvecklas. Metoden är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Sex distriktssköterskor som arbetar inom hemsjukvård eller primärvård har intervjuats. Resultatet presenteras under huvudkategorierna; Tillägnande av kunskap och Strategier för kunskapsinhämtning. I den första kategorin framgår det att distriktssköterskans kunskap grundar sig i formell utbildning samt praktisk erfarenhet av att ha utfört många såromläggningar. Här belyses även hur distriktssköterskan tillgodogör sig ny kunskap på arbetsplatsen. Tidsbrist uppges vara en betydande faktor till varför bristfällig kunskapsuppdatering förekommer. Under den andra kategorin framgår det att den främsta strategin för ny kunskapsinhämtning är att konsultera kollegor. Här beskrivs också det egna intresset som en viktig faktor för hur aktivt uppdatering sker. Distriktssköterskan identifierar risker med att konsultera kollegor och menar att kunskap som inte grundar sig i evidens riskerar att föras vidare. Att reflektera och kritiskt granska sina kunskapskällor är något distriktssköterskan anser vara av stor vikt för att kunna upprätthålla god kvalitet på sårvården. Slutligen konstateras att det krävs mer fortbildning och fler möjligheter till kunskapsuppdatering på arbetstid för att höja kompetensen hos distriktssköterskor och således kvaliteten på sårvården.

Bakgrund: Sårbehandling var en av de vanligaste omvårdnadsåtgärderna inom hemsjukvården. För att kunna erbjuda en god och säker sårvård så var en tydlig och väl utförd dokumentation av högsta vikt. Sårvårdsdokumentationen var ofta bristfällig vilket kunde leda till försämrad sårläkning och onödigt lidande för patienten.Syfte: Att belysa distriktssköterskors upplevelser av hälsofrämjande arbete med sårvårdsdokumentation i hemsjukvård.Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju distriktssköterskor inom hemsjukvården i mellersta Sverige. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier; Hälsofrämjande sårvård och Arbetssituationens påverkan på dokumentationen samt fyra subkategorier; Att stödja mot en god sårvård, Att sakna tydliga rutiner, Att samarbeta i teamet och Att ha organisatoriska förutsättningar.Diskussion: Sårvårdsdokumentationen upplevdes ofta som bristfällig med tidsbrist, avsaknad av standardiserad mall samt stor personalomsättning som förklaringar. En bristfällig dokumentation skapade känslor som stress och maktlöshet genom avsaknad av kontroll över situationen.Slutsats: En mer individualiserad omvårdnad, bättre kommunikation inom teamet, kontinuerliga vidareutbildningar inom sårvård och ett tydligare dokumentationsredskap för sårvård, upplevs bidra till en kortare vårdtid, minskade vårdkostnader samt mindre smärta och lidande för patienten och därmed bidra till en ökad livskvalité. / <p>2023-05-31</p>

Introduktion En stor del av distriktsköterskans arbetstid utgörs av sårvård. Cirka två procent av befolkningen drabbas någon gång av svårläkta bensår vilket orsakar stort fysiskt och psykiskt lidande för dessa personer. Studier på andra sårtyper visar att användning av antiseptiska och mikrobreducerande förband har en positiv effekt på sårläkning. Denna studie sammanställer studier om effekten av förband med honung, silver, jod, PHMB och DACC på svårläkta bensår. Syfte Att sammanställa studier som undersöker effekten hos antiseptiska och mikrobreducerande förband som används i dagens sjukvård för att behandla svårläkta bensår. Metod Systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och Cochrane, samt i referenslistor till review studier som framkom vid sökningarna. Efter en urvalsprocess hittades 15 studier som besvarade syftet.   Resultat De inkluderade studierna gav inget entydigt resultat. Honungsförband förbättrade läkningen eller var likvärdigt med standardbehandling i de inkluderade studierna Silverförband hade en positiv effekt på läkningen i övervägande del av de inkluderade studierna. I en studie var ett annat antiseptiskt ämne bättre än silver och i en studie visade sig silverförband vara likvärdigt med standardbehandling. Jodförband visade sig vara likvärdigt med silverförband i fråga om läkning och PHMB-förband var likvärdigt med standardbehandling Slutsats Majoriteten av de inkluderade studierna tyder på att antiseptiska förband har en positiv effekt på sårläkningen hos svårläkta bensår. Då ingen av studierna visade att de undersökta förbanden var sämre än standardbehandling, eller hade negativa effekter på sårläkningen, så är det förenligt med evidensbaserad omvårdnad att använda förbanden på patienter med svårläkta bensår utan risk för att fördröja eller försämra läkningen. / Introduction A considerable part of the district nurse's working time consists of wound care. Approximately two percent of the population will sometime be affected by hard to heal leg ulcers which is the cause of physical as well as psychic suffering for these people. Studies of other wound types shows that the usage of antiseptic and microbe reducing wound dressings have a positive effect on wound healing. This study review studies about the effect of wound dressings with honey, silver, iodine, PHMB and DACC on hard to heal leg ulcers.   Aim To review studies that examines the effect of antiseptic and microbe reducing wound dressings that are being used in today’s health care to treat hard to heal leg ulcers. Method Systematic review. Searches were made in databases Pubmed, Cinahl and Cochrane as well as manually among references in review articles that were found through the searches. After a selection process 15 studies were found which proved to be relevant to the study’s aim.   Results The included studies gave no coherent result. Honey dressings improved healing or were equivalent to standard care in the included studies. Silver dressings had a positive effect on wound healing in the predominant proportion of the included studies. In one study, another antiseptic substance had better results than silver, in another study silver dressings turned out to be equivalent to standard care. Iodine dressings turned out to be equivalent to silver dressings in the case of healing and PHMB dressings were equivalent to standard care. Conclusion The majority of the included studies indicates that antiseptic wound dressings have a positive effect on healing of hard to heal leg ulcers. None of the included studies showed that the examined wound dressings were less effective than standard care or had any negative effects on wound healing. Therefore, it can be considered safe and compatible with evidence-based nursing to use the antiseptic dressings on hard to heal leg ulcers.

En distriktssköterska ansvarar för sårvård inom hemsjukvård. I hemmen varierar den hygieniska standarden och distriktssköterskan får anpassa sig till rådande omständigheter utan att frångå de basala hygienrutinerna all sjukvårdspersonal är ålagda att följa. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskor erfarenheter beträffande hygien i samband med sårvård i hemmet. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes och dessa analyserades enligt en mall för kvalitativ innehållsanalys.Resultatet visade att det ansågs självklart att följa de basala hygienrutinerna. Dock kan slarv förekomma, när distriktssköterskan känner tidpress eller stress. Informanterna betonar användningen av underlägg för att skapa en ren miljö för såromläggning samt att vårdtagarnas egenbestämmanderätt bör respekteras för att bibehålla en god vårdrelation. En tendens till kunskapsluckor angående basala hygienrutiner framkom, vilket författarna menar belyser vikten av kontinuerlig fortbildning. Om vårdrelationen tillåter, anser författarna att det kan vara hälsofrämjande att påtala en oren hemmiljö, om det kan resultera i bättre sårvårdsmiljö. Även om detta kan vara ett känsligt ämne.Några tänkbara kliniska implikationer är att regelbundet diskutera hygienfrågor på arbetsplatsträffar, kontinuerlig fortbildning för vårdpersonal samt förvara såromläggningsmaterial i plastlådor som är lätta att rengöra istället för en väska. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Sår och sårvård har existerat lika länge som människan levt. För att kunna utföra sårvård som täcker patientens vårdbehov är sjuksköterskan i nuläget dåligt utrustad. Sjuksköterskan har liten kunskap om prevention, bedömning och behandling av sår. Syftet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans sårvård. En litteraturstudie utfördes enligt Fribergs modell. Faktorer som påverkade sjuksköterskans sårvård var sjuksköterskans kunskap, upplevelser samt sjuksköterskans samarbete med teamet. Ytterligare faktorer var omvårdnadsdokumentationen, tiden, organisationen och kostnadens inverkan på sjuksköterskans sårvård samt sjuksköterskan i relation till den evidensbaserade sårvården. Studenter i sjuksköterskeutbildning men även färdigutbildade sjuksköterskor behöver mer utbildning om sårvård. Hälso- och sjukvårdsorganisationerna måste bidra med mer personalresurser och tid för att främja en god sårvård. Organisationerna måste bidra med tydliga riktlinjer och se till att sjuksköterskan följer dessa. Det är sjuksköterskans ansvar att följa riktlinjer och söka upp samt ta till sig evidensbaserad kunskap om sårvård. Det krävs mer forskning kring faktorer som påverkar sjuksköterskans sårvård till patienter. Sårvården kan förbättras genom att faktorerna som påverkar sjuksköterskans sårvård uppmärksammas.

Bakgrund: Distriktssköterskor har en viktig och ansvarsfull roll i omvårdnaden gällande sårvård, och en betydande del av det självständiga arbetet går åt till att behandla patienter med svårläkta sår. Syfte: Att studera hur distriktssköterskor arbetar med svårläkta sår genom att ta del av deras erfarenheter och upplevelser. Vidare var syftet att undersöka varför de handlar som de gör vid olika situationer och vad grundar de sina beslut på. Metod: Studien har en kvalitativ deskriptiv ansats. Ett strategiskt urval gjordes med inklusionskriteriet att informanterna arbetade som distriktssköterskor i primärvården/vårdcentraler i Norduppland. Tio informanter intervjuades och en strukturerad fråge guide användes. Studien analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet i denna studie visar att informanterna anser att praktisk erfarenhet väger tyngre än formell erfarenhet. Den formella erfarenheten anses vara bristfällig när det gäller sårvård, men lång praktisk erfarenhet anses ge högre sårvårdskompetens. Beslut och bedömningar bygger på ”oskrivna riktlinjer”. Alla informanter arbetar på liknande sätt, men utan att lokala riktlinjer finns nedskrivna på vårdcentralerna. Även den centrala upphandlingen av sårvårdsmaterial påverkar beslutet då bedömningen kan leda till att de vill använda ett annat material än de som är upphandlat. Det framkom i studien att informanterna anser att sårläkning främjas allra bäst genom att få patienter delaktig i sin vård. Slutsats: Då distriktssköterskan i sin profession har ett egenansvar samt en skyldighet att hålla sig uppdaterad med ny evidens, så är slutsatsen att behovet och ansvaret behöver belysas. Förslag till vidare forskning är att efter implementerade riktlinjer studera hur de följs. / Background: Nurses have an important and responsible role in the care regarding wound care, and a significant part of the independent work is used to treat patients with chronic wounds. Purpuse: Study how nurse is working with chronic wounds by taking part of their experiences. A further aim was to examine why they act as they do in different situations and what they based their decisions on. Method: The study was a qualitative descriptive approach. A strategic choice was made with that the informants worked as nurses in primary care / medical centers in Northern Uppland. Ten informants interviewed and a structured query guide used. The study was analyzed with a qualitative manifest content analysis. Results: The results of this study show that the practical experience outweighs formal qualification. The formal experience is considered deficient when it comes to wound care, but long practical experience is considered to provide a higher wound care expertise. Decisions and judgments based on "unwritten guidelines". All informants working in a similar way, but without the local guidelines. Although the central procurement of wound care materials affect the decision on which assessment to use. The informants believe that healing is promoted at its best by getting patients involved in their care. Conclusion:The nurse has own responsibility in their profession to keep themselves updated with new evidence. The conclusion is that the need and responsibility has to be clarified. Suggestions for further research are that after the guidelines implemented, study how this are followed.

Bakgrund: Sjuksköterskan stöter på sår i i yrkeslivet och för att kunna ge patienten den vård som behövs behöver sjuksköterskan dokumentera sårets egenskaper på ett adekvat sätt. Trots att dokumentation är en så pass betydande del av sårbehandling brister journalföring och kunskap om sår både hos sjuk- sköterskor och hos läkare.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur digitala bilder kan bidra till sårvården.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Populationen som studerades var patienter med sår, intervention var bild/digital sårdokumentation, resultatet var sårläkning/sårbedömning. För studiens analys- och dataredovisning användes Polit & Becks kategorisystem för att kunna redovisa statistisk data på ett icke numeriskt sätt, vilket resulterade i fyra huvudkategorier. Vid kvalitets- bedömningen användes SBU:s mall för bedömning av relevans.Resultat: I resultatet framkom 4 stycken kategorier: Förbättrad dokumentation, Bättre samverkan i och mellan teamen, En enklare sårbedömning, Utbildning för bättre sårvård. Bilder fungerar bättre än text genom att ge en tydligare bild av såret när teamet runt patienten ska titta tillbaka på hur såret såg ut och hur det har utvecklat sig. Hur såret har läkt och om behandlingen går åt rätt håll är frågor som bilder kan svara på. Författarna rekommenderar att bilder används vid sår- dokumenation och att bilderna implementeras i journalföringen. / Background: The nurse encounters wounds in daily life, and to give the patient the care that is needed requires the nurse to document the wound characteristics adequately. Although documentation is such an important part of wound treatment there are still shortages of record keeping and knowledge of wounds, both of nurses and the doctor.Aim: The aim of this study was to investigate how digital images can contribute to wound care.Methods: The study was performed as a literature study. The population studied were patients with wounds, the intervention was a photograph / digital wound documentation, the results were healing / wound assessment. Analysis and data reporting for the study used Polit & Beck category system to be able to report statistical data on a non-numerical method, which resulted in four main categories. During quality assessment SBU template were used for assessing the relevance.Results: The result showed 4 pieces categories: Improved documentation, Better collaboration within and between the teams, A simpler wound assessment, Education to get better wound care. Pictures work better than text by providing a clearer picture of the wound when the team around the patient is able to look back at how the wound looked like and how it has evolved during time. How the wound has healed, and if the treatment goes in the right direction are questions that images can answer. The authors recommend that the images used in wound documentation and pictures are implemented in record keeping.