Würzburg, Univ., Diss., 2009. / Zsfassung in dt. Sprache.

Zugl.: Ilmenau, Techn. Univ., Diss., 2009

<p>Unicef är en hjälporganisation som arbetar för alla behövande barn på hela</p><p>jorden.</p><p>Deras mål är att alla barn ska få en värdig uppväxt och för att Unicef ska nå</p><p>det målet är de beroende av allmänhetens ekonomiska stöd.</p><p>I Sverige finns det Unicefgrupper i över 30 städer. De består av en sammansättning</p><p>av ideellt arbetande människor som brinner för jordens barn.</p><p>Unicefgrupperna bedriver opinionsbildning och undervisning för att allmänheten</p><p>ska bli engagerade i barnrättsfrågor och stödja Unicef. Under vinterhalvåret</p><p>brukar Unicefgrupperna göra ljusmanifestationer för att fånga</p><p>allmänhetens uppmärksamhet. Ett antal värmeljus eller gravljus placeras ut</p><p>på manifestaionsplatsen som ofta är ett torg där det rör sig mycket människor.</p><p>Problemet som Unicef har stött på vid sina manifestationer är att ljusen</p><p>blåser ut och att själva manifestationen inte särskiljer Unicef .</p><p>Det här projektet har gått ut på att skapa en ljuslykta som representerar</p><p>Unicefs värdegrund i en stämmning där både färg form och ljus samspelar.</p><p>Lyktorna ska särskilja organisationen i kvällsmörkret och skapa igenkänning</p><p>hos de förbipasserande. Lyktan ska dessutom skydda lågan mot vind och</p><p>regn så att ljuset får brinna under hela manifestationen.</p><p>Pengarna till ljuslyktorna kommer ifrån Unicefs egna kassa så lyktorna behöver</p><p>kosta så lite som möjligt att producera eftersom pengarna egentligen</p><p>skulle gå till jodens barn.</p><p>Genom att arbeta med enkla men miljövänliga material, en så liten materialmängd</p><p>som möjligt, enkla produktionsmetoder och effektivisering av</p><p>transport har jag lyckats att dra ner materialkostnaderna för Unicefs manifestationer</p><p>till 1.50kr/lykta. I jämförelse med ett gravljus som kostar ungefär</p><p>20kr så är skillnaden stor. I förlängningen ska lyktan bidra till att mer pengar</p><p>samlas in, den ska betala sin egen produktion och mer därtill. I det här projektet</p><p>kan jag utan att få dåligt samvete säga att största möjliga vinst för minsta</p><p>möjliga utgift är att sträva efter.</p>

<p>Att behålla lojala kunder är viktigt för många företag och butiker då de lojala kunderna anses vara mer lönsamma än att rekrytera nya. Det har under senare år ägnats mycket tid att förstå vad som påverkar kunders lojalitet. Uppsatsens undersökning bygger på att beskriva hur lojaliteten hos en person med synskador påverkas av dagligvarubutikernas butiksmiljö i val av butik. Personer med funktionsnedsättning fråntas ofta möjligheter som för andra kunder är självklara genom brister i butiksmiljön. Konsumenterna går till de butiker som inte försvårar deras sätt att utföra sin handel. I och med att kunden också registrerar ett helhetsintryck över företagets värderingar, beteenden och synliga faktorer påverkar detta i valet av butik.</p><p>Uppsatsen har till syfte att genom kvalitativa undersökningsmetoder, öppna individuella intervjuer och butiksobservationer undersöka om lojaliteten hos en person med synskada påverkas av en dagligvarubutiks butiksmiljö i val av butik. Syftet är vidare att beskriva hur personerna påverkas och analysera detta med utgångspunkt från Dick & Basus lojalitetsindelning (Dick AS & Basu, K 1994). I ett större perspektiv syftar uppsatsen till att fungera som underlag och/eller inspiration till butiker som har intresse av att arbeta med butiker som är tillgängliga och anpassade för alla samhällets individer, framförallt synskadade personer.</p><p>Utifrån de resultat studien producerat har vi kommit fram till att svaret på vår undersökning visar sig vara att butikernas miljö spelar roll, i form av att förenkla urvalet av butik vid konsumtion av dagligvaror. Efter att ha analyserat svaren från intervjuerna kan vi konstatera att service från besök i butikerna är det primära i butiksmiljön som påverkar beteendet hos en person med synskada. En god, hjälpsam och kunnig personal tycks vara det som spelar störst roll i beteendet av lojalitet för de synskadade utifrån vår studie. Butiksmiljön spelar också en stor roll, då det är en avgörande faktor i val av butik.</p>

<p>Att kommunicera är något som människor har gjort i alla år. Vi har fått tillgång till olika hjälpmedel för att kommunicera, några utav dessa är, brev, e-post, direktsamtal m.m. På senare tid har vi fått tillgång till datormedierad kommunikation som har gett oss nya möjligheter till att kommunicera. Exempel på sådana sätt att kommunicera är intranät, Internet och e-post ett samlingsbegrepp av dessa tekniska möjligheter är IT (informationsteknologi). Undersökningen bygger på att jag har besökt sex butiker, på västkusten, i en månfilialkedja som har införskaffat sig ett intranät. Jag intervjuade mellan tre till sex respondenter i varje butik för att få en så djup inblick som möjligt i vilka konsekvenser ett intranät kan få för kommunikationen i en mångfilialkedja. Jag har även intervjuat en webbmaster, projektkoordinator och en butikdriftskoordinator för att veta vad ledningen hade för tankar när de införskaffade sig intranätet.</p><p>Uppsatsens syfte är att få en inblick i hur ett intranät fungerar som en kommunikationskanal och om de anställda använder sig av intranätet, samt om alla tar del av den information som finns att tillgå via intranätet eller om de anställda bara struntar i det. Jag kommer även att ta upp att det är viktigt för de anställda att de har tillräckligt med tid för de ska kunna utforska intranätet i sin egen takt. Mitt arbete utgår från den kvalitativa metoden eftersom jag vill gå på djupet i undersökningen och få så personliga svar som möjligt av mina respondenter.</p><p>De dominerande slutsatserna i uppsatsen är vilka de negativa och positiva konsekvenser som finns för kommunikationen i en mångfilialakedja. Detta eftersom intaget av informationen via ett intranät verkligen inte kan nå fram om de anställda inte har den rätta utbildningen för att kunna använda sig utav de funktioner som finns att tillgå via intranätet.</p>

Universiẗat, Diss., 1999--Münster.

Universiẗat Diss., 2002--Jena.

Techn. Universiẗat, Diss., 2003--Berlin.

Duisburg, Essen, Univ., Diss., 2006

Zugl.: Dresden, TU, Diss., 2006.