<p>Anknytning kallas de känslomässiga band som utvecklas mellan människor. Hur anknytningen gestaltar sig mellan barnet och barnets föräldrar har betydelse för individens hälso- och psykopatologiska personlighetsutveckling och fungerande. Forskningen har identifierat olika anknytningsstilar. Den anknytningsstil en person har, kan förändras under hela livscykeln. Syftet med studien var att ta reda på vilka likheter och olikheter som fanns mellan individer med olika anknytningsstilar samt vad som kan ses underlätta och försvåra anknytningstrygghet. Tio kvinnor mellan 18 – 23 år intervjuades. Efter avslutad intervju fick de fylla i Attachment Style Questionnaire (ASQ) för att ta reda på personens anknytningsstil. Fem kvinnor klassificerades till att ha en otrygg anknytningsstil och fem kvinnor en trygg sådan. Resultaten var i enlighet med tidigare forskning att föräldrars tillgänglighet var av betydelse för anknytningstrygghet under hela uppväxttiden. Resultaten antydde att negativa anknytningsspecifika livshändelser kunde påverka personers anknytningstrygghet negativt. Däremot framkom, till skillnad från tidigare studier, att pappor i lika stor utsträckning som mammor tycktes ha betydelse för barnets anknytningsstil vilket diskuteras utifrån kulturella skillnader.</p>

Anknytning kallas de känslomässiga band som utvecklas mellan människor. Hur anknytningen gestaltar sig mellan barnet och barnets föräldrar har betydelse för individens hälso- och psykopatologiska personlighetsutveckling och fungerande. Forskningen har identifierat olika anknytningsstilar. Den anknytningsstil en person har, kan förändras under hela livscykeln. Syftet med studien var att ta reda på vilka likheter och olikheter som fanns mellan individer med olika anknytningsstilar samt vad som kan ses underlätta och försvåra anknytningstrygghet. Tio kvinnor mellan 18 – 23 år intervjuades. Efter avslutad intervju fick de fylla i Attachment Style Questionnaire (ASQ) för att ta reda på personens anknytningsstil. Fem kvinnor klassificerades till att ha en otrygg anknytningsstil och fem kvinnor en trygg sådan. Resultaten var i enlighet med tidigare forskning att föräldrars tillgänglighet var av betydelse för anknytningstrygghet under hela uppväxttiden. Resultaten antydde att negativa anknytningsspecifika livshändelser kunde påverka personers anknytningstrygghet negativt. Däremot framkom, till skillnad från tidigare studier, att pappor i lika stor utsträckning som mammor tycktes ha betydelse för barnets anknytningsstil vilket diskuteras utifrån kulturella skillnader.

The American Academy of Pediatrics (AAP) released a statement recommending that primary care providers perform developmental screening with a standardized instrument for all 9-, 18-, 24-, or 30-month well-child visits. Despite evidence-based recommendations by the AAP, numerous pediatric practices do not currently use a standardized instrument for well-child visits. This quality improvement project aimed to determine the feasibility of implementing the Ages and Stages Questionnaire (ASQ), a validated developmental screening tool, at a pediatric primary care practice. In order to accurately assess implementation barriers and benefits, this feasibility study would have determined if the ASQ was the right fit for this pediatric practice. The first phase of implementation would have begun with the 9-month well-child visits and using the same process, later expanded to include the 18- and 24-month visits. The Plan-Do-Study-Act (PDSA) method would have provided the implementation framework for this project and the project would have been written utilizing the SQUIRE (Standards for Quality Improvement Reporting Excellence) guidelines. However, due to unforeseen complications, this project was unable to be completed as planned. Instead, this project discusses outcomes of the DNP project without data, and provides guidance and points of consideration for future implementation in pediatric primary care settings.

Introduction: Although attachment theory is widely studied within the field of developmental psychological research, work environment research frequently disregards attachment-related individual characteristics of co-workers when studying workplace environment. The aim of this study was to investigate the impact of attachment style on the perception of psychosocial work environment. Research question: How does attachment style relate to the experience of demands, influence and social support at work? Method: Nurses and assistant nurses employed at the emergency departments, Skåne University Hospital (n = 218), were asked to answer the Attachment Style Questionnaire (ASQ) and Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). Results: A total of 135 questionnaires (62%) were included in the study. In the majority of the analyses no correlations were found between attachment style and experience of psychosocial work environment. A lower degree of perceived support from colleagues was, however, related to higher discomfort with closeness and relationships as secondary. An association between higher degree of perceived support from peers and higher degree of confidence in self and others was found. Securely attached individuals were less burdened by quantitative requirements and experienced more support from peers than insecure attached individuals. Discussion/conclusion: There is only a weak relationship between attachment style and experience of demands, influence and social support at work. This might partly be explained by the nature of the questionnaires, the homogeneity of the study population and missing cases. The statistically significant correlations that were found are supported by findings in previous studies. / Inledning: Trots att anknytningsforskningen är väl utbredd inom det utvecklingspsykologiska forskningsfältet har arbetsmiljöforskare hittills i stor utsträckning bortsett ifrån anknytningsteorin vad gäller studier av individers olikheter på arbetsplatsen. Syftet med denna studie var att undersöka anknytningsstilens betydelse för upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö. Frågeställningar: Hur förhåller sig anknytningsstil till upplevelsen av krav, inflytande och socialt stöd på arbetsplatsen? Metod:Sjuksköterskor och undersköterskor anställda på akutmottagningarna, Skånes universitetssjukhus (n=218), fick besvara Attachment Style Questionnaire (ASQ) och Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). Resultat: 135 enkäter (62%) inkluderades i studien. I flertalet analyser sågs inga samband mellan anknytningsstil och upplevelse av psykosocial arbetsmiljö. Hög grad av sakorientering och distans på ASQ var dock relaterad till lägre grad av upplevt stöd ifrån kollegor. Dessutom fanns ett samband mellan högre grad av upplevt stöd ifrån kollegor och högre grad av tillit. Tryggt anknutna visade sig i lägre utsträckning belastade av kvantitativa krav och upplevde mer stöd från kollegor än otryggt anknutna. Diskussion/slutsats: Det finns endast ett svagt samband mellan anknytningsstil och upplevelse av krav, inflytande och socialt stöd på arbetsplatsen. Anledningen till detta kan delvis bero på mätinstrumentens utformning, studiepopulationens relativa homogenitet samt ett relativt stort bortfall. De samband som återfanns överensstämmer med tidigare forskning.

Syftet med studien är att undersöka om det går att predicera individers attribution av negativ kritik från sin chef till externa eller interna orsaker i hypotetiska situationer, beroende på individens personlighetsdrag enligt femfaktormodellen. Datainsamling genomfördes på sociala medier via en digital enkät, baserad på The Attributional Style Questionnaire och en svensk översättning av Ten-Item Personality Inventory. De 116 respondenterna i studien har varit verksamma i arbetslivet under minst ett år på en anställningsgrad på 50% eller mer. Studien visade att personlighetsdragen från femfaktorsmodellen inte kunde predicera om en individ attribuerade externt eller internt avseende negativ kritik från chefen. Ingen signifikant skillnad mellan könen hittades. / The purpose of the study was to investigate whether it was possible to predict an individual's attribution of negative criticism from their boss in hypothetical situations (based on internal- external attribution and the five-factor model). Data collection was carried out on social media through a digital survey, based on The Attributional Style Questionnaire and a Swedish translation of the Ten-Item Personality Inventory. The 116 participants involved in the study had a work experience of a minimum of one year, with a full-time position or part- time employment of 50% or higher. The study showed that personality traits could not predict whether an individual attributed external or internal negative criticism from the manager. No significant difference between the sexes was found.

La tesis aborda como problema de investigación la relación entre el estilo atribucional y el estrés por la inestabilidad laboral en trabajadores de una empresa comercial del rubro automotriz con sede en la ciudad de Lima. Para responder a esta interrogante se ha efectuado una investigación de tipo aplicada, el método utilizado el descriptivo correlacional con diseño transversal. Para la evaluación de Inestabilidad Laboral se utilizó el Cuestionario IMPIL (Inventario del Malestar Percibido ante la Inestabilidad Laboral), elaborado por Leibovich y Schuffer (2005), y el cuestionario denominado Cuestionario de Estilos Atribucionales (ASQ) de Seligman, Peterson (2003), para la evaluación el cuestionario de Estilos Atribucionales ASQ-CIDE de Peterson y Villanova, con Revisión y adaptación en Lima por Luis A. Vicuña Peri (2001) La población de estudio estuvo conformada por 349 trabajadores de una empresa comercial ubicada en la ciudad de Lima y la muestra por 49 trabajadores administrativos, único grupo afectado en la organización de estudio por un proceso de despido masivo. El estudio encontró que existe una relación entre el Estilo Atribucional y el Malestar Percibido, hallando que cuando el aumenta el Malestar Percibido (por Preocupaciones Económicas) se acentúa el Estilo Atribucional pesimista. Además, se detectó un Estilo Atribucional mayormente Pesimista y un Malestar Percibido de nivel bajo, causado principalmente por Preocupaciones Medio Ambientales, pudiendo relacionarse con que los trabajadores no tengan posibilidades de reinsertarse laboralmente, no saber cuánto tiempo seguirán siendo estables y el que no haya oferta de trabajo.

<p>Uppsatsen är en pilotstudie med syfte att undersöka sambandet mellan psykisk ohälsa, anknytningsmönster och upplevd självförmåga i en grupp tonåringar (n=19) som behandlas eller behandlats för psykiatriska eller sociala problem. Självskattningsformulär som mäter förekomsten av psykiatriska symtom (SCL-90), anknytningsmönster(ASQ) och upplevd självförmåga (GSE) har använts. Resultatet av studien visar att det kan finnas ett positivt samband mellan trygg anknytning och upplevd självförmåga, och negativa samband med otrygg anknytning. Graden av psykisk ohälsa har negativt samband med den upplevda självförmågan. En principalkomponentanalys tydde på att en complaintfaktor svarade för huvuddelen av variansen i materialet, vilket ger upphov till metodologiska frågor. Sammantaget är upplevd självförmåga och dess relation till anknytningsmönster intressant att undersöka vidare.</p>

Uppsatsen är en pilotstudie med syfte att undersöka sambandet mellan psykisk ohälsa, anknytningsmönster och upplevd självförmåga i en grupp tonåringar (n=19) som behandlas eller behandlats för psykiatriska eller sociala problem. Självskattningsformulär som mäter förekomsten av psykiatriska symtom (SCL-90), anknytningsmönster(ASQ) och upplevd självförmåga (GSE) har använts. Resultatet av studien visar att det kan finnas ett positivt samband mellan trygg anknytning och upplevd självförmåga, och negativa samband med otrygg anknytning. Graden av psykisk ohälsa har negativt samband med den upplevda självförmågan. En principalkomponentanalys tydde på att en complaintfaktor svarade för huvuddelen av variansen i materialet, vilket ger upphov till metodologiska frågor. Sammantaget är upplevd självförmåga och dess relation till anknytningsmönster intressant att undersöka vidare.

Background: Research has shown that attachment has a powerful impact on the developing brain of a child (Lieberman, 2004). Prevention focusing on the earliest signs of mental illness has the greatest potential for decreasing the risk of mental issues in later life (Ammitzbell et al., 2016). Purpose: The purpose of this project was to train nurses working at the Easter Seals Blake Foundation Nurse Family Partnership Program on the Child Behavior Checklist. The study focused on identification of children who are at risk of mental health problems, largely based on attachment problems, and provide early interventions. Design: The initial step of this study consisted of training home visiting Nurses working at a Nurse Family Partnership Program site in Pima County on the Child Behavior Checklist. The Child Behavior Checklist was meant to be implemented into the program as a secondary mental health screening tool if a child who was 18- or 24-months old was found to be “at-risk” using the Ages and Stages Questionnaire-Social and Emotional Tool. The Child Behavior Checklist, served as a more detailed screening tool if a child was found “at-risk.” Results: During this project, a training on the Child Behavior Checklist was performed. Seven nurses participated in the initial survey, which assessed their thoughts on the current protocols at the Nurse Family Partnership Program. Then their client charts were reviewed to determine if the Child Behavior Checklist was utilized. Lastly, a post survey was sent out to inquire about their thoughts and potential for implementing the Child Behavior Checklist. Implications: From the post survey, it was determined that most nurses thought the Child Behavior Checklist is a great, detailed tool to use if a child is found to be “at-risk.” However, most nurses also stated they did not need to use it due to lack of children having an “at-risk” score using the Ages and Stages Questionnaire-Social and Emotional tool.

Studien ämnar undersöka om människor med ADHD uppvisar en högre prevalens av otrygg anknytning (enligt testet ASQ) än normalbefolkningen. Metoden som har använts för att mäta detta är en internetbaserad självskattningsenkät; Attachment Style Questionnaire, ASQ, som är ett test som mäter olika kateogier av relationella mönster baserade på anknytningsteori. Testresultatet indikerar en hög förekomst av otrygg anknytning (95 %) i den undersökta gruppen. Med tanke på begränsningar I validiteten främst på grund av endast användningen av enbart ett test för mätning och på grund av att ASQ mäter relationella aspekter i en individ så undersöker studien först och främst resultatet av relationella mönster i gruppen ADHD. / This study aims is to explore if people diagnosed with ADHD show a higher frequency of insecure attachment (according to the test ASQ) than the normal population. The method used is an internet-based self report survey; Attachment Style Qeustionnaire, ASQ, which is a test that measures different categories of relational patterns based on attachment theory. The test results indicate a high frequency of insecure attachment scores (95%) in the measured sample. Regarding limitations in validity using only one method of measuring, and ASQ beeing a test for measuring relational patterns, the study only claim to present results of ”relational styles” in the AD/HD sample.