Examensarbetet är utfört på Mälardalens högskola våren 2007. Arbetet har diskuterats och utformats inom ramen av ämnet informationsdesign. Idea plant, uppdragsgivare för arbetet, förespråkar vikten av designad kommunikation. De anser att företag vet för lite om designad kommunikation och vill därför, genom föreläsningar, visa hur lönsam denna kunskap är för företag. Under arbetet har jag utgått ifrån att besvara följande fråga: Hur bör ett informationsmaterial se ut för att vara god designad kommunikation? Min uppgift har varit att ta fram ett före- och efter material till Idea plants presentationer om designad kommunikation. En analys av tre företag som är verksamma inom samma bransch har gjorts. Detta för att definiera ett kommunikationsproblem hos ett av företagen. En utveckling och förbättring av det valda företagets informationsmaterial har genomförts. Detta för att påvisa nyttan av god designad kommunikation. Syftet med arbetet har varit är att utveckla och förbättra ett informationsmaterial för att på så sätt visa på nyttan av god designad kommunikation. Arbetet har bestått av två delar. En analysdel bestående av intervjuer, undersökningar och utprovningar samt en produktionsdel där utprovningar gjorts. Resultatet av arbetet blev ett utvecklat och förbättrat informationsmaterial som ska användas som ett för- och efter material av Idea plant. Eftersom frågeställningen blivit besvarad har därmed god designad kommunikation skapats. Nyttan har påvisats genom utprovningar som resulterat i ett förbättrat informationsmaterial. Där resultatet har blivit ett slags bevis på god designad kommunikation.

Denna undersökning avser att belysa klasstorlekens betydelse för karaktären på den verbala kommunikationen mellan eleverna under lektionen, med avseende på om de pratar om undervisningsinnehållet eller ej. Genom en etnografisk observation i en åttondeklass har vi sökt finna specifika situationer i vilka elevernas kommunikation är uppgiftsrelaterad eller inte, samt hur detta kan relateras till klassens storlek. Vi fann tendenser som visade på att den uppgiftsrelaterade kommunikationen ökade i när klassen minskade i antal, samt eleverna lättare återfår koncentrationen i mindre grupper.

Wir begegnen ihm täglich, ob in Pausenräumen, auf Bürofluren oder im Gespräch mit Freunden und Bekannten: dem Klatschgespräch. Jeder von uns hat sich schon daran beteiligt und war bewusst oder unbewusst einmal Opfer, denn das Erzählen von eigenen erlebten Geschichten, Begebenheiten oder besonderen Situationen ist ein menschliches Grundbedürfnis.

Bakgrund Viljan till kommunikation är en mänsklig egenskap som förenar oss. När kommunikation sker mellan människor sker ett utbyte av olika former av information. Att varje barn skall ha rätt till att vara delaktig i förskolans verksamhet är självklart. Även de barn som på grund av någon funktionsnedsättning inte har utvecklat sitt språk eller sin kommunikativa förmåga har dessa barn rätt att känna sig som en i gruppen, likaså gäller detta för de barnen som är flerspråkiga. Genom pedagogernas arbete med TAKK-metoden kan barnen vara delaktiga i samspelet med alla i förskolan. Syfte Syftet är att undersöka vilken kännedom och vilka uppfattningar pedagogerna har kring Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation samt få en förståelse för hur arbetet med detta kan se ut i det vardagliga arbetet i förskolan. Metod Jag har använt mig av kvalitativ metod med intervju som redskap. Jag har intervjuat sju pedagoger på en förskola i Västa Götaland. Vid analys och bearbetning av min empiri har jag använt mig av den fenomenografiska ansatsen och av en analysmodell för att bearbeta det insamlade materialet. Resultat Mitt resultat visar att pedagoger tycker att Tecken som Alternativ och Kompletterande kommunikation metoden gynnar alla barns utveckling oavsett om barnen har funktionsnedsättningar, är flerspråkiga eller inte. Metoden ses som ett komplement till det talade språket och används i de flesta momenten inom förskolan. Alla pedagoger använder sig av metoden och detta leder enligt pedagogerna till att barn blir delaktiga i ett sammanhang och kan göra sig förstådda.

Det här arbetet ämnar att studera kommunikationspolicyn och -programmet för Stockholms stad. Mot bakgrund att kommunen har tagit fram det nya kommunikationsprogrammet som ersätter den gamla kommunikationspolicyn undersöker jag följande; vilka deltagare som realiseras i texterna och vilka av de som utgör påverkan samt hur kommunen framställer på sig själv och sin kommunikation. Jag undersöker även huruvida det i samband med framställandet av det nya dokumentet och övergången till en strategisk kommunikation har synen på kommunikationenoch på sig själv förändrats och vilka kommunikationskriterier som realiseras i dokumenten. Som metod för min analys använder jag ett verktyg såsom den systemisk-funktionellagrammatiken (SFG) har att tillämpa. Inom SFG har jag tillämpat den ideationellametafunktionen till min analys däri jag har tagit del av transitivitetsystemet och ergativitetssystemet samt satskomplex. Jag har även tillämpat en del av den interpersonellameta funktionen däri analys av modalitetsmarkörer har stått i fokus. Med hjälp av den språkvetenskapliga metoden har jag kommit fram till följande: samtliga deltagare i texterna har rollen agent som utgör påverkan. Agenterna har blivit mer preciserade iprogrammet, där till exempel kommunikation har preciserats med intern och extern samtidigt som agenterna har blivit färre i kommunikationsprogrammet. Dessa agenter skiljer sig åt i policyn och programmet och det finns passiva satser där ansvariga deltagare undandöljs. Analysen har påvisat att kommunens syn på sig själv har förändrats och har gått mer åt att framställa sig själv som ett varumärke i kommunikationsprogrammet. Benämningen ”vi” och ”vår” relaterade till sig själv och kommunikationen har blivit ”Stockholms” och ”Stockholmsstads varumärke” samtidigt som kommunen uttrycker sig alltmer i form av förpliktelser. Kommunikationskriterierna kan genomsyras av attribut som uttrycker gemensamma värderingar. Kommunikationsprogrammet innehåller även mer den vägledande prepositionen ”genom” som utrymmer kommunens generella riktlinjer för kommunikationen. De kommunikationskanaler som ska användas är inte preciserade, varken i kommunikationsprogrammet eller i kommunikationspolicyn. På grund av det föga antal studier om kommunikationspolicyer i svenska kommuner har mitt arbete baserats mest på den teoretiska grunden snarare än den empiriska. Som tillägg till de studier som finns om styrdokument för kommunikation redogör jag för en granskning av kommunikationspolicyn som Stockholms stad genomförde innan det nya styrdokumentet togs fram år 2012.

Universiẗat, Diss.--St. Gallen, 1999.

I dagens samhälle ökar användningen av teknologiska kommunikationsmedel i organisationer och kommunikationen tenderar att i hög grad ske via till exempel e-mail och intranät. Ett resultat av denna utveckling är att det har blivit vanligare att sända e-mail istället för att gå och tala med en kollega ansikte mot ansikte.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur anställda inom skolan upplever den teknologiska kommunikationen och hur den påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Uppsatsen har en kvalitativ ansats då syftet är att skapa en förståelse för de anställdas upplevelse. De teoretiska ramverk som används i analysen av uppsatsens resultat är Goffmans (2014) dramaturgiska perspektiv med centrala begrepp som give och give off expression, personlig fasad, roller, dramaturgisk inramning samt bakre och främre regionen. Vidare har Lengels och Dafts (1986, 1988) modell för informationsfyllighet fungerat som ett verktyg i analysen av e-mail och intranätets funktioner och egenskaper. Rubenowitz (2004), Eisele (2007), Maltén(1998) samt Lennéer, Axelsson och Thylefors (2005) visar på sociala relationers betydelse för att en god psykosocial arbetsmiljö ska vara möjlig. Resultaten av denna uppsats visar att det finns en positiv upplevelse av e-mail som effektivt kommunikationsverktyg, men att formulering av e-mail även kan vara tidskrävande. Resultatet visar även att det finns en uppfattning av en ökad distans mellan arbetsledning och personal. De kollegiala relationerna påverkas också då det finns mindre utrymme för sociala möten och spontana situationer för småprat. Vidare är denna minskade interaktion mellan kollegor samt personal och arbetsledning något som påverkar den psykosociala arbetsmiljön negativt.

Aim: The challenges that arise from the development of the digitalization are forcing organizations to adjust their activities and operations to meet the needs of the society and organization´s important stakeholders. To be able to keep up with the developments organizations are constantly changing. These changes must be communicated to their stakeholders in a way that makes sense to them and to ensure that mutual understanding is achieved for the change to be succesful throughout the organization. The main purpose of this paper is to study an organizations communication during a change process. The focus lies on organizational communication strategies and the sensemaking processes as organization communicates about the change to its important stakeholders. Contribution:This paper will contribute to the field of organizational communication by filling a gap on empirical studies of internal communication during an organizational change. Method: The main method for this paper is the qualitative interviews. We conducted a series of interviews with respondents from four different Swedish companies. The qualitative data was transcribed resulting in around 100 pages of raw material. The interviews were then categorized and coded. The results of the coding are presented in four data tables to illustrate the findings. The results were then operationalized to be able to match them to theories in a later analysis. Analysis was done with the operationalized results. Results & Conclusions: In our conclusion we find that a carefully planned way of communicating within an organization contributes to the efficiency of communication, which in turn provides great opportunity to create meaning in a process of change. It is necessary for an organization to take into account the communicative needs of different stakeholders. To be able to achieve sensemaking is certain screening of information needed and that the screened information is put into the right context. Different phases of a change project contain different contexts, which enables sensemaking through communication. This in turn can lead to a successful change process and mutual understanding among stakeholders. In short: Communication works for those who work at it.

I Sverige överlever färre än ett av tio startup-bolag på lång sikt. Startup-bolag är ofta i innovativa branscher och stöter på utmaningar som är relaterade till intern kommunikation under en snabb tillväxt. Trots den interna kommunikationens betydelse så försummas den ofta, vilket kan leda till allvarliga organisatoriska problem. Därför är syftet med studien att tydliggöra vilka behov som leder till förändringar inom intern kommunikation i startup-bolag i takt med att ett team växer från ett litet till ett medelstort team. För att besvara syftet fokuserar studien på att besvara följande frågor: - Vilka behov av intern kommunikation som uppkommer i takt med att ett team växer från ett litet till ett medelstort team. - Hur startup-bolags interna kommunikation förändras under tillväxten från ett litet till ett medelstort team.   Studien baseras på en fallstudie med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Data samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer. Fyra av dessa intervjuer genomfördes på studiens primära fallstudiebolag Helios Innovations. De återstående tre intervjuerna utfördes på Moln1, Snickarteamet Jönköping och Fjällbolaget, varav alla bolag befinner sig i olika tillväxtstadier. Resultaten visar att när ett team växer så ökar behovet av skriftlig kommunikation och formell kommunikation. För att möta dessa behov används verktyg som Trello, Slack, Microsoft Teams och Planner. Studien visar att vid personaltillväxt så ökar komplexiteten inom organisationer och nya behov uppstår, vilket gör att den interna kommunikationen förändras och anpassas för att hantera det.

Vårt övergripande syfte med studien är att undersöka den interpersonella kommunikationen på Mittuniversitetet mellan sex programansvariga och deras studenter som går andra året för att se om den påverkar studenternas trivsel. Studien syftar också till att identifiera eventuella variationer i kommunikationen beroende på vilket program man studerar. Detta ämne är relevant ur ett forskningsperspektiv dels för att det inte gjorts någon tidigare studie på svenska universitet i detta ämne. Och dels för att belysa vikten av effektiv kommunikation inom utbildningskontexten för att förbättra den akademiska kvaliteten och arbetsmiljön. För att besvara studiens två frågeställningar användes en mixadmetod. En kvantitativ metod i form av en webbenkät och en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet på studien visar utifrån det teoretiska ramverket att det finns tydlig skillnad i kvaliteten på den interpersonella kommunikationen mellan programansvariga och studenter beroende på vilket program de studerar. De programansvariga som uppvisar fler egenskaper tillhörande kommunikativtledarskap har en bättre fungerande interpersonell kommunikation. Utifrån de teoretiska ramverket visar resultaten också att effektiv intern och interpersonell kommunikation från de programansvariga bidrar till studenternas trivsel.