Introduktion: Var sjätte person världen över drabbas av stroke någon gång under sin livstid. Av alla strokepatienter drabbas cirka 38% av någon form av språkdefekt, så kallad afasi. När en person får afasi drabbas även närstående såsom partners, barn, syskon, föräldrar och nära vänner. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelse av kommunikation när en person diagnosticerats med afasi till följd av stroke. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie. 10 vetenskapliga artiklar hämtades ur databaserna CINAHL och PubMed, som efter kvalitetsgranskning utgjorde grunden för resultatet i litteraturstudien. Resultat: I resultatet framkom ett huvudtema: Begränsningar, och tre underteman: Frustration, Skyddande beteende och Anpassning av kommunikation. Närstående upplevde att kommunikationen begränsats sedan afasidiagnosen; något som manifesterades genom att närstående upplevde frustration, att de föll in i ett skyddande beteende samt en anpassning av kommunikationen. Slutsats: Kommunikationen, och bristen av densamma, har fått konsekvenser på sättet närstående anpassar sin vardag till personen med afasi. Därför är det av största relevans att sjuksköterskan genom forskning på området, kan ge närstående de nycklar som krävs för att underlätta vardagen med en person med afasi.

Syftet med studien var att ta reda på pedagogers resonemang gällande användandet av tecken som stöd i förskolan. Vi införskaffade material till studien genom en kvantitativ enkätundersökning samt genom kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att en stor del av pedagogerna är positiva till användning av tecken som stöd i förskolan och majoriteten påstår att alla barn oavsett ålder gynnas av detta, men det framkommer att det framförallt är fördelaktigt för barn med tal- och språksvårigheter. Pedagogerna uppger att barn med hjälp av tecken kan göra sig mer förstådda och att tecken ger dem möjlighet att kommunicera innan de har utvecklat ett verbalt språk. Pedagogerna lyfter även fram att det är lättare för barn att lära sig tecken än verbalt språk och poängterar att tecken som stöd hjälper språket att komma igång och påskyndar språkutvecklingen. Sammanfattningsvis kom vi fram till att tecken som stöd är gynnsamt för barn med tal- och språksvårigheter, vilket både litteratur, forskning och den empiriska datan visar. Däremot är forskningen tvetydig i frågan om tecken som stöd gynnar typiskt utvecklade barns språk- och kommunikationsutveckling, vilket pedagogerna i studien hävdar att tecken som stöd gör.

Bakgrund Intensivvårdspatienten är ofta i behov av diagnostisk undersökning eller avancerad behandling som medför intrahospital transport utanför intensivvårdsavdelningen. Intrahospital transport av intensivvårdspatienter är förenat med risker och tillbud. En intrahospital transport ställer höga krav på intensivvårdssjuksköterskan som i denna komplexa miljö skall ansvara för patientsäkerhet och omvårdnad. Det är tidigare känt att vårdskada uppstår på grund av bristande riktlinjer, brister i kommunikation och bristande utbildning och kompetens.  Syfte Att undersöka intensivvårdssjuksköterskornas upplevelse av riktlinje, kommunikation och kompetens vid intrahospital transport Metod Studien genomfördes med en kvalitativ deskriptiv design och datainsamlingen skedde genom tre fokusgruppsintervjuer med en semistrukturerad intervjuguide.  Resultat I studiens resultat framkom att intensivvårdssjuksköterskorna inte alltid följer den lokala riktlinjen och checklistan för intrahospital transport. Kommunikationsbrister förekommer med röntgenavdelningen. Den utbildning som ges är genomgång av transportvagnen samt att följa med erfaren kollega på intrahospital transport. Det råder varierande upplevelser av kompetens och trygghet vid intrahopital transport.  Slutsats Riktlinje och checklista för intrahospital transport följs inte alltid i praktiken. Brister i kommunikationen med röntgenavdelningen utgör risker för patientsäkerheten.  Klinisk betydelse Resultatet från forskningsstudien kan bidra till ett förbättringsarbete gällande kommunikation mellan intensivvårds- och röntgenavdelningen, i syfte att öka patientsäkerheten.

Språk och kommunikation genomsyrar skolans alla ämnen och barn med funktionsnedsättningen Downs syndrom associseras med särskilda svårigheter inom språk och kommunikation vilket utifrån ett skolperspektiv medför att det finns ett stort behov av att utöka vår kunskap inom skolans verksamheter kring vilka faktorer som påverkar denna grupp av barn i positiv riktning i språk och kommunikationsarbetet. Undersökningens syfte har varit att belysa hur speciallärare med specialisering utvecklingsstörning och specialpedagoger upplever språk och kommunikationsarbetet kring barn med Downs syndrom. Studien har tagit utgångspunkt utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Metoden för undersökningen har varit semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkommer att pedagogerna upplever att det i språk och kommunikationsarbetet är grundläggande att utgå från elevens individuella behov och förmågor. Det är även viktigt att utgå från elevens intressen och att arbeta i för eleven meningsfulla situationer. Personalen kring eleven har stor betydelse. Pedagogerna upplever att meningfullt och verklighetsanknutet arbete är framgångsrikt. Praktiskt arbete, ordbilder och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation är några framgångsrika arbetssätt som pedagogerna lyfter fram. i resultatet kan fyra gemensamma teman ses hos pedagogerna i deras upplevelse av språk och kommunikationsarbetet: individualisering, delaktighet, meningsfullhet och rätt personal.

This thesis has been conducted inassociation with ÅF Infrastructure AB in Borlänge, Sweden. Within ÅF Infrastructure and other ÅF divisions it is common to make use of the geographically dispersed employees in virtual project teams. Some of the advantages from working in virtual teams are financial, due to the fact that a company can save money in recruiting costs, office rents and travel costs.Thanks to the technological progress since the start of the 1990’s the use of virtual teams is being considered a common way to cooperate nowadays. With the advantages though comes disadvantages, pitfalls and challenges to face for the virtual team toovercome.The purpose of this thesis was to conducta case study to find out how ÅF make use of virtual teams. With this in regard, the statement of issues for this bachelor thesis were the following: is the casestudy for this project affected by being geographically dispersed and how can the eventually negative consequences be fixed and improved, and how are the common virtual team pit falls and challenges handled and how can this make use in future projects? To answer these questions the decision was made to conduct a literature study, observation study and an interview study with the project members in the casestudy. During the literature study facts concerning the area of virtual teams and project management were gathered and made use of during the interview and observation study. The conclusion of this thesis was that the case study project isaffected by being geographically dispersed, but handles pit falls and challenges well in most cases. Some of the areas they can improve is first and farmost the meeting arrangements, where they are recommended to focus on effectiveness, preparations and include more videoconferencing. One of the approaches they can make use of in future projects are thekick off meeting, where they should focus on really make sure that every team member is aware of the projects goals, their own involvement and the scope of their assignment.

Syftet med studien är att kartlägga upplevelser kring faktorer som ökar välmående på arbetsplatsen hos personal som inte varit sjukskrivna det senaste året och få en djupare inblick i de faktorer som höjer personalens välmående. Äldreomsorgens medarbetare som inte varit sjukskrivna det senaste året i Halmstad kommun deltog i gruppintervjuer där deras upplevelser kring välmående på arbetsplatsen belystes. Vi kommer att använda oss av en kvalitativ studie där våra gruppintervjuer är semistrukturerade. Den kvalitativa studiens utgångspunkt ligger i den humanvetenskapliga ansatsen hermeneutiken och grundas på att skapa förståelse kring individers upplevelser. Den kvalitativa metoden är därför en fördel för att studera medarbetarnas upplevelser kring de faktorer som ökar deras välmående på arbetsplatsen. Med stöd av metoden får vi en djupgående beskrivning av medarbetarnas upplevelser kring sin arbetsplats.

Den psykiska ohälsan bland unga vuxna ökar både nationellt och globalt. Distriktssköterskan har en central roll i hälsofrämjande arbete för befolkningen, och syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskan upplever mötet med unga vuxna med psykisk ohälsa på vårdcentralen. Studien genomfördes med en induktiv kvalitativ ansats. Datainsamling gjordes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer av fyra distriktssköterskor på vårdcentraler i en tätort i Hallands län. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och utmynnade i tre kategorier: Se hela människan, barriärer i mötet och medkänsla och tillit. Distriktssköterskan var mån om att möta varje patients behov och att göra en korrekt bedömning av situationen. Bristen på tid och resurser samt känslan av brister i färdigheter för att möta unga vuxna med psykisk ohälsa nämndes som hinder i många sammanhang under intervjuerna.  Distriktssköterskan upplevde att många unga vuxna kände förtroende för dem och att det fanns ett behov av att få prata om sin situation. De mer erfarna distriktssköterskorna verkade känna sig mer trygga i rollen som en stödjande person, vilket ger implikation om att utbildning i psykisk ohälsa och färdigheter i kommunikation är värdefullt för att känna sig kompetent i att möta och hjälpa dessa patienter. Det behövs mer forskning om vilken roll distriktssköterskan på vårdcentralen kan ha för unga vuxna som kan uppleva psykisk ohälsa samt hur de unga vuxna i sin tur upplever mötet med distriktssköterskan.

Syftet med denna C-uppsats var att vi ville undersöka vilka individuella förväntningar chefer och medarbetare har på medarbetarsamtal. Vi som blivande personalvetare tyckte att detta ämne var relevant gentemot vår utbildning och efter utförd studie har vi breddat vår kunskap inom ämnet och kommer förhoppningsvis kunna ha användning av denna kompetens i arbetslivet. Vi har utfört en kvalitativ studie där vi använt oss utav intervjuer för att samla empirisk data. Sammanlagt har vi utfört sex stycken intervjuer, varav tre intervjuer utfördes på chefer och tre intervjuer utfördes på medarbetare. Genom att arbeta med en induktiv ansats och genom att utföra halvstrukturerade intervjuer har författarna av denna studie kunnat uppfylla studiens syfte. Arbetet har utmynnat i en komparativ studie av chefers och medarbetares förväntningar på medarbetarsamtal. Studiens resultat visar att det finns förväntningar på medarbetarsamtal som skiljer sig beroende på om individen är medarbetare eller chef. I en av våra intervjuer fick vi svaret att medarbetarsamtalet sågs som ett tandläkarbesök, det ska bara göras. Medan vissa ser samtalet som deras chans att göra sin röst hörd på verksamheten. Genom denna undersökning har författarna sett att chefer använder medarbetarsamtalet som ett forum för att kunna utveckla sina relationer till deras medarbetare. Medarbetarna i studien delar även de denna aspekt, dock använder medarbetarna till skillnad från cheferna samtalet i större utsträckning till att få och lämna feedback på arbetet. Utifrån studiens resultat har författarna även genererat förbättringsförslag kring fenomenet medarbetarsamtal. De förslag på förbättringar som framkommit efter genomförd studie är ändringar på samtalets strukturering av rutiner samt ett förslag för vidareutveckling i form av ett elektroniskt verktyg som komplement till medarbetarsamtalet. De slutsatser som kan dras av studien är att chefer och medarbetares förväntningar på medarbetarsamtalet skiljer sig åt. Sammantaget delar chefer och medarbetare förväntningar på samtalet dock skiljer de sig åt i olika grad. Chefer och medarbetare lägger båda stor vikt vid att samtalet ska fungera som relationsstärkande såväl som att det ska vara ett forum för att lämna feedback. Dock prioriteras dessa olika utifrån om man ingår i samtalet med hänsyn till ett chefsperspektiv eller ett medarbetarperspektiv. Vi har kontinuerligt under hela arbetet arbetat tillsammans och skrivit hela uppsatsen gemensamt och vi har således inte gjort några uppdelningar av arbetet.

Syfte:Studien undersöker hur ideella organisationer upplever att de möter ett förändrat medielandskap samt diskuterar vilka kommunikationsstrategier de använder för att nå̊ externa intressenter. Studi- ens empiri tar sin utgångspunkt i organisationen Rotary med syfte att undersöka hur nyckelpersoner inom organisationen upplever att de möter de förändrade medievillkoren. Vidare undersöker studi- en även i vilken utsträckning dessa uppfattningar överensstämmer med Rotarys strategiska policy- dokument. 
 Metod och material:Den primära metod som tillämpats är kvalitativa individuella intervjuer och har kompletterats med en textanalys av Rotarys strategiska policydokument. Huvudresultat:Studien fann att samtliga intervjupersoner uttrycker att Rotary har svårigheter att såväl möta det nya medielandskapet som att få kontakt med- och gensvar från allmänheten. Vidare visar jäm- förelsen mellan de strategiska policydokument och intervjupersonernas svar på ett svagt samband mellan hur de strategiska riktlinjerna verkställs i organisationen.

Problemformulering och syfte: Den senaste tiden har frågan kring mjölkböndernas rådande situation fått mer uppmärksamhet. Denna uppmärksamhet har i sin tur resulterat i att olika initiativ för att stödja mjölkproducenterna har uppstått. Bland annat det initiativ som genomförs av ICA tillsammans med LRF samt ett initiativ från Axfood. Med hjälp av ett Corporate Social Responsibility-perspektiv, vill vi i denna studie beskriva organisationernas övergripande arbete och initiativet, samt se hur dessa organisationer kommunicerat sina respektive initiativ. Syftet med studien är att utifrån ett sändar- och CSR-perspektiv beskriva några utvalda organisationers initiativ för att kommunikativt stödja mjölkbönderna. Metod och material: I studien har vi använt oss av en informantintervju med en mjölkproducent och totalt tre respondentintervjuer med representanter från ICA, LRF och Axfood. Vi har även valt att göra en kvalitativ innehållsanalys av undersidor från respektive organisations hemsida. Huvudresultat: De huvudsakliga resultaten i denna studie är att begreppet Corporate Social Responsibility uppfattas olika av de organisationer som medverkat i studien. Trots att CSR-perspektivets definitioner pekar på att organisationernas arbete för samhällsfrågor kan benämnas som CSR, valde vissa organisationer att avstå från begreppet. Initiativen genomfördes och kommunicerades på skilda sätt, men med det gemensamma målet att väcka medvetenhet och uppmuntra till handling