Bedömningen i matematik på högstadiet omfattar en mängd kunskapskrav, ett av dessa är elevernas kommunikationsförmåga. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka aspekter av elevernas skriftliga kommunikation som lärarna riktar sin uppmärksamhet mot och hur de värderar dessa aspekter men också vilken typ av återkoppling de ger till eleverna. Studien är en explorativ kvalitativ undersökning där datan togs fram genom intervjuer inspirerade av repertory grid tekniken. Lärarna i intervjuerna fick bedöma olika elevlösningar samt göra jämförelser mellan dem för att hitta aspekter lärarna tittar på när det kommer till den skriftliga kommunikationen. De fick också ge förslag på återkoppling till de lösningar de ansåg var minst bra och bäst. Med hjälp av en tematisk analys fick jag fram resultatet att lärarna främst riktar uppmärksamheten mot hur eleverna motiverar sina lösningar. Användningen av bilder, det textbaserade språket och det matematiska språket, vilket är användandet av numeriska beräkningar och formler, var viktiga aspekter när det kom till motiveringarna. I denna undersökning var användandet av bilder centralt, men bilderna skulle gärna kombineras med antingen textbaserat språk eller matematiskt språk. Lärarna uppmärksammade också lösningarnas struktur, vilken de ansåg vara underordnad elevernas motiveringar. Återkopplingen de gav var på uppgiftsnivå men också till stor del på processnivå och formulerades i form av beröm, krav, önskemål eller som frågor.

Syftet med följande studie är att belysa hur sånglärare reflekterar över hur kunskap tar sig uttryck i deras kommunikation med elever i enskild sångundervisning på gymnasieskolans estetiska program. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra sånglärare som arbetar eller har arbetat på gymnasieskolans estetiska program med enskilda sånglektioner. För att uppnå syftet formulerades följande frågeställningar: (1) Vilka kunskapsformer framträder i lärarnas beskrivningar? (2) Hur beskriver sånglärare sina kommunikativa strategier? Studiens resultat visar att sånglärarnas val kommunikativa strategier bestäms av vilken elev de har framför sig. Kunskapsformer som framträder styrs av elevernas individuella behov och förutsättningar. En god interaktion, grundad på ett lyssnande och intresse för den specifika eleven, är avgörande för en fungerande kommunikation. Sånglärarna måste uppmärksamma dessa komponenter för att kunna skapa den bästa undervisningen för varje elev.

Bakgrund: Kommunikation är ett viktigt redskap för sjuksköterskor att ge patientsäker omvårdnad, vilket höjer patienters vårdupplevelse. I akutmottagningens komplexa miljö finns många hinder som kan påverka kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Att ha förståelse för hur patienter upplever kommunikationen med sjuksköterskan kan minska vårdlidandet och ge bättre vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient på akutmottagningen ur patientperspektiv. Metod: Litteraturstudie utfördes systematisk utifrån Roséns (2017) granskningsprocess. Använda databaser var CINAHL och Pubmed. Forsberg och Wengströms (2016) checklista för kvalitativa samt kvantitativa artiklar användes som hjälp för att kvalitétsgranska resultatartiklarna. Resultat: Resultatet baserades på fem kvalitativa och två kvantitativa artiklar. I resultatet konstaterades flera faktorer vilka påverkade kommunikationen som uppdelades i tre teman; miljöns påverkan, bemötandets roll och sjuksköterskans interaktion. Slutsats: Akutmottagningen komplexitet påverkar kommunikationen. Om patienten sågs som en individ, behandlades empatiskt och blev kontinuerligt informerad, uppfylldes kriterierna för god kommunikation.

Intern projektkommunikation är ett högst aktuellt ämne då flertalet företag idag arbetar iprojekt. För denna studie har den digitala interna projektkommunikationen studerats på SVTMalmö. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse kring vilka digitala kanaler somanvänds på SVT Malmö för intern projektkommunikation och hur dessa används. Studien syftaräven till att undersöka de problem som uppstår i användandet av de digitala kanalerna. För attuppnå syftet har resultatet samlats in genom en kvalitativ metod och genom sex styckensemistrukturerade intervjuer. Som stöd till det empiriska materialet har ett ramverk av internkommunikations teori samlats in. Digitala kanaler som SVT Malmö använder i sin internaprojektkommunikation är interna nätverket, email, Skype, chatt telefon och SMS. Problem somupplevs med de digitala kommunikationskanalerna har identifierats och utgörs av en känsla avindividualitet och otydlighet, otillgänglighet, möte på distans samt engagemang och attityd.Diskussion och slutsatser visar på att företaget kan behöva se över sitt sätt att kombinera dedigitala kommunikationskanalerna då det idag uppfattas som otydliga och ostrukturerade. Detstår även klart att en del av de digitala kommunikationskanalerna uppfattas som otillgängligavilket skapar en sämre attityd och ett sämre engagemang hos de anställda. / Internal communication within project teams is a very relevant subject today, since mostorganizations work with a project structure. For this study, the internal digital communicationwithin project groups at SVT Malmö has been analyzed. The purpose of this study is to create adeeper understanding of which digital channels of communication within project teams that areused at SVT Malmö, and why. The study also serves to understand the problems that arise usingthese digital channels. To arrive at a conclusion, a qualitative research method has been used byconducting six semi-structured interviews. Frameworks for internal communications havefurther been used to support the empirical evidence. The digital channels SVT Malmö use forinternal communication within project teams are: intranets, e-mail, Skype, mobile chat forumsand text messaging. The issues experienced with these digital channels of communication areidentified to be feelings of individualism and vagueness, inaccessibility, distance and (lack of)commitment. Discussions and conclusions point to the need for the company to look over theuse of digital communication channels, since they today are seen as unclear and unstructured. Itis also clear that some of the digital communication channels are seen as inaccessible, whichcreates a worse attitude and commitment among the employees.

Ownership and usage of personal voice assistant devices like Amazon Echo or Google Home have increased drastically over the last decade since their market launch. This thesis builds upon existing computers are social actors (CASA) and media equation research that is concerned with humans displaying social reactions usually exclusive to human-human interaction when interacting with media and technological devices. CASA research has been conducted with a variety of technological devices such as desktop computers, smartphones, embodied virtual agents, and robots. However, despite their increasing popularity, little empirical work has been done to examine social reactions towards these personal stand-alone voice assistant devices, also referred to as smart speakers. Thus, this dissertation aims to adopt the CASA approach to empirically evaluate social responses to smart speakers. With this goal in mind, four laboratory experiments with a total of 407 participants have been conducted for this thesis. Results show that participants display a wide range of social reactions when interacting with voice assistants. This includes the utilization of politeness strategies such as the interviewer-bias, which led to participants giving better evaluations directly to a smart speaker device compared to a separate computer. Participants also displayed prosocial behavior toward a smart speaker after interdependence and thus a team affiliation had been induced. In a third study, participants applied gender stereotypes to a smart speaker not only in self-reports but also exhibited conformal behavior patterns based on the voice the device used. In a fourth and final study, participants followed the rule of reciprocity and provided help to a smart speaker device that helped them in a prior interaction. This effect was also moderated by subjects’ personalities, indicating that individual differences are relevant for CASA research. Consequently, this thesis provides strong empirical support for a voice assistants are social actors paradigm. This doctoral dissertation demonstrates the power and utility of this research paradigm for media psychological research and shows how considering voice assistant devices as social actors lead to a more profound understanding of voice-based technology. The findings discussed in this thesis also have implications for these devices that need to be carefully considered both in future research as well as in practical design. / Die Verbreitung und Nutzung von persönlichen Sprachassistenten wie Amazon Echo oder Google Home haben seit deren Veröffentlichung im Laufe des letzten Jahrzehnts stark zugenommen. Diese Thesis baut auf existierender computers are social actors (CASA) und media equation Forschung auf, die sich mit sozialen Reaktionen auf Medien und technologische Geräte befasst, die normalerweise nur in der Mensch-Mensch Interaktion auftreten. CASA Forschung wurde bereits zu einer Bandbreite an technologischen Geräten durchgeführt, darunter Desktopcomputer, Smartphones, virtuelle Agenten und Roboter. Trotz ihrer zunehmenden Popularität wurde bisher wenig empirische Forschung zu sozialen Reaktionen auf Geräte wie die genannten Sprachassistenten, auch Smart Speaker genannt, durchgeführt. Deshalb ist es das Ziel dieser Dissertation, soziale Reaktionen auf Smart Speaker basierend auf dem CASA Ansatz empirisch zu evaluieren. Zu diesem Zweck wurden im Rahmen dieser Thesis vier Laborexperimente mit insgesamt 407 TeilnehmerInnen durchgeführt. Die Ergebnisse machen deutlich, dass Nutzer eine Bandbreite an sozialen Reaktionen in der Interaktion mit Sprachassistenten zeigen. Darunter die Verwendung von Höflichkeitsstrategien wie des Interviewer-Bias, was zu besseren Bewertungen eines Smart Speakers geführt hat, wenn dieser direkt am Gerät selbst bewertet wurde. Im Vergleich dazu fielen Bewertungen, die an einem separaten Computer abgegeben wurden, schlechter aus. Die TeilnehmerInnen zeigten außerdem prosoziales Verhalten gegenüber einem Sprachassistenten, nachdem eine Interdependenz und Teamzugehörigkeit induziert wurde. In einer dritten Studie wandten die TeilnehmerInnen Geschlechterstereotype auf Sprachassistenten an, basierend nur auf der Stimme, die das Gerät in der Interaktion verwendet hatte. Dies zeige sich sowohl in einer Bewertung des Geräts als auch durch konforme Verhaltensmuster. In einer vierten und letzten Studie zeigten die TeilnehmerInnen reziprokes Verhalten und halfen einem Smart Speaker Gerät, das ihnen zuvor bereits geholfen hatte. Dieser Effekt wurde außerdem durch die Persönlichkeit der TeilnehmerInnen moderiert, was ein starkes Indiz dafür liefert, dass individuelle Unterschiede relevant für die CASA Forschung sind. Folglich liefert diese Dissertation starke empirische Belege für ein voice assistants are social actors Paradigma. Sie demonstriert die Nützlichkeit dieses Paradigmas für medienpsychologische Forschung und wie die Betrachtung von Smart Speaker Geräten als soziale Akteure zu einem vertieften Verständnis von sprachbasierten Technologien führen kann. Die Ergebnisse, die in dieser Dissertation diskutiert werden, haben Implikationen sowohl für zukünftige Forschung als auch für das praktische Design von Sprachassistenten.

Sammanfattning Kommunikation spelar en stor roll i dagens organisationer och det finns en mängd olika kanaler att välja mellan för att förmedla olika budskap. Syftet med denna studie har varit att få kunskaper om den formella interna kommunikationen och hur den upplevs fungerar ur ett chefsperspektiv. Inledningsvis undersöktes vilka kommunikationskanaler bolaget använder sig av i sin interna kommunikation. Vidare har fokus legat på hur chefer upplever att den formella interna kommunikationen fungerar ur två olika perspektiv, dels utifrån deras egen arbetssituation och dels ur ett organisatoriskt perspektiv. Avslutningsvis har chefernas upplevelse av utmaningar i den interna kommunikationen hos bolaget undersökts. Undersökningen är baserad på sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med chefer i ett livsmedelsproducerande bolag. Resultatet av intervjuerna samt forskning och teorier på området har legat till grund för analys och slutsatser för studien. Resultatet visar att bolaget främst använder sig av elektroniska kommunikationskanaler samt möten i sin formella interna kommunikation. Chefernas upplevelse är att de får tillräckligt med information för att kunna utföra sitt dagliga arbete, men de önskar mer information om långsiktiga mål och strategier. Chefernas upplevelse är att kommunikationen inom organisationen brister och de anställda känner sig under-informerade, detta har skapat en viss osäkerhet inför framtiden. De största utmaningarna bolaget står inför är att skapa en kommunikationsstruktur och enhetlighet i kommunikationsarbetet.

Titel: Den interna kommunikationen - En fallstudie om hur det kommuniceras internt mellan olika hierarkiska nivåer Syfte: Syftet med studien är att studera kommunikationen som sker internt på fallföretaget mellan de olika stegen i hierarkin, genom att ta hänsyn till valet av kommunikationskanal som finns tillgängliga för respektive aktörer i hierarkin. Metod: Studien utfördes med en abduktiv forskningsansats, en kvalitativ undersökningsmetod har tillämpats för att kunna samla in empiri. Datainsamlingen skedde på fallföretaget genom intervjuer som har utförts med aktörer på olika nivåer i hierarkin. 34 personer intervjuades enskilt, de som har deltagit i studien är; 1 driftchef, 3 lagerchefer, 10 arbetsledare och 20 medarbetare. Ad hoc metod användes för att analysera den insamlade empirin för att sedan välja ut relevant information som har kunnat besvara på forskningsfrågorna samt uppfylla studiens syfte. Resultat och bidrag: Studiens resultat är att valet av kommunikationskanal varierar beroende på vilken plats som aktören har i hierarkin. Ju högre man befinner sig i hierarkin desto mer tillgång finns det till olika kommunikationskanaler. Resultatet visade att de som är lägre i hierarkin inte har användning för vissa kanaler på grund av det arbete som de utför. Bidraget med studien är att analysera internkommunikationen på fallföretaget och kartlägga vilka kommunikationskanaler som finns tillgängliga internt. Förslag till fortsatt forskning: Studien ger förslag att undersöka orsaken till att det inte finns ett bredare intresse längre ner i hierarkin när det gäller informationsspridning. Nyckelord: Intern kommunikation, kommunikationskanaler, vertikal kommunikation, formell och informell kommunikation. / Abstract Summary Title: Internal communication – A case study on how it is communicated internally between different hierarchical levels Aim: The purpose of the study is to study how it is communicated internally between the different various steps in the hierarchy in a company, considering the choice of communication channel that is available to each person in the hierarchy. Method: The study was conducted with an abductive research approach where a qualitative research method has been applied to be able to collect empirical data. The data collection took place at a case company where researchers interviewed various employees at different levels in the hierarchy. 35 people were interviewed individually, of which one was operations manager, 3 warehouse managers, 10 supervisors and 20 employees. Ad hoc method for analysis was used to analyze the collected data and then relevant information that can answer the research questions were selected. Conclusions and contributions: The result of the study is that the choice of communication channel used by each employee to communicate internally varies depending on where the employee is in the hierarchy. The higher the hierarchy is, the more access you have to different communication channels. The result showed that those who are lower in the hierarchy do not use certain channels because of the work they are doing. The study's contribution is that it analyzes the internal communication at the company and maps out which communication channels are available internally for each employee when he or she wants to communicate. Proposals for continued research: The study proposes to investigate the reason why there is no broader interest in the hierarchy when it comes to spreading of information. Keywords: Internal communication, communication channels, vertical communication, formal and informal communication.

Militärstrategisk kommunikation är ett framväxande område som har fått en allt större betydelse för Försvarsmakten. I Militärstrategisk doktrin från 2016 beskrivs militärstrategisk kommunikation som något viktigt och som ska användas för att lösa uppgifter i Försvarsmakten. Militärstrategisk kommunikation har likheter med strategisk kommunikation. Vad är då militärstrategisk kommunikation? Begreppet används på olika militära nivåer, men verkar ha olika innebörd inom Försvarsmakten. I dagsläget saknas utbildning och en handbok inom militärstrategisk kommunikation. Med vår bakgrund och upplevelser från verkligheten, framträder en bild av att man pratar om militärstrategisk kommunikation, men som få verkar riktigt veta vad det är och hur det ska användas. Syftet med denna uppsats är att undersöka och skapa mer förståelse av betydelsen och främja utvecklingen gällande militärstrategisk kommunikation i Försvarsmakten. Metoden för att komma fram till vårt resultat är en kvalitativ textanalys av tre, för oss, relevanta dokument inom militärstrategisk kommunikation. Vår forskningsstrategi är inspirerad av grundad teori. Vi har med vår empiri kommit fram till en ny definition som vi anser förtydligar begreppet. Vår analys kommer fram till att låta militärstrategisk kommunikation vara ett tankesätt och en planeringsprocess för att genomföra och samordna kommunikationstjänst och informationsoperationer. I resultatet av uppsatsen kom vi vidare fram till fem olika perspektiv som kan användas för att utveckla militärstrategisk kommunikation. Det finns i dagsläget begränsat med dokumentation och forskning kring militärstrategisk kommunikation. Med dagens högteknologiska samhälle har fler möjligheter för framgångsrik kommunikation växt fram. Försvarsmakten bör, enligt oss, inte följa utvecklingen av militärstrategisk kommunikation, de bör leda den. Vi rekommenderar därför att Försvarsmakten bör tillsätta en forskningsgrupp kring militärstrategisk kommunikation för att utveckla området och på så sätt kunna svara upp på morgondagen utmaningar inom informationsmiljön. Tolkning är en parameter när det kommer till kommunikation. Vad en text och bild förmedlar till mottagaren avgörs av tolkning. Det vi väljer att tolka från bilden på första sidan av denna uppsats, är kanske inte alls detsamma tolkning som någon annan gör. Därav är det av vikt hur man förmedlar budskap, så att möjligheten till samma tolkning förstärks. För att uppnå detta kan inte Försvarsmaktens förmedla olika budskap. Kommunikationen bör vara väl genomtänkt, anpassad och planerad för målgruppen, ord och handling ska, enligt oss, hänga ihop på alla nivåer. Verktyget för detta är militärstrategisk kommunikation.

This thesis explores strategic communication management within the non-profit sector. Communication models need to be adapted to the specific sector as different sectors require different approaches of strategic communication management. In the spring of 2013, the non-profit organization Save the Children Sweden initiated a communication model based on volunteer communicators. The following study explores how non-profit organizations can manage communications with a focus on volunteers as a communication resource. The applied research questions concern how volunteers may be integrated into communication activities, the opportunities and challenges connected to involving volunteer communicators and how this may affect the role of the organization's employed communicators. The method applied is a case study of Save the Children Sweden. Semi-structured interviews have been conducted with both employed and volunteer communicators. The theoretical framework focuses on organizations’ internal and external communications. Results indicate that integration of volunteer communicators can improve outreach at the local level and thereby increase the visibility of the organization’s activities across the country. The model furthermore creates possibilities for increased volunteer participation as well as making use of volunteers’ skills and experiences. The most significant challenge attributed to this model is the length of time it takes for communication processes to be completed, due to activities being based on volunteers. A further challenge is to motivate volunteers to continued engagement. In conclusion, the communication model of Save the Children Sweden indicates that volunteers are an important communication resource in non-profit organizations’ local advocacy work. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

<p>Examensarbetet är utfört på Mälardalens högskola våren 2007. Arbetet har</p><p>diskuterats och utformats inom ramen av ämnet informationsdesign.</p><p>Idea plant, uppdragsgivare för arbetet, förespråkar vikten av designad</p><p>kommunikation. De anser att företag vet för lite om designad kommunikation och</p><p>vill därför, genom föreläsningar, visa hur lönsam denna kunskap är för företag.</p><p>Under arbetet har jag utgått ifrån att besvara följande fråga:</p><p>Hur bör ett informationsmaterial se ut för att vara god designad kommunikation?</p><p>Min uppgift har varit att ta fram ett före- och efter material till Idea plants</p><p>presentationer om designad kommunikation. En analys av tre företag som är</p><p>verksamma inom samma bransch har gjorts. Detta för att definiera ett</p><p>kommunikationsproblem hos ett av företagen. En utveckling och förbättring av</p><p>det valda företagets informationsmaterial har genomförts. Detta för att påvisa</p><p>nyttan av god designad kommunikation.</p><p>Syftet med arbetet har varit är att utveckla och förbättra ett</p><p>informationsmaterial för att på så sätt visa på nyttan av god designad</p><p>kommunikation.</p><p>Arbetet har bestått av två delar. En analysdel bestående av intervjuer,</p><p>undersökningar och utprovningar samt en produktionsdel där utprovningar gjorts.</p><p>Resultatet av arbetet blev ett utvecklat och förbättrat informationsmaterial som</p><p>ska användas som ett för- och efter material av Idea plant.</p><p>Eftersom frågeställningen blivit besvarad har därmed god designad</p><p>kommunikation skapats. Nyttan har påvisats genom utprovningar som resulterat i</p><p>ett förbättrat informationsmaterial. Där resultatet har blivit ett slags bevis på god</p><p>designad kommunikation.</p>