Syftet med vår undersökning är att ta reda på om det genom digitala medier går att stimulera flerspråkiga barns kommunikationsförmåga. Vårt intresse växte under arbetets gång successivt fram för att se om skillnader kan uppdagas i hur arbetet med digitala medier och om flerspråkighet skiljer sig åt beroende på olika förskolors lokalisering. För att ta reda på detta har vi genomfört samtalsintervjuer med beröda vuxna inom förskoleverksamheten. I viktiga styrdokument för förskolan framkommer digitala medier som ett läromedel som landets förskolor skall arbeta med och även erbjuda barnen utvecklingsmöjligheter inom. Vi belyser även vikten av barns trygghet i förskolan och dess innebörd för att barnens chanser till lärande samt betydelsen av pedagogers IKT-kompetens. Det multimodala – och det sociokulturella perspektiven utgör en stor del av de teoretiska utgångspunkterna i detta arbete. Resultatet vi har fått syns det att pedagogerna har liknande synpunkter angående digitala medier i verksamheten.

Bakgrund/problem: Kostnadsutveckling för Sveriges landsting prognostiseras fortsätta öka under kommande år. Ekonomisk medvetenhet hos chefer och personal är viktig för att arbeta för en minskad kostnadsutveckling. Forskning har visat på brist angående finansiell kunskap hos chefer inom hälso- och sjukvården vilket påverkar deras kostnadsmedvetenhet. Chefernas kostnadsmedvetenhet och hur de informerar personalen är centralt för hur kostnadsmedvetna personalen är. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga Länssjukhuset Kalmars existerande informationsflöde gällande ekonomisk information och beskriva på vilket sätt informationen förmedlas. Studien undersöker om ledningens uppfattning om personalens kostnadsmedvetenhet och dess tillgång till ekonomisk information överensstämmer med personalens faktiska kostnadsmedvetenhet. En modell över Länssjukhusets informationsflöde presenteras och därefter vilka förbättringar som rekommenderas. Metod: En kvalitativ fallstudie med en utvärderingsdesign har genomförts. Empirisk material har insamlats via intervjuer och observationer på två kliniker på Länssjukhuset Kalmar. Resultat/Slutsats: Förmedling av ekonomisk information finns på alla nivåer i Länssjukhuset Kalmar men beroende på forum antar det ekonomiska perspektivet större eller mindre plats för förmedling och diskussion. Organisationen är i behov av en ökad dialog kring de ekonomiska målen och de existerande styrmodellerna för att få en förståelse för dem. De behöver även uppdatering av budget för att få rimliga mål att styra mot. En ökad kompetens kring ekonomi skulle öka både chefers och personalens kostnadsmedvetenhet som en del i arbetet att begränsa kostnadsutvecklingen. / Background/problem: Costs for Sweden’s counties are forecast to continue increasing in the coming years. Financial awareness amongst management and staff is essential to limit the increasing of costs. Research has shown there is a lack of financial awareness amongst management within healthcare, which influences their cost awareness. Management’s cost awareness and how they inform staff of such are central to staff’s cost awareness. Purpose: The purpose of this study is to map Kalmar County Hospital’s existing information flow with respect to financial information and describe how such information is communicated. The study looks to determine whether management’s perception of their staff’s cost awareness and their access to financial information are in line with staff’s actual cost awareness. A model of the County Hospital’s information flows is presented, followed by recommendations for improving such. Method: A qualitative case study was completed, based on an assessment of empirical data gathered by way of interviews and observations at two departments at Kalmar County Hospital. Results/Conclusion: Financial information is communicated at all levels in Kalmar County Hospital. However, depending on the forum, the level of communication and discussion of financial issues may vary. The organization needs an improved dialogue 9 (129) about the financial goals and the management control system to gain an understanding of them. They also need updating the budget to get reasonable goals. Competence of financial matters would enhance both management and staff’s cost awareness with a view to limiting increasing costs.

Syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för hur kommunikation av värdegrund ser ut i en organisation. Dessutom studerades ledarens betydelse för kommunikationen av värdegrund samt vilken betydelse denne då har för hur medarbetarna uppfattar värdegrunden. Frågeställningen som framtogs var följande ”På vilket sätt har ledarens kommunikation av värdegrunden betydelse för hur medarbetaren mottager och upplever den?” Utifrån denna frågeställning valdes den kvalitativa metoden med semistrukturerade intervjuer med både chefer och medarbetare i en större organisation. ”Region Skaraborg” valdes för att avgränsa studien. Det utfördes tio intervjuer sammanlagt fördelade på tre chefer och sju medarbetare. Organisationen som ingår i studien har ledord som de själva ser på som sin värdegrund, det är kommunikationen av dessa ledord som undersökts i denna studie.   Det som studien resulterade i var att i en förankringsprocess av värdegrund är kommunikation viktig, men beroende på var organisationen befinner sig i förankringsprocessen behövs kommunikationen på olika sätt. Studieobjektet har ett väl inarbetat arbetssätt som infördes innan ledorden blev så konkreta som de är idag. Det gör att kommunikationen av dem inte behövs på samma sätt som om fallet var det omvända, då medarbetarna redan arbetade efter dem. Detta har lett till att medvetenheten är låg men förståelsen hög angående ledorden hos medarbetarna. Därför behövs ledorden kommuniceras på ett tydligare sätt för att öka medarbetarnas medvetenhet. Det är även viktigt med ett väl fungerande intranät för att kommunikationen av värdegrund ska bli än tydligare.   Ett annat resultat som studien resulterade i var att en stark och vägledande ledare är av vikt för att skapa en kultur som gör att värdegrunden finns i verksamheten på ett tydligt sätt. Ledarens egna beteenden och handlingar påverkar medlemmarna i organisationen att handla på liknande sätt. Ledorden används då även som ett styrmedel genom att ledaren styr sina medlemmar i hur de ska agera och bete sig i olika situationer. Dock får det inte glömmas att medarbetarna har ett eget ansvar i att ledorden förblir levande i organisationen genom att själva använda och leva efter dem.

Antalet personer som avlider till följd av trafikolyckor ökade enligt Världshälsoorganisationen [WHO](2015) med 300 000 mellan åren 2000-2014. Vidare förutspår WHO att olyckorna kommer att öka ytterligare och år 2030 kommer detta vara världens sjunde vanligaste dödsorsak och även i Sverige spås denna siffra öka. Stora bussolyckor inträffar med jämna mellanrum och Socialstyrelsen (2010) har listat flertalet mellan 1997-2007 och påvisat faktorer som spelar in i omhändertagandet av skadade. Syftet med studien var att belysa ambulanssjuksköterskans upplevelser vid utlarmning och arbete på skadeplats vid bussolyckan utanför Tranemo. För att svara an till syftet gjordes kvalitativa forskningsintervjuer. Åtta personer intervjuades och materialet sammanfogades som ledde fram till fem kategorier samt elva subkategorier. Resultatet visade att flertalet intervjupersoner upplevde att arbetet på olycksplatsen fungerade bra utefter rådande förutsättningar. Olika känslor upplevdes vid mottagande av larmet och under arbetets gång, bland annat oro och rädslor men även fokusering. Vidare beskrev intervjupersonerna vikten av att ha en öppen och god kommunikation med sin kollega under framkörning och under själva insatsen. Vikten av att öva olycksscenarion ansågs också vara värdefullt för att möta olyckor som denna i framtiden. Samarbetet med räddningstjänst och polis upplevdes fungera bra. Resultatet kan komma att användas för att bidra med en djupare förståelse av hur ambulanssjuksköterskan upplever och hanterar denna typ av olyckor. Forskning stärker intervjupersonernas upplevelser av att kamratskap och god kommunikation kan underlätta hanteringen av svåra situationer som uppstår.

Sociala medier är en av de snabbast växande marknadsföringsplattformerna i världen och öppnar upp för den globala marknaden. Företag kan använda det som ett alternativ eller som ett komplement till traditionell marknadsföring, då det erbjuder både kostnadsfördelar och snabb spridning av information. Idag använder 61 % av vuxna och 73 % av tonåringar regelbundet sociala medier, vilket gör det till en aktuell plattform för företag att befinna sig på. Genom sociala medier kan företag förstå konsumenternas behov samtidigt som de direkt kan kommunicera med potentiella kunder och utveckla en mer lönsam relation. Sociala medier är därför ett viktigt verktyg för företag att använda i deras affärsprocess för marknadsföring och kommunikation med konsumenten. Vi har därför funderat kring om företag utnyttjar sina sociala kanaler på ett effektivt sätt eller om företag endast skapar en social kanal för att det är en aktuell plattform. Det har konstaterats att sociala medier idag används mer av både konsumenter och företag och vi har därför valt att försöka få en inblick i hur företag använder sina sociala kanaler på bästa sätt. Syftet med undersökning är att granska hur ett modeföretag kan arbeta med sociala medier som ett marknadsföringsverktyg. Undersökningen har berört företags val av sociala kanaler, vilken strategi företag använder sig av och hur detta leder till en interaktion och återkoppling mellan företag och kund. För att samla in material till vår studie har både observationer och personliga intervjuer genomförts med tre modeföretag, där bland annat företagens strategiska planering bakom deras sociala kanaler beskriver deras syn på möjligheter och utmaningar som tillkommer vid kommunikation genom sociala medier. Vår studie visar att företag kan använda sociala medier som ett marknadsföringsverktyg där företagen arbetar strategiskt med sina sociala medier. Utifrån de intervjuer som genomförts i denna studie kan vi konstatera att samtliga företag har en genomtänkt strategi för publicering på deras sociala kanaler. Genom observationerna visas även att samtliga modeföretag har en frekvent uppdatering med flera inlägg i veckan på deras sociala kanaler, vilket visar att företagen är aktiva och engagerar sig med sina följare.

Afasi är en vanligt förekommande komplikation efter stroke och innebär att de som drabbas får svårigheter att kommunicera. Att drabbas av kommunikationssvårigheter är en stor förändring i vardagen vilket medför att de drabbade behöver finna strategier för att  underlätta  i  den  nya situationen. Syftet  med  studien  var  att  belysa  patienters upplevelser av att leva med afasi. Studien är en litteraturstudie baserad på Axelssons modell (Axelsson 2012, s. 212). Nio kvalitativa artiklar har analyserats och resulterade i fyra teman; Förlust av kommunikativ förmåga; Finna nya kommunikationsvägar; Kommunicera med närstående och vårdpersonal samt Att leva ett nytt liv. Till dessa finns även elva subteman. Informanterna i studien har upplevt svårigheter med kommunikationen. Frustration, utanförskap och ensamhet var vanliga känslor som uttrycktes. Informanterna hade svårigheter att hitta ord och använde sig av olika strategier som till exempel bilder och sånger för att underlätta kommunikationen och uttrycka sina känslor. Stöd från både närstående och vårdpersonal, inställningen och hopp om en bra framtid visade sig ha en stor betydelse för informanternas återhämtning och välmående. I diskussionen diskuteras resultatet där mycket överensstämmer med ny forskning, de drabbade hade känslor av ledsamhet, frustration, ilska och utanförskap på grund av kommunikationssvårigheter. Stöd från familj, vänner och vårdpersonal hade stort inflytande på den drabbades upplevelse och inställning till rehabilitering. Med mer kunskap hos närstående och vårdpersonal kan de som drabbats av afasi få hjälp genom den nya och främmande situationen.

Att arbeta med geometri på ett varierat sätt där kommunikation är i fokus ger eleverna möjligheter att befästa sina kunskaper på ett djupare plan. En studie som har gjorts på två skolor i Sverige där syftet var att undersöka hur elever kommunicerar och använder sig av geometriska begrepp. Syftet växte fram utifrån tidigare forskning, internationella rapporter samt egna erfarenheter kring geometri från verksamheten. Genom en planering som var utformad utifrån trollbrev gavs eleverna möjligheter att kommunicera i olika situationer som ljud- och videoinspelats och synliggörs i vårt resultat. Genom insamlad empiri analyserades materialet och därefter skrevs vårt resultat fram med utgångspunkt i rubriceringar som var förbestämda kategorier: muntlig kommunikation, skriftlig kommunikation samt estetisk kommunikation. Resultatet av vår studie visar bland annat på att elever uttrycker sina kunskaper på olika sätt i olika kommunikationsmoment. Vi vill genom denna studie belysa vikten av att varierande kommunikationssätt fördjupar elevernas begreppsförmåga.

Syftet med det här självständiga arbetet är att undersöka hur fritidslärare upplever och beskriver arbetet med bildskapande på mångkulturella fritidshem. I arbetet redogör vi för fritidslärares upplevelser av elevers interaktion och kommunikation i bildskapande aktiviteter och vilka pedagogiska konsekvenser bildskapandet kan medföra på mångkulturella fritidshem. Dessutom vill vi skapa förståelse för vad fritidslärare kan behöva tänka på inför genomförande av bildskapande aktiviteter i ett mångkulturellt fritidshem.   Vi har använt kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod för att kunna besvara våra frågeställningar. Vi intervjuade sex olika fritidslärare på sex olika fritidshem i tre olika kommuner. Resultatet i vårt arbete visade på att fritidslärarna inte upplevde att elevernas utländska bakgrund hade någon direkt inverkan på de bildskapande aktiviteterna på fritidshemmen. En aspekt som ändå framkom är att fritidshemmen gör olika val angående att anpassa bildskapandet vid olika svenska högtider på grund av elevernas mångkulturella bakgrund. Resultatet visade också att fritidslärarna upplevde att bildskapande aktiviteter genererade pedagogiska konsekvenser i form av ett lugnt känslotillstånd, vidare inspiration i lekar och annat skapande och känsla av gemenskap i gruppen. Fritidslärarna upplevde även att kommunikation och interaktion var naturliga delar av elevernas bildskapande. Vid vår analys använde vi oss av det sociokulturella perspektivet som teoretiskt ramverk, eftersom elevernas sociala samspel kan ha en stor inverkan på bildskapande aktiviteter.

It is through the material that is presented to us by the media, that we form our perception of the world and our opinions about it. Therefore the framing of news is important to study, especially in our globalized world where the economy, politics and communication has a strong connection. Earlier studies have shown that there is a general fascination in Sweden for the United States, which not only have influenced popular culture, but also other parts of the Swedish society like news coverage. Some even say that Sweden is the most americanized country in the world. The purpose of this study was therefore to examine if Swedish news are being more americanized than news coverage in other parts of the world. Through a qualitative framing analysis this study examines which frames that occurs in news articles related to the american elections Super Tuesdays in newspapers from Sweden, Kenya and Singapore. The result of this study shows that the news coverage in many respects portrays the election in a similar, entertaining way, which can be assumed to be due to the americanization of news. However, there is no clear evidence that the Swedish news coverage would be more americanized than the Kenyan and Singaporean.

Syftet med föreliggande uppsats är att skapa en större förståelse för hur lärare uppfattar förmåga att resonera och kommunicera med fokus på algebra. Med fenomenografi som metodologisk utgångspunkt genomfördes åtta fokusgruppintervjuer med 22 grundskollärare. Resultatet formuleras i fyra kategorier uppfattningar av resonemang (Resonemang som motivering och argument, Resonemang som ett jämförande, Resonemang genom olika typer av uppgifter och Resonemang kommuniceras), två av kommunikation (Att kommunicera med representationsformer och Mottagare och sändare i kommunikationen) samt fem om vad som påverkar undervisning som ger möjlighet till resonemang och kommunikation (Ett gott klassrumsklimat, Klassrumsorganisationen, Styrande läromedel, Att utgå ifrån elevernas kunskap samt Relationen mellan resonera och kommunicera). De olika aspekterna i uppfattningarna analyseras i förhållande till MCRF (Lithner et al., 2010) och Analysguide för identifiering av resonemang och kommunikation (Säfström, 2013). Slutsatser är att uppfattningarna uttrycker skilda möjligheter att utifrån utmanande uppgifter, gemensamt konstruera och värdera resonemang som underbyggs av relevanta matematiska kunskaper samt kommunicera med algebraiska uttryck och gemensamt konstruera mening av det algebraiska innehållet. Det som påverkar uppfattas vara tillräckligt med tid, att mål är tydliga som i sin tur skapar ett tillåtande klassrumsklimat och att lärare kan uttrycka vad som särskiljer förmåga att resonera och kommunicera.