Thesis (M.A. (Journalism and Media Studies))--Rhodes University, 2005. / "A thesis submitted in partial fulfilment of the requirements of the degree of Master of Arts" -T.p. Includes bibliographical references.

Thesis (Ph.D.)--University of Nebraska-Lincoln, 2009. / Title from title screen (site viewed February 25, 2010). PDF text: xvi, 204 p. : ill. (some col.) ; 2 Mb. UMI publication number: AAT 3386760. Includes bibliographical references. Also available in microfilm and microfiche formats.

The main objective of this thesis was to understand the function, design and distribution of New Zealand adzes, aspects little studied in Polynesia as a whole. Methodology involved functional and manufacturing replication experiments and comparisons of these results with statistics derived from the analysis of almost 12,000 archaeological adzes. Methodology was guided by technological organization theory which states that technological strategies reflect human behaviours and that artefacts like adzes are physical manifestations of the strategies employed by people to overcome problems posed by environmental and resource conditions. Variability in adze morphology was discovered to be the outcome of ongoing technological adjustments to a range of conditions that were constrained by a set of functionally defined parameters. The nature of the raw material, both for the adzes themselves and to make them, had a major influence on adze technology and morphology within these functional parameters. Four basic functional adze types were identified fi-om distinct and consistent combinations of design attributes not previously recognized explicitly in previous adze typologies. It was found that design attributes previously considered significant like crosssection shape and butt reduction were more heavily influenced by raw material quality than functional specifications. It was also important to recognize that form and function changed over time with use, and because adzes were so valuable due to manufacturing costs, they were intensively curated. The majority of archaeological specimens studied for this thesis had seen major morphological and functional change. This dynamic was included ,in a typology based on 'adze state7 as findings suggested (1) that extending adze use-life and optimizing reworking potential was incorporated in initial design strategies, (2) that intensive curation may have played a major role in changes in adze morphology over time, and (3). that it had a major influence on distribution and discard patterns in the archaeological record. Having identified these influences on adze discard and distribution, two complex production and distribution networks were observed for the North Island based around Tahanga basalt and Nelson~Marlborough argillite. Each was complimentary to the other and involved other major and minor products and materials. Influential factors in the roles different settlements played in distribution included where people and raw materials were in relation to one another and the mode of transportation. The coastal location of early period settlements and important stone sources was an important aspect of these networks.

I den här uppsatsen undersöks en tävling som handlar om hållbarhet och där staden Dresden deltar. Syftet är att analysera hur begreppet hållbarhet fylls med betydelse. Syftet är också att undersöka hur eventet görs och i vilken kontext det existerar. Undersökningen visar att det kan finnas olika sätt att ladda begreppet hållbarhet. Bland annat kan det finnas olika beskrivningar av problemområden eller olika lösningsansatser. Det kan finnas till synes självklara antaganden men det kan också finnas motdiskurser. Som exempel kan nämnas att tillväxt och lönearbete kan ses som en given utgångspunkt, men detta synsätt kan också ifrågasättas. Hållbarhet kan ses som en ny värdering som finns på många olika plan i samhället. I det undersökta eventet formulerades en vision och några projekt vilka har olika ansatser. Detta kan å ena sidan tyda på människors allmänna medvetenhet om olika problem kring hållbarhet. Å andra sidan kan det emellertid också finnas skillnader i medvetenhet och intressen. Vad som allmänt kan sägas är att det kan finnas många olika aktörer vilka på olika sätt kan delta på fältet hållbarhet. En fråga som kan ställas i detta sammanhang är hur mycket privatpersoner kan påverka arbetet med hållbarhet. I undersökningen ställs också frågan varför det genomförs en tävling och i vilken kontext den ges. En annan aspekt är att det i denna tävling var tänkt att olika samhälleliga aktörer skulle delta. Det visade sig emellertid att det saknas större företag i denna process. Det visade sig också att många av de som deltog också tidigare var engagerade i olika frågor rörande hållbarhet.

The doll placement technique is a projective instrument which yields objective measures from which inferences may be drawn. Subjects place pairs of dolls to represent social encounters described to them by the experimenter. When the dolls have been placed, the distance between them and the angles at which they stand can serve as a source of information either about the personality of the placer or about the way in which he perceives the relationship between the interactors represented. Most experimental work employing figure placements has used flat felt figures which subjects have mounted on a flannel graph. This method limits an investigator to one dependent variable, the inter-figure distance. However if three dimensional dolls are placed three dependent measures can be derived from a placement, one of distance and two of orientation. It has been demonstrated that a reliable correlation exists between the spatial relations between figures placed by a person and the spatial relationships between real interactors. The theoretical analysis of the determinants of interpersonal distance and orientation in social encounters which has been worked out by students of non-verbal behaviour is therefore able to serve as a basis for the interpretation of the spatial characteristics of doll placements. Previous work with the doll placement technique has concentrated on the distance between dolls. The present study explored the determinants of figure orientations. Firstly an analysis was made of the types of orientation pattern that can occur when two persons are involved in a social encounter. Secondly, an experiment was performed which was designed to explore whether asymmetry in an orientation pattern might act as a cue to determine how individual figures in a pair were perceived. Thirdly, two doll placement studies were performed which were designed to investigate the conditions giving rise to asymmetrical orientation patterns and the determinants of direct and indirect orientations. The confidence or anxiety attributed to an interactor represented by a figure proved to be a major determinant of its spatial position. The results of the study indicate that the use of the angle measures in the analysis of doll placements considerably enhances the value of the technique. It is argued that the doll placement method could be profitably employed both as a clinical instrument and as a research tool for cross-cultural psychology.

<p>Allting har spelats in och filmats i en lokal i Mjölby. Arbetet består av olika transkriptioner av trumsolon från Max Roach och Matt Wilson.</p><p>"Wee See" - Musik: Thelonious Monk. (Matt Wilson drumsolo)</p><p>"Alone Together" - Musik: Arthur Schwartz. Text: Howard Dietz. (Matt Wilson)</p><p>"Stompin' At The Savoy" - Musik: Edgar Sampson. (Max Roach drumsolo)</p><p>"Mop Mop" - Max Roach. (Max Roach drumsolo)</p>

I dagens moderna samhälle finns det kulturarv, traditionella som moderna. Industriella arv är moderna kulturarv, och det är vanligt att de moderna kulturarven har svårare att accepteras i samhället. Det finns en problematik gällande industriella arv i vem som ska förvalta dem, för blir de inte förvaltade så kommer de vara tomma kvarlämningar. Det finns även en komplexitet i att upprätta en balans mellan att bevara och nyttja de industriella arven. För det första måste de bevaras, då de är något historiskt från våra tidigare generationer. För det andra måste de nyttjas för att kunna överleva sett ur ett ekonomiskt perspektiv. Stripa gruva är ett exempel på ett industriellt arv som ligger i Guldsmedshyttan, Lindesbergs kommun. Syftet med denna studie är att undersöka hur industriella arv, med Stripa gruva som fallstudie, kan bevaras för efterkommande generationer. Fokus ligger på hur industriella arv förvaltas och hur arbetet sker för att uppnå en balans mellan att bevara och nyttja industriella arv i dagens moderna samhälle. Studien utgår från följande frågeställningar: Vad innebär det att förvalta ett industriellt arv? Vilka problem och möjligheter finns? Hur ser avvägningen ut mellan att bevara ett industriellt arv och verksamheters nyttjande av platser och dess anläggningar? Studien är en fallstudie av Stripa gruva som industriellt arv, den utgår från en kvalitativ ansats i form av intervjustudier med tjänstemän på Länsstyrelsen Örebro och Örebro läns museum, som alla idag arbetar eller tidigare har arbetat med Stripa gruva. Studiens teoretiska ram utgår från dagens kunskapsläge om industriella arv i det moderna samhället. Efter genomförd studie går det att konstatera att förvaltningen av ett industriellt arv kan innebära problem, utmaningar och möjligheter. Det innebär ett ansvar, då en historia ska representeras. Den mest hållbara förvaltaren till ett industriellt arv är kommunen, vilket blev Lindesbergs kommun i fallet med Stripa. Det industriella arvet är kommunens tillgång och kommunen kommer alltid finnas kvar, i jämförelse med ett privat företag som kan gå i konkurs eller säga från sig ansvaret. Stripa gruva behöver bevaras, samtidigt som det behöver nyttjas. I arbetet kan byggnadsminnesförklaringen vara ett verktyg som är relevant att använda, om det uppstår någon problematik. Det gäller även att ha en tydlig vision om vad det industriella arvet ska användas till, i Stripa är visionen att driva ett besöksmål, vilket anses vara relevant med tanke på att kulturen har blivit allt mer integrerad i turismen.

Bebyggelsens täthet i städerna har sedan 1800-talets andra hälft varit en omdiskuterad fråga inom stadsplaneringen både i Sverige och internationellt. Med sina olika åsikter om bebyggelsetätheten har arkitekter och stadsplanerare påverkat planeringen och byggnationen av världens städer. Idag förespråkas en förtätning av städer på många håll och denna utveckling går hand i hand med miljö- och hållbarhetsarbetet med argument om att tätare städer bland annat minskar transportbehovet. Framtidens byggnation av städer förväntas också följa samma linje med förtätning som mål. Städerna blir alltså tätare och tätare, men frågan är då var i städerna som framtidens förtätande byggnation ska ske. För att utreda detta är ett sätt att ta hjälp av den analysmodell som kallas för förtätningsrosen som ger en överblick av förtätningspotentialen i ett utvalt område utifrån temana förtätningsbehov, förtätningstryck, förtätningsutrymme och förtätningsfrihet. I Sverige finns det flera städer som kan antas ha ett särskilt stort förtätningsbehov varav Örebro är ett exempel utifrån att kommunens befolkningsökning mellan 2010 och 2015 var den femte största i landet mätt i antal personer. Utifrån det antagna förtätningsbehovet i Örebro är syftet med denna studie att med förtätningsrosen som metod ta fram ett möjligt underlag för stadsplaneringen och undersöka vilken potential det finns för förtätning i två av Örebros områden, närmare bestämt i Norrby och Tybble. Att testa förtätningsrosens användbarhet i en stad av Örebros storlek utgör ett delsyfte eftersom analysmodellen ursprungligen togs fram för att användas i Stockholm. Studien visar att förtätningsrosen, efter vissa modifieringar, är användbar i en stad som Örebro med slutsatsen att det i de båda analyserade områdena finns potential för förtätning, men att den är större i Norrby än i Tybble.

Graduate

This study looks at the discourse of four books that use neuroplasticity as a basis for their project of self-improvement. By using the genealogical techniques developed by Michel Foucault this study focuses upon the process of subjectivization and the techniques employed by the discourse. In particular it focuses upon the relationship between the mind and brain that is formed by the discourse.