Bakgrund: Bulimia nervosa är ett folkhälsoproblem som ofta är svårt att upptäcka då symtomen inte alltid är synliga. Bulimia nervosa kännetecknas av att personen hetsäter ungefär 1000–2000 kalorier och sedan kräks eller tar laxerande medel för att bli av med kalorierna. Detta kan grunda sig i negativa händelser i personens liv. Som sjuksköterska är det viktigt att bilda en vårdande relation för att kunna lindra lidandet hos patienter med bulimia nervosa. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att leva med bulimia nervosa. Metod: Studien var en kvalitativ studie baserad på narrativer i form av bloggar. Datainsamlingen utgick från syftet och studiens inklusionskriterier som resulterade i sex bloggar som undersöktes. Analysprocessen utgick från en modell för kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Upplevelser av att leva med bulimia nervosa presenterades i tio underkategorier och fyra kategorier. De fyra kategorierna som framkom var ett ständigt lidande, att förlora sig själv till bulimia nervosa, relationers betydelse och vägen till ett friskt liv. Slutsats: I föreliggande studie har både fysisk och psykisk påverkan på individen framkommit. Detta speglade sig i en känsla av otillräcklighet, hopplöshet och skam som ledde till begränsningar i livet. Studien kan vara ett stöd för sjukvårdspersonal eller anhöriga vid bemötandet av personer med bulimia nervosa.

Bakgrund Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa är två ätstörningar som kan leda till allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser. Individer med dessa sjukdomar döljer för det mesta symtomen i den mån som går, vilket skapar stora mörkertal i samhället och försvårar sjuksköterskans förmåga att identifiera tidiga tecken. Prevalensen av ätstörningar ses öka i dagens samhälle, och sjuksköterskan kan därmed möta dessa patientgrupper i olika former av vårdkontexter. För detta krävs kunskap hos sjuksköterskan kring det omvårdnadsarbete som bedrivs vid dessa sjukdomar. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa omvårdnadsåtgärder vid Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa. Metod I denna litteraturöversikt har datainsamling skett genom databaserna CINAHL och PubMed. Efter noggrann kvalitetsgranskning valdes 15 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ karaktär ut för en integrerad dataanalys. Resultat Fyra huvudkategorier som i sin tur bestod av egna underkategorier identifierades. Kategorin samtalet med tillhörande underkategorier första mötet och samtalets viktiga komponenter, kategorin socialt stöd med den terapeutiska alliansen, en svårbehandlad patientgrupp och familjen, kategorin främja hälsosamma vanor med matvanor, fysisk aktivitet och sociala aktiviteter samt kategorin kunskap och utbildning utan tillhörande underkategori. Slutsats Krav ställdes på samtalets innehåll och bemötandet önskades vara öppet, empatiskt och kunnigt. Dåliga upplevelser kunde resultera i negativa konsekvenser på tillfrisknandeprocessen. Att skapa en terapeutisk allians med såväl patient som familj lyftes vara av vikt för vårdförloppet, men karaktären av dessa sjukdomar försvårade den terapeutiska alliansen till följd av ambivalens inför viktuppgång och bristande sjukdomsinsikt. Erfarenhet och utbildning identifierades som viktiga faktorer för att kunna upprätthålla auktoritet och samtidigt balansera detta med ett empatiskt bemötande. Sjuksköterskorna ansvarade för att utbilda patienterna i hälsosamma vanor och guida patienten ur dess sociala och emotionella isolering. Ett flertal problematiska områden identifierades, varav bristande kunskap och utbildning hos vårdpersonalen var ett. I syfte att komma åt identifierade problemområden ställs krav på vidare forskning.

Although factors associated with eating disorders (ED) have been studied, no comprehensive source of research findings was identified in this review. The purpose of this study was to identify and synthesize research findings of factors associated with ED in women published from 1992-2006. These findings may be useful to nurses, other professionals, families, and the public to facilitate the prevention, detection, treatment, and rehabilitation of women with EDs. The factors identified as most pertinent through this review were depression, sexual abuse, substance abuse, anxiety disorders, early pubertal onset and the personality traits of perfectionism and impulsivity. No factor was identified as causative for EDs, but sexual abuse and anxiety disorders often preceded the ED. Findings varied among ED subtypes, with sexual abuse and substance abuse more common with binge/purge behaviors and bulimic symptomology, while depression and anxiety disorders were more common with both anorexia nervosa and bulimia nervosa. Perfectionism was most common in anorexics; in one study it was identified independent of stress and persisted after recovery. Limitations noted in the research reviewed include using self-report questionnaires, some small samples, exclusion of some ED subtypes, and a predominant use of cross-sectional and clinical samples. Recommendations for further research included large epidemiological samples containing multiple ED subtypes and males, as well as longitudinal studies and methods to determine causal relationships among EDs and the associated factors identified. Implications for nursing education, practice, and policy development focus on screening for ED during physical examinations and interviews, posing questions to facilitate disclosure, addressing emotions elicited, and suggestions for routine monitoring of patients in clinical settings.

This study investigated the extent biological, cultural, and psychological factors predispose individuals to eating disorders and compared the prevalence between (N = 103) male and female students (18-27 years of age) from Mississippi State University (MSU). Data was collected from the Eating Disorder Screen for Primary Care (ESP), a media consumption questionnaire, the Contour Drawing Rating Scale (CDRS), the Diet History Questionnaire III (DHQ III), the Eating Attitudes Test-26 (EAT-26), and the Rosenberg Self Esteem Scale. Age of onset was collected if participants identified as having an eating disorder. Data was analyzed using the Mann-Whitey U test and Pearson correlations to determine biological, cultural, and psychological susceptibility. This study determined that there are significant biological, cultural, and psychological predispositions that should be considered when diagnosing and treating individuals with eating disorders. Findings from MSU students were compared to current evidence and provides a basis for the development of future studies.

Diagnostic practices utilized in studies of participants with Anorexia Nervosa, Bulimia Nervosa, and Binge-Eating Disorder were investigated. A reliable coding system was used by two reviewers to analyze the diagnostic documentation practices in articles from the top-thirty most cited articles for each diagnostic category. Interrater agreements were all above .95. Results showed that many important diagnostic practices and criteria are either not being employed or not being documented. Uniform reporting procedures are necessary to help readers know how each article’s sampling procedure and subject pool differs from other samples used in the literature. Researchers reported the most details about sample characteristics with the recently proposed Binge-Eating Disorder category. Discussion focuses on identifying the specific diagnostic and sampling procedures deserving better documentation in the eating disorder literatures.

No description available.

No description available.

The purpose of this dissertation is to identify the variables associated with abstinence from binge-eating disorder and Bulimia Nervosa in the twelve-step recovery program of Overeaters Anonymous. The data were gathered through the completion of a survey by 231 active members of Overeaters Anonymous in the Washington metropolitan area. In addition to assessing the demographic composition of the aforementioned population, the variables that were assessed comprise the 'tools' of Overeaters Anonymous. They include: attendance at OA meetings, reading/writing from the Twelve Step literature, adhering to a food plan, having a sponsor, giving service, taking time for prayer and meditation, and making phone calls to other members. The activities of binge eating and bulimic participants were also examined to determine whether or not statistically significant differences exist between these two populations. Results revealed the typical OA participant to be a college educated (80%), Caucasian (89%) female (84%), between the ages of 34 and 44 (30%), married or living with a partner (44%), and employed in a full-time capacity (71%). Eight-four percent of the respondents were binge eaters, 15% were bulimic, and 1% anorexic. Multiple regression analyses revealed longer lengths of involvement in OA, a decrease in the frequency of relapse or 'slips', performing service, greater attendance at meetings, and progress on the ninth step, to be predictors of abstinence at the .05 level of significance. A lower frequency of relapse was predicted by longer lengths of involvement in OA, greater adherence to a food plan, increased frequency of phone calls to other members, and more time spent writing about one's thoughts and feelings at the .05 level of significance. Lastly, Independent Sample t-tests revealed bulimics to have significantly longer mean lengths of abstinence than did binge eaters. Alternately, the difference in the frequency of relapse or 'slips' between the two populations was not significant, suggesting that both bulimics and binge eaters have a comparable likelihood to relapse or slip back into eating disordered behaviors. / Ph. D.

Bakgrund: Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa är de två främsta ätstörningarna enligt medicinsk praxis. För att förstå en lidande människas verklighet är det av vikt att ta del av dennes livsvärld, samt känsla av hälsa, välbefinnande och lidande. Hur en människa påverkas av sin ätstörning är individuellt, och sättet människan påverkas av sin omgivning är således olika för alla. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur människor med ätstörning erfar sin omgivning. Metod: Studien har en kvalitativ metodansats och baseras på tre skönlitterära böcker. Texterna analyserades med hjälp av en innehållsanalys och analysprocessen genomfördes i två steg bestående av en induktiv och en deduktiv del. Materialet har analyserats från helhet till delhet för att återgå till helhet. Resultat: Resultatet redovisas i tre kategorier utefter beskrivningen av hur människor erfar sin omgivning: Drar sig undan sin omgivning, Vilja vara accepterad av sin omgivning och Känsla av oförståelse från omgivningen. Utifrån en fördjupning av dessa tre kategorier framkom sex underkategorier: Känsla av utanförskap, Känsla av att vara ovärdig vänskap, Undviker att vara social, Jämför sig med andra, Känsla av brist på förtroende och Döljer sitt beteende. Slutsats: Livet med en ätstörning upplevs som en kamp. Resultatet visar att personer med ätstörning väljer att dra sig undan sin omgivning, istället för att be om deras stöd i denna kamp. Det har även framkommit att de känner en stark oförståelse från sin omgivning, vilket bidrar till deras vilja att isolera sig. I sin isolering drömmer de dock om att vara sociala, populära och åtråvärda människor.

Während Leitlinien „Gold-Standards“ für die Psychotherapie bei bulimischen Essstörungen (Bulimia Nervosa und Binge-Eating-Störung) empfehlen, ist über psychotherapeutische Prozessfaktoren bei Essstörungen wenig bekannt. Ziel war es, mit Hilfe des etablierten Generic Model of Psychotherapy zur Systematisierung psychotherapeutischer Prozessfaktoren die aktuelle Literatur zum Einfluss dieser Faktoren auf den Therapieerfolg, operationalisiert als Symptomreduktion oder -remission, auf Basis einer systematischen Datenbanksuche zu sichten. Während der Einfluss des therapeutischen Settings nach bisheriger Forschungslage kaum Schlüsse hinsichtlich des Therapieerfolgs zulässt, konnte dieser durch spezifische Interventionen, frühe Symptomreduktionen und eine gute therapeutische Beziehung vorhergesagt werden. Weitere Forschung zu Prozessfaktoren bei bulimischen Essstörungen erscheint notwendig, um die praktische psychotherapeutische Arbeit zu unterstützen und Behandlungen effektiver gestalten zu können. / While guidelines recommend gold standards for psychotherapy in bulimic eating disorders (bulimia nervosa and binge eating disorder), less is known about psychotherapeutic process aspects. We aimed to summarize the current literature on the impact of process aspects on significant symptom reductions and/or abstinence as treatment outcome using the Generic Model of Psychotherapy. A systematic literature search was conducted. While effects of treatment settings can not yet be estimated, specific interventions, rapid response, and the therapeutic bond repeatedly predicted outcome. Process-outcome research in bulimic eating disorders will be necessary to support clinical practice and to enhance treatment efficacy.