<p>Underbehandlad postoperativ smärta är idag ett stort problem världen över. Trots att det de senaste åren har uppmärksammats och forskats mer i ämnet kvarstår problematiken, att patienterna inte erhåller en tillräckligt bra postoperativ smärtbehandling. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i det postoperativa skedet. Det är hon/han som dagligen möter patienter med postoperativ smärta. Sjuksköterskan ska utifrån ett helhetsperspektiv bedöma patientens smärta. Det gör hon/han genom verbal och icke verbal kommunikation samt att använda sig av olika smärtskattningsinstrument. Flertalet komponenter måste tas i akt för att få en väl fungerande postoperativ smärtbehandling. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans funktion vid postoperativ smärtbedömning och smärtbehandling. Metoden som använts är en litteraturöversikt av 13 vetenskapliga artiklar. Forskningen visar flertalet faktorer som påverkar sjuksköterskan i den postoperativa smärtbehandlingen. Sjuksköterskor tenderar att undervärdera patienternas smärta och inte kommunicera tillräckligt med dem. Det har även visat sig vara brister i dokumentation. Tydligare riktlinjer och mål eftersträvas för att den postoperativa smärtbehandlingen ska bli bättre behandlad.</p>

<p><strong>Syftet</strong> med denna litteraturstudie är att beskriva hur sjuksköterskan kan identifiera postoperativ smärta hos barn och vilka omvårdnadsåtgärder som är adekvata vid smärthantering<strong> Metod: </strong>Artiklarna till denna studie är sökta i databasen Medline via Pub Med. Totalt 18 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. <strong>Resultat: </strong>Barn hade svårigheter med att uttrycka (dvs. sätta ord på) och särskilja vilka symtom som var de mest besvärande för dem under den postoperativa perioden. Gråt, skrik, jämmer och gnäll, verkade vara relaterade till barnens oförmåga att prata om smärta. Blekhet, kallsvett, rosig och varm hud, suckar och hyperventilation verkade vara relaterade till symptom av smärta och illamående. Sjuksköterskorna använde sig av ansiktsuttryck och barnets utseende samt aktivitetsnivå som ett mått på barnets smärtintensitet. Sjuksköterskor med längre erfarenhet i yrket, använde fler ickefarmakologiska metoder än de med färre års erfarenhet. De sjuksköterskor med mer arbetslivserfarenhet använde sig av ickefarmakologiska smärtlindrande metoder som tillät barnet att ha den centrala rollen i situationen. Åtgärder såsom distraktion, positionering, och användning av kyla eller värme föreföll effektiva. <strong>Slutsats: </strong>Genom att iaktta barnets beteende och att använda sig av ett validerat smärtskattningsinstrument kan sjuksköterskan ge barnet evidensbaserad smärtlindring vid en tidpunkt då barnet har rätt till lämplig prevention, utvärdering och kontroll av deras smärta.</p> / <p><strong>Aim: </strong>The purpose of this literature review is to describe how the nurse can identify post-operative pain in children and the nursing interventions that are appropriate for pain management. <strong>Method:</strong> This study was a descriptive literature study were the authors searched for scientific articles in the database Medline through Pub Med. A total of 18 articles were reviewed and quality was analyzed. <strong>Results:</strong> Children had difficulty in expressing (i.e. put into words) and to distinguish which symptoms were most troublesome for them during the postoperative period. Crying, screaming, moaning and whining, seemed to be related to children's inability to talk about pain. Pallor, cold sweat, rosy and warm skin, sighing and hyperventilation appeared to be related to symptoms of pain and nausea. The nurses used the facial expressions and the child's appearance and activity level as a measure of the child's pain intensity. Nurses with longer experience in the profession, used more non-pharmacological methods than those with fewer years of experience. The nurses with more work experience used more often non-pharmacological pain relieving methods that allowed the child to have the central role in the situation. Interventions such as distraction, positioning and use of cold or heat seemed effective. <strong>Conclusion:</strong> By observing children's behavior and the use of a validated pain measurement tool nurses´ can give the child evidence-based pain relief at a time when the child has the right to adequate prevention, evaluation and control of their pain.</p>

Underbehandlad postoperativ smärta är idag ett stort problem världen över. Trots att det de senaste åren har uppmärksammats och forskats mer i ämnet kvarstår problematiken, att patienterna inte erhåller en tillräckligt bra postoperativ smärtbehandling. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i det postoperativa skedet. Det är hon/han som dagligen möter patienter med postoperativ smärta. Sjuksköterskan ska utifrån ett helhetsperspektiv bedöma patientens smärta. Det gör hon/han genom verbal och icke verbal kommunikation samt att använda sig av olika smärtskattningsinstrument. Flertalet komponenter måste tas i akt för att få en väl fungerande postoperativ smärtbehandling. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans funktion vid postoperativ smärtbedömning och smärtbehandling. Metoden som använts är en litteraturöversikt av 13 vetenskapliga artiklar. Forskningen visar flertalet faktorer som påverkar sjuksköterskan i den postoperativa smärtbehandlingen. Sjuksköterskor tenderar att undervärdera patienternas smärta och inte kommunicera tillräckligt med dem. Det har även visat sig vara brister i dokumentation. Tydligare riktlinjer och mål eftersträvas för att den postoperativa smärtbehandlingen ska bli bättre behandlad.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur sjuksköterskan kan identifiera postoperativ smärta hos barn och vilka omvårdnadsåtgärder som är adekvata vid smärthantering Metod: Artiklarna till denna studie är sökta i databasen Medline via Pub Med. Totalt 18 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Barn hade svårigheter med att uttrycka (dvs. sätta ord på) och särskilja vilka symtom som var de mest besvärande för dem under den postoperativa perioden. Gråt, skrik, jämmer och gnäll, verkade vara relaterade till barnens oförmåga att prata om smärta. Blekhet, kallsvett, rosig och varm hud, suckar och hyperventilation verkade vara relaterade till symptom av smärta och illamående. Sjuksköterskorna använde sig av ansiktsuttryck och barnets utseende samt aktivitetsnivå som ett mått på barnets smärtintensitet. Sjuksköterskor med längre erfarenhet i yrket, använde fler ickefarmakologiska metoder än de med färre års erfarenhet. De sjuksköterskor med mer arbetslivserfarenhet använde sig av ickefarmakologiska smärtlindrande metoder som tillät barnet att ha den centrala rollen i situationen. Åtgärder såsom distraktion, positionering, och användning av kyla eller värme föreföll effektiva. Slutsats: Genom att iaktta barnets beteende och att använda sig av ett validerat smärtskattningsinstrument kan sjuksköterskan ge barnet evidensbaserad smärtlindring vid en tidpunkt då barnet har rätt till lämplig prevention, utvärdering och kontroll av deras smärta. / Aim: The purpose of this literature review is to describe how the nurse can identify post-operative pain in children and the nursing interventions that are appropriate for pain management. Method: This study was a descriptive literature study were the authors searched for scientific articles in the database Medline through Pub Med. A total of 18 articles were reviewed and quality was analyzed. Results: Children had difficulty in expressing (i.e. put into words) and to distinguish which symptoms were most troublesome for them during the postoperative period. Crying, screaming, moaning and whining, seemed to be related to children's inability to talk about pain. Pallor, cold sweat, rosy and warm skin, sighing and hyperventilation appeared to be related to symptoms of pain and nausea. The nurses used the facial expressions and the child's appearance and activity level as a measure of the child's pain intensity. Nurses with longer experience in the profession, used more non-pharmacological methods than those with fewer years of experience. The nurses with more work experience used more often non-pharmacological pain relieving methods that allowed the child to have the central role in the situation. Interventions such as distraction, positioning and use of cold or heat seemed effective. Conclusion: By observing children's behavior and the use of a validated pain measurement tool nurses´ can give the child evidence-based pain relief at a time when the child has the right to adequate prevention, evaluation and control of their pain.

Bakgrund: Postoperativ smärta är ett problem för patienters förmåga till återhämtning. Smärta är en subjektiv upplevd känsla som kan ha olika ursprung: nociceptiv, neurogen, psykogen och idiopatisk. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av postoperativ smärta. Metod: En metasyntesinspirerad kvalitativ litteraturstudie med innehållsanalys av 11 artiklar. Artikelsökning gjordes i medicinska databaser och kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmall, samtliga artiklar höll hög kvalitet. Resultat: Smärta är en subjektiv känsla som upplevs olika av olika individer, endast en patient kan veta vad den känner. Tre kategorier skapades utifrån nio underkategorier. En del patienter upplevde en känsla av att bli försvagad men det framgick också att smärtan var möjlig att hantera. Smärtan kunde ge upphov till en känsla av osäkerhet hos patienterna. Konklusion: Samband kan finnas mellan mängden upplevd smärta och åsikterna av given vård. Författarna kunde se att patienter som upplevde svår smärta i större utsträckning var missnöjda med vården de fick.

<p><strong>Sammanfattning</strong><p>Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans kunskap samt attityd till</p><p>barn med postoperativ smärta. Metoden som författarna använt sig utav var sökningar</p><p>i databaserna Academic Search Elite, Med Line samt manuellt.</p><p>Till litteraturstudien användes 14 vetenskapliga förgranskade vetenskapliga artiklar.</p><p>Med hjälp utav Benner och Wrubels omvårdnads teori tydliggörs sjuksköterskans roll.</p><p>Resultatet visade att sjuksköterskans kunskap, attityd samt smärtlindring till barn med</p><p>postoperativ smärta var undermålig samt bristfällig. Även kommunikationen mellan</p><p>sjuksköterska samt förälder var bristfällig. Smärtskattningsinstrument existerar men</p><p>endast en liten del av sjuksköterskorna hade kunskap, god attityd eller tid till att</p><p>använda dem Författarna anser att föreliggande studie är av betydelse för att skapa en</p><p>debatt samt föra upp ämnet i ljuset.</p></p><p> </p>

SammanfattningSyftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans kunskap samt attityd till barn med postoperativ smärta. Metoden som författarna använt sig utav var sökningar i databaserna Academic Search Elite, Med Line samt manuellt. Till litteraturstudien användes 14 vetenskapliga förgranskade vetenskapliga artiklar. Med hjälp utav Benner och Wrubels omvårdnads teori tydliggörs sjuksköterskans roll. Resultatet visade att sjuksköterskans kunskap, attityd samt smärtlindring till barn med postoperativ smärta var undermålig samt bristfällig. Även kommunikationen mellan sjuksköterska samt förälder var bristfällig. Smärtskattningsinstrument existerar men endast en liten del av sjuksköterskorna hade kunskap, god attityd eller tid till att använda dem Författarna anser att föreliggande studie är av betydelse för att skapa en debatt samt föra upp ämnet i ljuset.

Bakgrund: Postoperativ smärta är vanligt och förekommer i olika grader. Trots detta finns det fortfarande brister i bedömningen och därmed också i behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan bedömer patienter med postoperativ smärta. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde genom artikelsökning i databaser. Dessa artiklar analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans (2003) analysmetod. Resultat: Resultatet visar att det finns olika sätt att bedöma smärta på. De var att lita på vad patienten säger, kroppsspråk och ansiktsuttryck, mätinstrument samt tidigare erfarenheter. Slutsats: Olika bedömningssätt är bra vid olika tillfällen samt att sjuksköterskor anser att ett visst bedömningssätt passar bäst för just dem, detta kan vara till grund för det faktum att många patienter idag inte får en adekvat smärtlindring. Bedömningen bör vara individanpassad eftersom alla patienter har olika förutsättningar.

Inledning: För många äldre höftopererade är smärta en vanlig postoperativ komplikation som kan leda till sämre rörlighet, försämrad livskvalité och högre dödlighet. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att belysa faktorer av betydelse för smärtlindringen av höftopererade patienter ur sjuksköterskans och patientens perspektiv. Metod: Tio vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ design valdes ut som berörde området, granskades och ställdes samman till en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet bildades fyra teman; Sjuksköterskans attityder till smärta, Kunskaper om smärtlindring, Patienters attityder till smärta och smärtbehandling samt Kommunikationssvårigheter. Attityder hos sjuksköterskan påverkade smärtlindringen, olika behandlingsstrategier var olika praktiskt användbart vid smärtlindring, kunskap hos sjuksköterskan påverkade smärtlindringen, patienters attityder resulterade i att smärtstillande sällan gavs, biverkningar påverkade att patienter avstod smärtlindring, samt att kommunikationen mellan olika grupper påverkade smärtlindringen. Diskussion: Första intrycket påverkar patienters mottagande av sjuksköterskans attityder, olika behandlingsstrategier kräver mindre tid och ger olika smärtlindring, rätt kunskap kan vara en faktor vid smärtbedömning, myter är en fortsatt orsak till bristfällig smärtbehandling, rädsla för biverkningar kan orsaka otillräcklig smärtbehandling, personer med demens skall bedömas med korrekta verktyg, samt att bristande kommunikationen kan leda till sämre smärtlindring. Slutsats: Viktiga faktorer som påverkar smärtan framkom i studien. Mer forskning måste till för att finna fler faktorer av betydelse som vilken information som påverkar smärtlindringen.

Bakgrund: Postoperativ smärta efter ett operativt ingrepp är vanligt förekommande. Patienters välmående efter ett operativt ingrepp påverkas negativt av postoperativ smärta, trötthet och obehag, varav postoperativ smärta påverkar patienterna mest negativt. Om den postoperativa smärtan inte behandlas kan det leda till långvarig smärta och i värsta fall även dödsfall. Postoperativ smärta är en individuell upplevelse och kan skilja sig från person till person. Det är därmed av betydelse att få kunskap om patienters upplevelser vid postoperativ smärta under första veckan vilket skulle kunna bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskan och minska patienternas vårdlidande. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser vid postoperativ smärta under första veckan. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ metod, baserad på sju vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultatdelar analyserades med Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Uthärda smärta, Känna osäkerhet, Vikten av information och Strategier för att lindra smärtan. Slutsats: Vid postoperativ smärta upplevde patienterna att smärtan påverkades av olika händelser både negativt och positivt. För att lindra patienternas vårdlidande är det av betydelse att sjuksköterskan har förtroende och lyssnar på patienten samt uppmärksammar deras behov vid postoperativ smärta under första veckan. Ytterliggare forskning behövs kring patienters upplevelse vid postoperativ smärta efter ett specifikt operativt ingrepp