Inledning Denna studie handlar om användandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) kopplat till kommunikation. I förskolans verksamhet finns det barn med olika behov när det kommer till att kommunicera. Barn med annat modersmål än svenska, barn med funktionsnedsättning eller de yngsta barnen som ännu inte har utvecklat ett verbalt språk utgör en del av dessa barn. Att finna fungerande vägar för kommunikation är betydande för samspelet emellan barn och vuxna på förskolan. Syfte Syftet är att undersöka och synliggöra pedagogers perspektiv på användandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation i samspelet med barn i förskolan. Metod För att undersöka pedagogers perspektiv på användandet av TAKK kopplat till kommunikation har vi utifrån en fenomenografisk forskningsansats genomfört kvalitativa intervjuer i form av en digital enkät. Fjorton förskollärare och barnskötare från två olika förskolor besvarade vår digitala enkät. Enkäten har sedan bearbetats i dataprogrammet Survey and report. Därefter kunde vi utläsa följande tre teman, vilka ligger till grund för vårt resultat: TAKK som förstärkning av kommunikation, samspel och inkludering genom TAKK samt förutsättningar för implementering av TAKK. Resultat Resultatet visar pedagogernas perspektiv på TAKK. De beskriver TAKK som ett fungerande verktyg för kommunikation. Resultatet visar också att pedagogerna har ett inkluderande perspektiv kring användandet av TAKK. Pedagogerna beskriver att TAKK är ett verktyg som ökar samspel och gynnar inkludering men resultatet speglar även att pedagogerna anser att TAKK gynnar alla barns kommunikation oavsett behov. I resultatet framträder pedagogernas olika perspektiv kring implementeringen av TAKK. Ett tydligt mönster i resultatet är dock vikten av samsyn.

SammanfattningSyfte: Syftet med studien är att undersöka pedagogernas användning utav TAKK i deras undervisning i grundsärskolan. Mina frågeställningar är: 1.På vilket sätt använder pedagogerna TAKK och i så fall varför?2.Vilka TAKK kunskaper har pedagogerna?3.Vilka andra kommunikationssätt använder pedagogerna?Metod: Datainsamlingen i studien genomfördes utifrån kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på en grundsärskola i södra Sverige. Utöver intervjuer genomfördes under två dagar observationer, både i en träningsklass och i en särskoleklass. Intervjuerna transkriberades och en analys gjordes utifrån tematisering av materialet. Intervjuerna tolkades sedan hermeneutiskt. Under de två observationstillfällena genomfördes fria anteckningar i direkt anslutning till observationerna. Teori: Den teoretiska förankringen i studien är ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Detta perspektiv fokuserar på hur en individ handlar i samspel med andra och hur hen tolkar vardagliga händelser med symboliska handlingar som t.ex. tal, gester och ansiktsuttryck (Trost och Levin, 2010).Resultat: Utifrån intervjuer samt observationer har det framkommit att pedagoger som arbetar i träningsklasser använder betydligt mer TAKK än pedagoger som arbetar i särskoleklass. Pedagoger som arbetar i särskoleklass använder sig inte utav TAKK i sin undervisning trots att observationen har visat att behovet finns. Pedagogerna använder sig mer utav olika datorprogram som stöd till sina elever. Pedagogerna som arbetar i träningsklasserna använder sig utav TAKK i betydligt mer utsträckning men även här har resultatet visat att det finns situationer som pedagogerna inte använder sig utav TAKK. Dessa situationer är bland annat raster och lunchraster. Resultatet har även visat att inte alla pedagoger som arbetar i träningsklasser använder TAKK i lika stor utsträckning som sina andra kollegor. Skolan har erbjudit all personal att delta i grundkurser i TAKK och alla intervjupersoner har deltagit i dessa kurser.

Bakgrund: Röntgensjuksköterskor, liksom andra hälso-och sjukvårdsyrken, möter dagligen skiftande patientgrupper med diverse bakgrund och förutsättningar. Specifikt för professionen är det korta mötet i en högteknologisk miljö där omvårdnad kombineras med bästa diagnostiska bildkvalite med minsta möjliga stråldos. Detta förutsätter en god och ömsesidig kommunikation som sker i gemenskap och går åt båda riktningar. Röntgensjuksköterskor bör därför vara skickliga i sitt sätt att kommunicera för att kunna ge adekvat information inför, under och efter en röntgenundersökning. Syfte: Syftet med studien var att belysa röntgensjuksköterskors kommunikationsstrategier i mötet med vuxna patienter. Metod: Litteraturstudie baserat på nio studier av kvalitativ metod. Artikelsökningen gjordes i PubMed, CINAHL och Scopus. En kvalitetsbedömning av artiklarna utfördes med hjälp av Olsson och Sörensens bedömningsmall för kvalitativa studier. Analysen genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsmodell för analys av kvalitativ forskning. Resultat: Resultatet visade att röntgensjuksköterskor huvudsakligen använde sig av tre huvudstrategier i kommunikation med patienter. Huvudkategorier består av verbala kommunikationsstrategier, icke-verbala kommunikationsstrategier samt individualiserade kommunikationsstrategier. Konklusion: Röntgensjuksköterskor använder olika kommunikationsstrategier i möten med patienter genom att reflektera över språk som används, anpassa information, observera kroppsspråk samt tar sig tid för patienter. Resultatet visar att det krävs vidare forskning inom området, för att belysa betydelsen av effektiva strategier som främjar god kommunikation, likaså för att uppmärksamma röntgensjuksköterskors kunskaper om befintliga kommunikationsstrategier. / Background: Radiographers, like other health care professions, meet a variety of patient groups with different backgrounds and conditions daily. Specific to the profession is the short meeting in a high-tech environment where nursing is combined with obtaining the best diagnostic image quality with the lowest possible radiation dose. This requires good and mutual communication that goes in both directions. Radiographers should therefore have good communication skills in order to provide adequate information before, during and after an examination. Aim: The aim of this study was to illuminate radiographers' communication strategies in meetings with adult patients. Methods: This literature study is based on nine qualitative articles. The literature search was performed in three databases: PubMed, CINAHL and Scopus. A quality assessment of the articles was carried out using Olsson and Sörensen’s assessment template for qualitative studies. The analysis was carried out using Friberg’s five-step model for the analysis of qualitative research. Results: The results showed that radiographers used three main strategies in communication with patients. The main categories consisted of verbal communication strategies, non-verbal communication strategies and individualized communication strategies. Conclusion: Radiographers used different communication strategies in meetings with patients, including reflecting on the language used, adapting information, observing body language, and taking time for patients. The results show that further research is required to highlight the importance of effective strategies that promote good communication, as well as to draw attention to radiographers' knowledge of existing communication strategies.

Mitt examensarbete utgår från ett tidningsfotografi som var med i Svenska Dagbladets näringslivsbilaga den 4 augusti 2009. Det är ett fotografi av tre män i motljus som rör sig i Kaupthing Banks huvudkontor i Reykjavik på Island. Tidningsbilden illustrerar en dramatisk händelse i den isländska finanshistorien. Rubriken lyder "Kompislån drev på bankkrasch". Artikeln och artiklarna som följer under några år, beskriver hur ett fåtal islänningar har lånat pengar och köpt upp norska och brittiska banker, för att senare låna ut tiotals miljoner kronor till bankens ägare och sina kompisar, ofta utan säkerhet. Följden blir att Islands ekonomi kraschar och varenda islänning dras med i den största ekonomiska krisen som landet har varit med om i modern tid. Jag fascinerades av det till synes lugnt estetiska fotografiet som är ovanligt som illustration på närngslivssidorna i en dagstidning. Jag fick lust att undersöka bilden närmare med hjälp av metoden semiotisk näranalys. Det är denna analysmetod och tillämpningen av metoden på tidningsfotografiet och hela tidningsidan som uppsatsen handlar om. I den gestaltande delen av mitt examensarbete har jag målat en förstoring av tidningsfotografiet och lagt till en leksak som visar på de personliga associationer som bilden väcker hos mig. Kontrasten mellan det strikta lite dämpade motljusfotografiet av tre kostymklädda män och ansiktet av ett litet lyckotroll som spränger genom duken förändrar bilden påtagligt. I den semiotiska näranalysen försöker jag analysera det konnotativa budskapet som bilden förmedlar på en kollektiv nivå. Mitt lyckotroll får stå för något som i semiotiken kallas för punctum, det vill säga individuella assiociationer som uppstår hos mig. Genom att måla motivet har jag genom handens arbete lärt känna bilden på ett annat sätt än när jag endast ser på den.

Abstract   Title: Communicators communication- A study on how Prime and Hero Kommunikation communicate on Facebook  (Kommunikatörernas kommunikation- En studie om hur Prime och Hero Kommunikation kommunicerar på Facebook)   Author: Lovisa Andersson Zimdahl and Olivia Karsten   Tutor: Anne-Marie Morhed   Period: Autumn 2015   University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University                                                 Aim: The aim of the thesis is to conduct a study on how the communication agencies Prime and Hero Kommunikation communicate on their Facebook profiles. Furthermore, how are these agencies presenting themselves and what are their purposes of being on the network?   Method/Material: The study is based on qualitative research where the methods of choice are netnografical observations and semi-structured interviews. The material collected and analyzed is Prime and Hero Kommunikation’s communication feed on their Facebook pages, and inteviews with people working at the bureaus.     Main results/Conclusions: The main result of this study is that the communication agencies are communicating differently from each other. Prime’s communication is characterized by a more serious tone where news reports are frequently being published. Furthermore, Prime is consciously associating themselves with important people and organisations. The study indicates that Prime is building their brand on Facebook through communication strategies. Hero Kommunikation, on the other hand, is communicating a more easy-going image of themselves by publishing events where they often mention their customers. Hero Kommunikation opines that only events are suitable for Facebook communication. This indicates that they have a respect for the network. Hero Kommunikation´s purpose is, unlike Prime’s, not to build their brand on the network. The main reason why the communication agencies’ communication differ from each other is due to the fact that they have different business ideas and different perspectives on social media.   Keywords: communication bureaus, social media, Facebook, strategic communication, self-presentation

Motivation: Debaser started of as a rock club with live acts located in a shabby basement in the center of Stockholm in 2002. Thirteen years later the organization has grown into including restaurants, conference locations and rentals. Despite the drastic changes it still manages to keep its original image of a unpolished rebel. It is interesting to look at what changes that have been made and how the organization has worked in order to keep its image intact. Problem statement: By using this case the thesis aim to explore how to change a brand while keeping its original image. Also how strategic communication can be used in that process to keep the legitimacy intact. This will be done by asking if and how strategic external communication can be used to change such image and to what degree? Approach: We have conducted qualitative interviews with CEOs, managers and other employees to understand not only what strategies has been used but also in hope to gain some insight into the thoughts of implementers and stakeholders. This is complemented by a quantitative content analysis of visual PR materials throughout the history of the organization. This is used as a historical mapping to confirm the material from the interviews and show patterns and trends in the external comunication which affects the stakeholders image of the company. Furthermore this thesis aim to test how the current theories about rebranding works in this type of brand. Results and Conclusions: The results show it’s possible to make a re-branding of a service brand as long as it goes along with the original concept of the service provided. The product is secondary to the experience given to the costumers in this types of brands. Keywords: Re-branding, Branding, Service Brands, External Communication, Strategic Communication, Debase Paper type: Bachelor’s thesis

Syftet med undersökningen har varit att studera hur några förskollärare ser på surfplattan som pedagogiskt verktyg i förskolan samt hur de använder surfplattan för att stödja och stimulera barns utveckling och lärande. För att besvara frågeställningarna och syftet användes observationer och intervjuer som metod och resultatet visade att samtliga intervjuade förskollärare använder surfplattan som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Surfplattan användes för dokumentation, informationssökning och som ett verktyg för att öka kommunikation och samspel i barngruppen med hjälp av förskollärarna. Förskollärarna hade laddat ner ett antal pedagogiska appar utifrån barnens intressen och behov. Slutsatserna av undersökningen är att förskollärarna utgår från läroplanens strävansmål vid användning av surfplattan som även bidrar som artefakt till samspel, kommunikation och turtagning mellan barnen.

No description available.

Bakgrund och syfte: Under de senaste decennierna har skolans utformning förändrats och det finns ett större krav på dokumentationen av elevernas kunskapsutveckling från Skolverket. Lärare förväntas föra en individuell dokumentation av varje elev. Dokumentationen ska fungera som ett underlag vid utvecklingssamtal, målformulering och uppföljning och den dokumentationen fyller även ett viktigt syfte i förbättringsarbetet med skolan. Syftet med studien är att beskriva lärares erfarenheter av dokumentation i grundskolan. Tidigare forskning visar att dokumentationen fungerar som ett hjälpmedel för lärare, vårdnadshavare och elever, men det framkommer också att det finns brister med dokumentationen och det tillvägagångssätt som används. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval och ett snöbollsurval. Grundskollärare från ett avgränsat geografiskt område och med varierad yrkeserfarenhet inkluderades. Totalt kontaktades 12 grundskollärare varav totalt 6 deltog i studien. Materialet analyserades med stöd av en kvalitativ innehållsanalys. Genom denna analysmetod skapades kategorier och underkategorier av det insamlade materialet. Resultat: Resultatet visar att dokumentationen fyller flera funktioner i lärares vardag. I resultatet framkom följande kategorier: Dokumentation är tidskrävande, Dokumentation kräver etiska ställningstaganden, Utmaningar och fördelar med digital dokumentation, Dokumentationen är ett verktyg med underkategorierna: Ett verktyg för lärande, Ett verktyg för kommunikation, ett verktyg för reflektion, ett verktyg för utveckling .Denna studie ger en beskrivning av hur lärare upplever dokumentationen i grundskolan och vilket syfte den fyller. Det framkommer att tid, resurser och användbara hjälpmedel är viktiga för att underlätta lärares arbete med dokumentationen.

Sverige genomgår en utveckling där en generationsväxling som har formats av tidigareflyktingströmmar från exempelvis forna Jugoslavien och Mellanöstern. Även idag tar Sverigeemot och hjälper individer med utländsk bakgrund in i det svenska samhället. Detta innebäratt skolor också står inför en förändring som skall anpassa sig till behovet som finns isamhället. Det övergripande syftet i detta arbete är att undersöka hur elever med utländskbakgrund i årskurs nio i en mindre svensk kommun upplever sin idrottsundervisning utifråninkluderande aspekter. Ett delsyfte är att undersöka hur läraren upplever att hon/han formarsin idrottsundervisning utifrån inkluderande aspekter. Denna studie har bedrivits medkvalitativa forskningsmetoder, metoderna vi har använt oss av är intervjuer och observationer.Insamlingen av empirisk data är gjord på två grundskolor i mellersta Sverige med sammanlagttvå lärare och sex elever. I resultatet går det att utläsa att lärarna anser att delaktigheten inomundervisningen är viktigt. Från elevernas upplevelser kan vi konstatera att de upplever attläraren inte lyssnar på dem, samt att genomgångarna av olika aktiviteter kan brista. Resultatetvisar också att elevernas motivation gentemot och delaktighet i idrottsundervisningen kanavta. Att relationen mellan de olika aktörerna inom idrottsundervisningen kan bidra till ökadmotivation, men även hämma den.