Denna C-uppsats behandlar skillnader mellan privat och kommunal äldreomsorg. Syftet är att undersöka ivilken utsträckning privata respektive kommunala äldreboenden tillämpar New public management i sinaverksamheter. Data hämtas genom fyra semistrukturerade intervjuer med personer som är boendechefer förolika äldreboenden. Anledningen till att jag valt att intervjua boendechefer är för att dessa personer inneharett ledningsansvar och som även visar vilket synsätt verksamheten har. Den teoretiska bakgrunden jaganvänder mig av är NPM-teorin. I uppsatsen studerar jag boendechefernas synsätt och arbetssätt påäldreboendet i form av arbetsgivare som rimligtvis återspeglar det synsätt som verksamheten har. Minaresultat visar att både kommunala och privata äldreboenden använder sig till viss del av New publicmanagement teorin. Undersökningen visar även att det finns skillnader mellan de privata äldreboendena ochinte endast mellan de privata och de kommunala verksamheterna. Denna undersökning är intressant ur ettsociologiskt perspektiv eftersom den undersöker aspekter som speglar viktiga processer som kännetecknarvårt moderna välfärdssamhälle.

This paper is about if municipal council's ideology affect steering in the municipalities of Vellinge and Fagertsa. Vellinge has for a long time been governed by Sweden's conservative party Moderaterna. Fagersta has for a long time been governed by Sweden's left party Vänsterpartiet. The main question of the paper to be answered is as follows: Is there a relation between the steering in municipalities and the ideology of the governing parties? The hypothesis is that there is a connection between what ideology the party that governs has and how the municipalities are being governed. The question is being answered by an idea analysis. Two ideal types are being used to compare the two steering alternatives New Puplic Management and Traditional Bureucracy with the two municipalities. The conclusion is that there is a connection though it is rather weak. It is also clear that the steering is being affected not only by the governing parties ideology but also by the state. This explanation is supported by the theory employed in the paper. Keywords: Styrningsrationalitet, New Public Management, Traditional Bureucracy, Kommuner

Företagshälsovården (FHV) agerar på en fri marknad i egenskap av oberoende expertresurs. Skillnader finns mellan vad kunderna efterfrågar och vad FHV önskar leverera. Det är därför intressant att studera om förväntningarna från kunden stämmer med den intentionen FHV har. Vidare är det intressant att ställa det i relation till den funktion FHV ”bör” ha enligt en nationell diskussion. Studien bygger på en metodkombination mellan kvalitativ och kvantitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av mätinstrumentet SERVQUAL och har sedan ställts mot den nationella diskussionen angående företagshälsovårdens uppgift. Resultatet visar att det finns skillnader mellan vad kunderna förväntar sig av FHV och upplevelsen av vad de faktiskt får. Vidare visar det att vad kunderna anser vara FHV:s uppgift inte ligger helt i linje med FHV:s egen uppfattning samt att det finns en diskrepans mellan kundernas förväntningar på FHV och vad den nationella diskussionen framhåller som FHV:s huvudsakliga uppgift.

ABSTRACT This study is focused on the analysis to establish civicness-laden public management in association with non-profit organizations. Through the efforts to build the model structure, we can study the main dimension which is required to pay more attention in order to strengthen the process of civicness-laden public management, and investigate into the problem to improve the public administration capability of the government under cooperation between the public sectors (government) and the private sectors (non-profit organizations). Speaking in details, the targets of this study include: (1) To investigate the theoretic meaning of the establishment of civicness-laden public management from documentary references. (2) To study the problems in connection with the establishment of civicness-laden public management. (3) To state the parameters of cause and result under the role and function played by non-profit organizations in civicness-laden public management. (4) To establish a theoretic structure for the study of civicness-laden public management in association with non-profit organizations. (5) To describe in details the main dimension and guideline for each parameter and also to provide the methods and strategy for fulfillment. We expect that this study of public management will enable people to recognize, internalize and vitalize again the issues such as the quality of citizens and cooperation between the public sectors and private sectors, and will also open an new realm and area for public management. In this study, we also hope that the government can adjust the traditional role as a provider to a role to implement criteria or reinforcement gradually, especially to exert the function of ¡§good governance¡¨ so that the private sectors may have more opportunity to offer and participate in social services in a wider range. As to the non-profit organizations, they can make full play of their role function, for example, they will be more active and positive to play the role function of expansion and innovation, the role function of improvement and promotion, and the role function of extensive social participation. In the meantime, it is also required to promote character and re-socialized education for people as well as to maintain the ideas of democratic society and various positive value judgments through the cooperation and interaction between the government and non-profit organizations. In this way, both can supplement each other to build a cooperative network and create a value-added and everlasting administration model so that the government and private sectors may produce ¡§integrated advantages¡¨ to achieve the success of civicness-laden public management. Key words: civicness-laden public management, non-profit organizations.

This report explores the intersection between public management and workplace inclusion. At its core, workplace inclusion refers to an individual's ability to participate meaningfully and access opportunities within an organization, regardless of his or her unique identity (Mor Barak, 2005 & Prime et. al, 2010). The public sector is of particular interest to this author because of the types of services provided, populations served, and people employed by government agencies. Structural constraints, high expectations of transparency, and broad accountability to the public at large also make public sector organizations a unique management setting. Hill and Lynn (2009) developed a three-dimensional approach to public management that is one of the foundations of this report. In their framework, the three dimensions of public management are structure, culture, and craft. This framework is used in this report because it captures the complex environmental and individual factors that influence a public manager's ability to achieve organizational goals. Mor Barak's (2005) model for an inclusive workplace serves as the second foundation for this report because it is on the cutting edge of social work research. Her model combines both business and social work perspectives to capture the multidisciplinary nature of workplace inclusion. Supplementing these models, private sector research is discussed to illustrate the potential examples, benefits, and limitations of creating an inclusive workplace. The purpose of this report is to create a foundation for future empirical research and to offer an inclusive public management perspective to practitioners. It attempts to integrate models from different disciplines and apply private sector research to a public management context. This report operates under the premise that management practice can be enhanced when the strengths and unique perspectives of different disciplines--such as social work, business, and public management--are shared and integrated. An effectively implemented inclusive public sector workplace model has the potential to mitigate social injustice at the organizational level and enhance an agency's ability to fulfill its mission. / text

Management by contract is nowadays a common method within the public sector since the NPM overtook as paradigm with its mechanisms of control inspired by the private sector. The public agency is foremost a service provider where they interact with citizens in the service process. Swedish eldercare has significantly increased its expose to competition which means that eldercare can be executed not only by the municipalities own provider. Such an adaption increases the requirements to inspect quality and how the purchasers assure goal achievement by control. The outmost liability stays with the municipality to ensure that the service produces god care since their position as the service purchaser implies the responsibility to plan, precise and evaluate the required work that the executor has to accomplish. Previous research has shown the difficulties to define quality in the tendering process. The purpose of this paper is to examine how municipalities control executors to achieve objectives and inspect the design of quality indicators in agreements. The procedure that followed was to describe various in the theoretical frame of reference factors which influence management by contract and to present different perspectives of approaches on how purchaser can control the providers to ensure quality. The paper is a qualitative multiple case study approach with a document analysis and a semi-structured interview with a specialist in care and procurement. In the result section the municipalities are first displayed separately with a model of analysis as reference and characteristic aspects in the contracts before a gathered result is shown. In the same section there are demonstrating examples that indicates how the municipalities tend to control. The results discussion connect the results with theory and what previously been observed in this field of study. The discussion ends with a general discussion regarding the overall implementation of management by contract. The conclusion answers the purpose from a perspective of the emerged result. The result of the study presents that quality indicators in general are sufficiently concretized to regard them as possible to follow-up and the municipalities way of controlling the provider to assure objectives of the activity are accomplished differs from one another.

As we near the 60th anniversary of the landmark Brown v. Board of Education decision, questions still remain about its salience and our ability to provide equal educational opportunities to students of all races and ethnicities. Additionally, scholars and observers alike note the continual shift toward resegregation in American schools, but few have probed exactly why this occurs and the empirical implications of this shift. As such, this dissertation project explores the “new” political domain of school desegregation policy to understand why some school districts are resegregating while others maintain their racial balance, and the substantive implications of this divide for minority students. The goal of this research is two-fold. First, I investigate the determinants of desegregation policy, arguing that a set of institutional (representation), structural, and management factors best predict a district’s level of racial balance as an indicator of the active pursuit of desegregation. Second, I examine student outcomes and performance under both educational settings—racially balanced and imbalanced—to determine where students fare better and how much the racial context matters to student outcomes. I frame this question theoretically in the organizational theory research on external control, in which I argue that the policy environment, in this case, the racial context as denoted by the level of racial balance, influences the extent to which structure, representation, and management affect outcomes. I compare outcomes under the two policy environments, racially balanced and imbalanced districts, to see their effect on the noted factors and where students fare better. The general results show that the broad assumption and desegregation literature finding that racially balanced schools are better for minority students is not supported. Minority students can also gain the same if not better outcomes in racially imbalanced districts. I also find that while the tested predictors play an important role, the policy environment significantly contributes to their role and outcomes. For policy makers and practitioners this means that one way to gain the equality that the Brown decision sought is to shift the focus on improving board and teacher representation or management strategies and practices. The dissertation challenges assumptions of political decisions and outcomes that fail to consider the external policy environment.

Denna studie syftar till att genom kvantitativa och kvalitativa metoder studera hur omsorgsgivarna inom äldreomsorgen uppfattar den psykosociala arbetsmiljön. Media har gett en negativ bild om arbetsmiljön där det påstås att omsorgsgivarna har en hög arbetsbelastning som resulterar i att de ständigt känner sig stressade och inte känner att de kan ge patienterna kvalitetstid. Vi vill undersöka om detta överensstämmer med verkligheten och om de resultatdrivna styrverktygen som råder inom den offentliga sektorn påverkar utfallet. Vi vill veta ifall styrningen indirekt influerar omsorgsgivarna genom att de får minskat handlingsutrymme och därmed försämrad psykosocial arbetsmiljö. Vårt underlag för denna studie är baserad på 176 enkätsvar från nio verksamheter i Stockholms län samt åtta stödintervjuer. Resultatet visar att omsorgsgivarna uppfattar deras psykosociala arbetsmiljö som dålig. De visar även på en påtaglig skillnad i psykosocial arbetsmiljö mellan kommunal och privat regi, där omsorgsgivarna inom den kommunala sektorn är mest missnöjda. De största skillnaderna hittar vi i hur omsorgsgivarna känner att de hinner ge patienterna den tiden som de behöver samt om de uppfattar att de har tillräckligt med personal för att utföra ett kvalitativt arbete. En anledning till detta missnöje kan bero på styrningsverktyget New Public Management introduktion i den kommunala sektorn.

Vi hör idag mycket om hur skola, vård och hemvård inom den offentliga sektorn allt mer kritiseras för sitt arbete. En del väljer att säga att New Public Management, en ny styrreform som svept över världens offentliga organisationer, är anledningen. I denna uppsats är syftet att undersöka en kommunal hemvårdsorganisation i Sverige som genomgått ett antal förändringar som påverkat många delar av verksamheten. Genom att uppmärksamma New Public Management och dess tillhörande komponenter såsom strävan efter kostnadseffektivitet och formen av en företagsmodell har en studie förts kring hur förändringen påverkat organisationen, och om den skapat några utmaningar. Studien bygger på Nyinstitutionella teorier som behandlats av Göran Ahrne och Apostolis Papakostas[1]. Även relationella organisationsteorier av Meyer & Rowan[2] samt DiMaggio & Powell[3] har haft en betydande grund för analysen. Med ansats i detta teoretiska material har använts en kvalitativ metod och det har genomförts en intervjustudie verksamma personer inom hemvårdsorganisationen. Det studien har visat är att en del organisationer är mer känsliga för förändring än andra. Vidare spelar förutsättningarna för organisationen stor roll, och det visade sig att en förändring är beroende av att dessa finns. Att organisationer börjar likna varandra allt mer idag visade sig i studien då den studerade organisationen tvingas balansera ett upprätthållande av kärnverksamheten men samtidigt vara innovativ och konkurrenskraftig med begränsade förutsättningar.

Äldreomsorgen har fått kritik i massmedia under den senaste tiden vilket har bidragit till flera omorganisationer som skett sedan 1990-talet. Omorganisationerna har vuxit fram ur ett nytt styrningssätt som går under begreppet New public management (NPM), som fokuserar på styrning, uppföljning och redovisning. NPM har många influenser från det privata näringslivet och förändringar som skett har bland annat inneburit att verksamheterna arbetar för en ökad effektivisering av organisationen, mål- och resultatstyrning samt ökad kvalitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur styrningen som är i linje med NPM beskrivs av chefer på olika organisatoriska nivåer inom äldreomsorgen i Stockholms stad. Frågeställningen som besvaras i uppsatsen är hur verksamhetscheferna respektive enhetscheferna beskriver att styrningen som är i linje med NPM har påverkat verksamheterna samt deras arbetssituation. Teorier om byråkrati, postbyråkrati samt NPM används som referensram i uppsatsen. I tidigare forskning presenteras hur NPM påverkar olika delar i den offentliga sektorn, både i Sverige och internationellt. Studien har en kvalitativ ansats och insamlandet av det empiriska materialet har utförts genom åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de intervjuade cheferna upplever att NPM påverkar verksamheterna samt arbetssituationen för enhetscheferna och verksamhetscheferna. Resultatet indikerar att svaren från informanterna är liknande kring hur NPM påverkar verksamheterna men att arbetssituationerna påverkas med vissa skillnader mellan verksamhetscheferna och enhetscheferna. Verksamheterna har påverkats genom att det blivit en uppdelning av organisationen i en så kallad beställar- samt utförardel och en större konkurrensutsättning på grund av privatiseringar. Gällande arbetssituationerna upplever enhetscheferna ett ökat ekonomiskt ansvar och fler arbetsuppgifter. Verksamhetscheferna upplever bland annat ett ökat arbete med mål- och resultatstyrning samt fler uppföljningar.