Wenn sich Bibliotheksmitarbeiterin und Bibliotheksnutzer nicht von Angesicht zu Angesicht gegenüber stehen, ist diese Frage berechtigt: Sind Sie ein Mensch? Oder sind Sie ein automatisierter Chatroboter – vergleichbar mit telefonischen Informationshotlines, die wohl jeder aus leidvoller Erfahrung kennt? Gestellt wurde uns diese Frage tatsächlich – und mehrfach – von Bibliotheksnutzerinnen und -nutzern, die ihr Glück kaum fassen konnten, wie einfach es sein kann, eine Antwort direkt online zu bekommen. Es muss nicht immer die Auskunftstheke sein. Virtuell hilft auch!

Univ., Diss.--Tübingen, 2003. / Literaturverz. S. 211 - 225.

Syftet är att bidra med kunskap om kommunikation utifrån det kommunikativa hjälpmedlet AKK i förskolan. Detta genom att inta ett barns perspektiv och ett barnperspektiv för att få både barnens och förskollärarnas uppfattningar utifrån forskningsfrågorna. Forskningsfrågorna är ” Hur uppfattar barn respektive förskollärare kommunikation med hjälp av AKK?” och “Vilka likheter och skillnader kan identifieras i barnens respektive förskollärarnas uppfattningar?” I studien medverkar två förskollärare samt fyra förskolebarn uppdelade på två olika förskolor. Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, både med vuxna och med barn samt deltagande observationer. Data analyseras och kategoriseras utifrån perspektiven barns perspektiv och barnperspektiv. Detta i kombination med två analysbegrepp, vuxencentrerad kommunikation och barncentrerad kommunikation. Förskollärarna är av uppfattningen att AKK används som ett komplement till det verbala språket. En annan uppfattning som förskollärarna besitter är att AKK skulle gynna alla barn i verksamheten. Detta dementerades av barnens uppfattningar, då barnen inte använder TAKK spontant. Ett resultat som däremot kom fram är att barns användning av GAKK i större utsträckning mötte förskollärarnas uppfattning. Det främsta resultatet i denna studie är hur vuxencentrerad kommunikationen blir i användandet utav AKK då barnen inte använder metoderna på eget initiativ.

Zugl.: Münster, Universiẗat, Diss., 2005.

Univ., Diss.--Salzburg, 2000.

Diss. Univ. Giessen, 2008. / Überarb. und erw. Diss. Justus-Liebig-Universität Giessen, 2008.

Bakgrund: I dagens samhälle blir hållbarhet allt viktigare, vilket innebär att företag måste ta ett större ansvar när det kommer till hållbarhet. Det har i tidigare forskning inte framkommit hur e-handelsföretag i Sverige kan kommunicera hållbarhet med kund och stat. Genom intern och extern kommunikation vill vi undersöka hur den kommunikationen kan bidra till företags strategiska hållbarhetsarbete. Forskningsfrågor: Hur kommunicerar företagen sitt hållbarhetsarbete internt? Hur kommunicerar företagen och staten med varandra vid olika förändringar? Hur sker kommunikationen av hållbarhet mellan företagen och kund? Hur reagerar företagen strategiskt på den externa kommunikationen? Syfte: Syftet med uppsatsen är att förstå och analysera hur intern och extern kommunikation kan bidra till e-handelsföretags strategiska hållbarhetsarbete genom att jämföra två företag. Slutsats: Resultatet av studien visar att intern och extern kommunikation bidrar till företags strategiska hållbarhetsarbete. Det är viktigt för företag att ha en tvåvägskommunikation med staten, för att på så sätt hålla sig uppdaterad om nya lagar eller förordningar införs. Att använda kommunikationskanaler för att kommunicera företags hållbarhet till kund samt att lyssna på kunders efterfrågan är ytterligare en slutsats om företags externa kommunikation. Vidare bidrar den interna kommunikationen till företags strategiska arbete, genom att ha bra hållbarhetsrutiner och processer så kan företag snabbt reagera på det som kommuniceras externt. Kunskapsbidrag: Genom att belysa vilken roll den interna och externa kommunikationen har och hur viktigt det är att kommunicera med sina externa intressenter bidrar studien till en ökad förståelse hur intern och extern kommunikation kan bidra till företags strategiska hållbarhetsarbete. / Background: Today, sustainability is of more importance, which means that companies must take a bigger responsibility when it comes to sustainability. In previous research, no one has studied how Swedish e-commerce can communicate sustainability to customers and government. Through internal and external communication, we want to examine how this type of communication, can contribute to a corporate strategic sustainability work. Research questions: How do the company communicate sustainability internally? How do the company communicate with the government when it comes to changes? How do the company communicate sustainability with customer? How does the company react strategically on external communication? Aim: The aim of this study is to understand and analyze how internal and external communication can contribute to corporation´s strategic sustainability work by comparing two companies. Conclusion: The result of the research shows that internal and external communication contributes to corporate strategic sustainability work. It is important for companies to have a two-way communication with the government, in order to be updated if new laws or regulations are introduced. Using communication channels to communicate corporate sustainability work to customers as well as listening to customer demand, is another conclusion regarding corporate external communication. Furthermore, internal communication contributes to corporate strategic sustainable work, by having good sustainability routines and processes, can companies quickly respond to what is communicated externally. Research contributions: By highlighting the role of internal and external communication and the importance of communicating with its external stakeholders, the study contributes to an increased understanding of how internal and external communication can contribute to a corporation´s strategic sustainability work.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares användning och erfarenheter av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK). Studien är utförd med en kvalitativ metod med intervjuer med förskollärare för datainsamling. Teorin som studien vilar på är det sociokulturella perspektivet där fokus ligger på språk, kommunikation och det sociala samspelet mellan människor. De som medverkat i studien är fyra förskollärare på fyra olika förskolor inom samma kommun. Resultatet som framkom i studien är att förskollärarna tyckte att det var en fördel att använda sig av TAKK som komplement till talspråk med alla barn i verksamheten. Vid användning av TAKK har förskollärarna märkt att barn har mycket lättare att ta till sig det verbala språket när förskolläraren använder sig av tecken till de viktigaste orden i en mening. Det som förskollärarna ansåg som en svårighet är att alla i arbetslaget inte är lika intresserade att använda sig av TAKK i verksamheten. Vidare framkom resultat från förskollärarna i studien att barn är nyfikna och intresserade av ämnet TAKK. Det framkom även att när hela arbetslaget är konsekvent i sin användning av TAKK syns det tydligare i verksamheten. En av förskollärarna uttryckte att TAKK förhoppningsvis och med stor säkerhet kan ge språkutvecklingen en god skjuts framåt. Fler upptäckter i studien är att vissa förskollärare ser på TAKK som ett komplement och att vissa upplever att de har ett krav på sig att lära sig att använda TAKK. TAKK är bra att kunna när det börjar nya barn på förskolan som är i behov av tecken som stöd. Enligt förskollärarna i studien finns det barn i förskolan som engageras av tecken och lyssnar bättre om de av någon anledning inte är koncentrerade på att lyssna. Då kan det vara en fördel att använda sig av TAKK. En av förskollärarna uttrycker tydligt att tecken underlättar förståelsen och finns som ett stöd för språkförståelsen hos barn.

Matematikläromedel och matematiklärare spelar en stor roll i dagens matematikundervisning. Syftet med den här empiriska studien är att belysa hur två aktörer i matematikklassrummet, matematikläromedel och matematiklärare, främjar eleverna till att muntligt kommunicera matematik . För att uppnå syftet har det genomförts en kvantitativ läromedelsanalys där alla grundskolans förmågor har analyserats utefter förekomst i matematikläromedel och tre kvalitativa intervjuer med matematiklärare. Som hjälpmedel i analysen av resultatet har teorin för studien använts: kommunikation som mål och kommunikation som medel. Mål kan där ses i relation till kommunikationsförmågan, planering för matematikämnet och lärares kompentens rörande begreppet muntlig matematisk kommunikation. Kommunikation som medel innebär i denna studie matematikläromedel, konstellationer i klassrummet och lärarens undervisningsmoment för att uppmana eleverna till muntlig matematisk kommunikation. Resultatet från läromedelsanalysen indikerar att de utvalda matematikläromedlen främst innefattar uppgifter som utvecklar procedursförmågan. Kommunikationsförmågans existens är mindre än tio procent i bägge matematikläromedlen. Från intervjuerna med lärarna framkom det två intressanta slutsatser. Den första slutsatsen är att lärare har olika sätt att planera för matematikundervisningen med hänsyn till matematikläromedel. Den andra är komplexiteten med kommunikationsförmågan och hur det påverkar elevers möjlighet att muntlig kommunicera matematik i matematikklassrummet.

Wir begegnen ihm täglich, ob in Pausenräumen, auf Bürofluren oder im Gespräch mit Freunden und Bekannten: dem Klatschgespräch. Jeder von uns hat sich schon daran beteiligt und war bewusst oder unbewusst einmal Opfer, denn das Erzählen von eigenen erlebten Geschichten, Begebenheiten oder besonderen Situationen ist ein menschliches Grundbedürfnis.