Uppsatsen redogör för Viktor Rydbergs och Axel Herrlins versioner av läran om ”det omedvetna/undermedvetna”. Den diskuterar dessa genom en skildring av de filosofiska och psykologiska dimensionerna hos begreppet hos de båda. Vidare diskuteras begreppet i relation till själslig hälsa, en redogörelse görs för de eventuella positiva och negativa effekter kontakten med ”de omedvetna/undermedvetna” kan ge upphov till, samt en skildring av vad Rydberg betonar i begreppen i relation till Herrlin och vad Herrlin betonar i relation till Rydberg.                       För Rydberg är ”det omedvetna” den först existerande delen av psyket, vilken innehåller de mest subtila delarna av detsamma. Vidare är ”det omedvetna” holistiskt på ett sätt som gränsar till det numinösa och i högsta grad dynamiskt. Det förutsätter även en klart idealistiskt färgad metafysik, vilket ger upphov till en människosyn som betraktar människan som inte bara bilologisk och materiell, utan även som ande. Rydbergs ”det omedvetna” är något i grunden positivt mer än negativt för psyket. Det äger mer psykisk energi än medvetandet, har i någon mening en egen vilja och intention, samt utgör basen för de psykiska krafterna i allmänhet. I speciell bemärkelse kommer psykiska och moraliska krafter som samvetet, moralen, instinkterna, fantasin och inbillningskraften, från detta psykiska rum. ”Det omedvetna” anses kunna påverkas och ta skada om kroppen drabbas av sjukdom, döendet eller känslor av vanmakt och andra svåra negativa psykiska tillstånd.                       I Herrlins version är ”det undermedvetna” något ursprungligt och centralt för psyket. Det är psykets essens, vilken äger större psykisk kraft och energi än medvetandet. Det råder en ständig, för psyket hälsobringande och harmonierande, växelverkan mellan medvetandet och ”det undermedvetna”. Även han är idealist och betraktar en naturvetenskaplig syn på psyket som orealistisk. Människan anses bestå av något mer substantiellt än det materiella, likaså psyket och ”det undermedvetna”. Detta rum innehåller i mycket högre grad positiva än negativa dimensioner. Det utgör grunden för allt psykisk kreativitet och skapande, där han oftast exemplifierar med vetenskapligt, litterärt, filosofiskt skapande, samt psykiska kreativa processer i allmänhet. Viktiga psykiska funktioner, som exempelvis minnet, anses kunna stärkas dramatiskt i kontakten med ”det undermedvetna”, Herrlin nämner även bland annat undermedvetna rörelser och undermedveten kombinationsförmåga. ”Det undermedvetna” är patologiskt, vilket innebär att det ofta, men inte alltid, kommer till uttryck genom psykiska sjukdoms- eller abnormitetstillstånd, vilka ofta, men inte nödvändigtvis alltid, kan ha en psykiskt läkande funktion genom den hälsobringande kontakten med psykets centrala del, vilket dessa tillstånd anses ge upphov till. Speciellt i fall av hysteri, epilepsi och personlighetsklyvning, anses detta vara fallet.                       Vid en jämförelse kan sägas att de båda ger begreppet en utpräglat idealistisk, holistisk och  syntetisk karaktär. De anser båda att ”det omedvetna/undermedvetna” är den äldsta delen av psyket, vilket medvetandet senare utvecklats ur. Båda associerar detta rum med kreativitet och psykiskt skapande krafter i allmänhet. Fantasin, inbillningskraften och drömmarna anser de även vara centrala i detta psykiska rum. De var båda mycket inspirerade av spiritism och parapsykologiska fenomen som uttryck för ”det omedvetna/undermedvetna”. Herrlins version av ”det undermedvetna” var dock mer patologisk (”det undermedvetna” kommer på ett speciellt sätt till uttryck i psykiska sjukdoms- och abnormitetstillstånd, medan Rydberg i högre utsträckning betonar att ”det omedvetna” är den mest substantiella och centrala delen av psyket, där substansen till känslor,instinkter och andra psykiska funktioner existerar. Slutligen är Rydbergs version av begreppet, mer färgad av humanvetenskaplig metod och människosyn, i det att han starkt poängterar humanistiska (kultur)verksamheters psykologiska betydelse, som vetenskaplig, litterär, filosofisk och konstnärlig verksamhet.

Det sublima är en överväldigande estetisk upplevelse av det ofattbart stora, som hotar att krossa jaget och får det att framstå som försvinnande litet. Det beskrivs som en känsla mellan lust och skräck.Exempel på fenomen som ofta fått symbolisera det sublima är hotfulla berg och tornande åskmoln.Begreppet har genom historien främst blivit aktuellt i tider av stor förändring, samhällelig och religiös omstörtning; tider då människor söker trygghet i en upplevelse av något större än jaget, utanför den institutionella religionen.Begreppet härstammar från antika teorier om retorik och hade sin moderna storhetstid under 17- och 1800-talet, då det kom att bli en viktig kategori inom klassisk estetik. Det tydligaste exemplet påkonstnärer som förknippas med begreppet är Caspar David Friedrich, mer samtida exempel inkluderar Barnett Newman.Jag kom först i kontakt med begreppet hösten 2009, under en föreläsning med Tom Sandqvist. Begreppet beskrevs som ett estetiskt begrepp för att beskriva skräck och upplevelser av detstorslagna och allomfattande i konst. Jag hade aldrig hört om något liknande och blev helt tagen: de här upplevelserna var ju precis det konsten handlade om! För mig handlade insikten om två saker: dels ett begrepp för att beskriva något annat än fulhet och skönhet i konst. Dels att den upplevelse begreppet beskriver: känslan av något större, kan kopplas till det människor söker efter i religion. Här finns en koppling mellan konst och religion, då de båda kan väcka liknande känslor. Jag undersöker i mitt kandidatarbete kopplingarna mellan konst och religion, varför jag finner begreppet det sublima fascinerande samt min egen konstnärliga process

Det är inte svårt att se hur immaterialrätten och konkurrensrätten ibland kan kollidera. Immaterialrätten syftar till att skydda prestationer eller kännetecken medan konkurrensrätten syftar till att fri konkurrens och fri rörlighet ska råda på EU:s inre marknad. Immaterialrätten är främst nationellt reglerad, medan konkurrensrätten normeras genom gemenskapsrätten och har erkänts företräde framför nationell rätt. Till följd av dessa omständigheter har konkurrensrätten ofta i praktiken fått företräde framför immaterialrätten. EU har dock sedan länge erkänt legitimiteten och betydelsen av immaterialrätter och försöker numera uppnå en balans mellan målet av en inre marknad med effektiv konkurrens och det viktiga immaterialrättsskyddet. För att kunna åstadkomma en förutsägbarhet i de mål där immaterialrätten kolliderar med konkurrensrätten har EU-domstolen skapat uttrycket det särskilda skyddsföremålet. Begreppet utgörs av en immaterialrätts grundfunktioner. Till följd av de olika immaterialrätternas karaktär kan en helt enhetlig definition av det särskilda skyddsföremålet inte bestämmas. I den här uppsatsen granskas det särskilda skyddsföremålet för patent, varumärke och upphovsrätt. Vår studie av praxis på området har visat att de tre immaterialrätterna har vissa gemensamma grundfunktioner som räknas till det särskilda skyddsföremålet. De gemensamma funktionerna utgörs av rätten för innehavaren av immaterialrätten att vara den första som introducerar uppfinningen, verket eller varumärket på marknaden, rätten att motsätta sig immaterialrättsligt intrång och ensamrätten till nyttjandet av skyddsobjektet. Studien har även visat att EU-domstolen i praxis klargjort att gemenskapsrätten i undantagsfall ingriper och begränsar det särskilda skyddsföremålet i syfte att värna om den fria konkurrensen. EU-domstolen har bl.a. klargjort att avtal som innehåller ett kopplingsförbehåll aldrig kan anses skydda det särskilda skyddsföremålet.

Uppsatsen undersöker fyra artiklar ur den konservativa kulturtidsskriften Axess magasin, vilka orsakade två infekterade kulturdebatter åren 2008 och 2009 i Sverige. Dessa artiklar menade att skönheten gått förlorad i samtidskonsten och riktade sin kritik mot det rådande kulturetablissemanget. Axess menade att det modernistiska normbrytande idealet allt för länge varit ett kriterium för god konst och de förespråkade därför ett alternativ till denna norm. Detta alternativ blev sedan hårt kritiserat av kultursidorna i dagspressen och av kulturtidsskrifter generellt. Men vad var det som var så provokativt med Axess alternativa konstideal? För att få en förståelse för detta, krävs en ingående analys av dessa artiklar, vilket är vad denna uppsats gör. Undersökningen gör en kvalitativ textanalys av fyra texter: Flykten från skönheten av Roger Scruton, I avantgardets efterdyningar av Roger Kimball, Konstens väg tillbaka till passionerna av Merete Sanderhoff och Makten och härligheten: några reflektioner om kritik, konst och konsensus av Johan Lundberg. Målet är främst att analysera dessa författares syn på skönheten i konsten, deras syn på modernismens inflytande på samtiden, och deras förhållande till samtidskonsten. För en ökad förståelse av detta kommer deras ideal att jämföras med liknande konstideal från historien. Undersökningen visar att det sköna som dessa författare refererar till och saknar i konsten, ofta kan liknas vid det romantiskt sublima. En annan återkommande faktor är författarnas syn på en traditionell moral, som enligt dem är en viktig del i god konst. Samtidigt avslöjar undersökningen att författarna lägger olika innebörder och tyngd i det sköna, det sublima och det moraliska. Det visar sig också att Sanderhoffs ståndpunkter påtagligt skiljer från de övriga författarna. Den avslutande diskussionen problematiserar axessförfattarnas förhållande till det sköna i konsten genom en jämförelse med andra estetikers teorier. Denna konflikt om estetiskt ideal exemplifieras även med ett utdrag ur Johan Lundbergs intervju av Umberto Eco.

I denna undersökning redogörs en kvalitativ studie som har för avsikt att undersöka hur aktiva professionella idrottare ser på livet efter karriären. Den allmänna uppfattningen är att deras tillvaro är guld och gröna skogar då individerna kan försörja sig på någonting som passionerat dem sedan unga åldrar. Studien belyser hur individerna spekulerar kring sin framtid där de går ifrån att vara den professionella idrottaren till att inte längre vara den. Studien tar upp attraktionen till att idrotta och vad den har för fördelar samt nackdelar. Respondenterna delger hur de tänker bemöta framtiden. För att komma fram till undersökningens syfte formulerades tre frågeställningar: Har de aktiva proffsen några tankar på livet efter karriärens slut? Vad gör de idag för att påverka livet efter? Hur ser de på utbildning? Jag intervjuade sex respondenter och gemensamt för respondenterna var att samtliga livnärde sig på sin respektive idrott. I slutsatsen besvaras studiens frågeställningar. Resultatet visar att större delen av respondenterna inte känner någon större oro inför framtiden och väljer därför att inte förbereda sig något nämnvärt.

I det traditionella samhället där man umgicks med sina vänner genom att ha stämt träff när man stötte på varandra, och planerade nästa tillställning vid hemfärden från den förra, var interaktionsmedier, kommunikationsteknik och multimedier etc inte några introducerade begrepp i samhället. Man befann sig i sin vardag och färdades i egen hög person om man skulle någonstans. I det moderna samhället och i och med mobiltelefonens existens, har samhället förändrats och det är numera inte någon självklarhet att man behöver färdas till andra sidan jordklotet för att få kontakt med någon som befinner sig där. Genom mobiltelefonens olika tjänster har man idag möjlighet att befinna sig samtidigt på flera olika platser i samhället, om inte kroppsligen så visuellt. Interaktionssamhället nu och då: En kvalitativ studie med utgångspunkt i mobiltelefonianvändning, har framställts utifrån det faktum att det existerar stora skillnader i interaktionsmönster i jämförelse mellan det traditionella samhället då mobiltelefoner inte existerade och det moderna samhället där mobiltelefonianvändning utgör det största mediet för interaktion. Syftet med studien är att reda ut och att påvisa dessa skillnader. Jag har kommit fram till att det existerar skillnader i interaktionsmönster samt att dessa skillnader skiljer sig mellan intervjupersonerna både ur ett köns- och generationsperspektiv. Man tycker olika om mobiltelefonianvändning och alla människor använder sig inte av mobiltelefoner på samma sätt, därmed växte fyra olika teman fram i den här studien: Närkontakt, begränsning av utrymme för svar, beroende och den opersonliga aspekten. Dessa teman presenteras och beskrivs i studiens resultatdel för att sedan utvecklas och analyseras längre fram i studien.

The discussions about cyber hate has become a burning question, and there is an increasing debate about the conflict of interests between the freedom of speech and how to avoid online content that offends the personal integrity. It is often reported that celebrities have been targets of the harmful comments, but cyber hate is something that can affect us all.  With the development of the Internet, more people have been able to make their voice heard and to participate actively in the public debate. Scientists believe that the Internet promotes a free exchange of opinions and improves democracy. The question is though whether it actually could lead to the opposite? The climate on the Internet gets tougher, and we see that some people use the social media comment fields in order to hurt and offend others. There is a risk that the fear of becoming a victim of cyber hate becomes greater than the will to say what you want, without limitations. This leads to widespread self-censorship and that people might feel inhibited when expressing themselves on the Internet. The aim of this thesis is to investigate a possible link between cyber hate and self-censorship, in relation to the public space and free, open and respectful debates. Through this paper we have found that there is a relationship between cyber hate and the degree of self-censorship. People affected by cyber hate tend to increase their way of censoring themselves when publishing on the Internet, although in different ways and extent.

The purpose of this study was to identify the way in which history textbooks from the 1980s, 1990s and 2000s used for grades 7-9 depicts World War II from a eurocentric perspective. A qualitative textual analysis was used to achieve the purpose. Three history textbooks from each decade was included in the study, also comparisons have been made to see any changes over time. The study used John M. Hobson matrix describing how the Occident and the Orient are defined from a eurocentric perspective. In the matrix, there are two different sides for the eurocentric discourse to reveal itself. One is "The dynamic west" that includes values ​​such as "civilized", "democratic" and "restrained". The second part is "The unchanging east" where values ​​such as "wild/savage," "corrupt" and "chaotic" are included. One result from the study, among other things, is that the books from the 1980s depict Germany as an actor affecting values ​​in "The dynamic west". This is not the case in the books from the other studied decades. USA is the most clearly depicted country from a dynamical west perspective during all studied decades. The former colonial empires France and Britain are depicted either neutral or so concerns the countries values ​​for "The dynamic west". There is no book that places France and Britain on the other side of the matrix. Japan is the country that is mostly depicted in a way that can be linked to "The unchanging east" comparing to the other countries in the study. This is the case for all studied decades. The study also concluded that there are larger differences between the individual books the way in which stories about the Second World War are eurocentric than it is between decades. The conclusion from the study is that teachers should be alert concerning of the pupils development of history perspective and identity, given that the books that the study has analyzed depicts the Second World War from a eurocentric perspective.   Keywords: World War II, Eurocentrism, The dynamic west, The unchanging east, Textual analysis

Det finanspolitiska ramverket definierades år 2007. Två av dess komponenter, överskottmålet och utgiftstaket, har däremot funnits längre. Dessa är till för att skapa ett budgetpolitiskt förhållningssätt till regeringen för att säkerställa sunda offentliga finanser. Denna motivering har dock förändrats över tid vilket skapar en otydlig bild om varför det finanspolitiska ramverket behövs.Hur har utvecklingen av det finanspolitiska ramverket sett ut?I uppsatsen studeras utvecklingen av det finanspolitiska ramverket i regeringens årliga vårpropositioner under perioden 1997 till 2010. Artiklar, rapporter och utvärderingar om överskottsmålet är även med för att skapa en bredare förståelse för diskussionen om det finanspolitiska ramverket. Dessa spänner en något längre tid än det här undersökta vårpropositionerna för att skapa en inblick i debatten om överskottsmålet.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.