Att äga kunskap om hantering av hot och våld är alltid en värdefull egenskap, speciellt för personal på HVB-hem för utagerande ungdomar. Studien undersöker hur hot och våld definieras, gestaltas, uppstår och hanteras på HVB-hemmen samt hur personal uppfattar hanteringen. Resultatet av sju intervjuer med personal på HVB-hemmen redovisas. Hot och våld är något som är oacceptabelt men vanligt förekommande. Studien visat att hot är vanligare, mer svårdefinierat och oftare förekommande än våld. Definitionen av hot och våld är svårförklarad då studien visar att det inte finns någon entydig definition. Studien visar olika definitioner beroende på vem som definierar och i vilken kontext. I den här studien innefattar begreppet hantering det fysiska agerandet, det känslomässiga som coping och stresshantering samt verksamhetens och föreståndarens hantering. Hur hot hanteras är viktigt då studien visar att hot är vanligt förekommande i olika allvarlighetsgrader. Det framkommer att fysiskt agerande, kommunikation och känslomässig kontroll utgör de främsta sätten av personlig hantering. Den samlade uppfattningen av verksamhetens hantering är enligt informanterna tillfredställande, dock finns alltid utrymme för förbättring. Till sist diskuteras centrala delar som framkommer såsom svårigheten att definiera hot, vikten av avrapportering, att flertalet informanter anser att hot och våld är något man får räkna med, hot och våld vid gränssättning, svårigheter vid polisanmälan, coping samt vikten av engagerade föreståndare.

The variety of ways in which child abuse is currently defined hampers efforts to capture the prevalence of child abuse and seriously undermines research efforts. Professionals and researchers agree that the definition of child abuse is problematic and call for a concerted effort to address the problem. The goal of this study was to contribute to our understanding of child abuse by giving voice to individuals who labeled their childhood experiences as abusive. In-depth, unstructured interviews explored their childhood experiences, and the process by which they arrived at their decision to label these experiences as abusive. The categories and properties that emerged from the analysis of these narratives were tested against the narratives of individuals who shared similar childhood experiences but who did not label their experiences as abusive. I used the principles and methods of grounded theory to guide the collection, analysis and interpretation of the data. <p>As a result of the analysis, a theory was developed whereby child abuse is best described as a dynamic process that occurs in the interaction between a child and his or her parents as well as a child and his or her community. It is a struggle for control that begins with a parent's need for control that escalates over time into out-of-control behaviors as a child attempts to regain control through a variety of strategies that, over time, also become out of control. Stressors, both pre-existing and on-going, play a pivotal role in initiating and maintaining the child abuse process. Isolation, both social and psychological, is central to the experience of abuse and leads to the labeling of abuse. The experience of child abuse is one of being dehumanized or robbed of a sense of self. A discussion of this theory in relation to present models of abuse, the intergenerational transmission of abuse, interventions and directions forfuture research follows the presentation of the theory.

The variety of ways in which child abuse is currently defined hampers efforts to capture the prevalence of child abuse and seriously undermines research efforts. Professionals and researchers agree that the definition of child abuse is problematic and call for a concerted effort to address the problem. The goal of this study was to contribute to our understanding of child abuse by giving voice to individuals who labeled their childhood experiences as abusive. In-depth, unstructured interviews explored their childhood experiences, and the process by which they arrived at their decision to label these experiences as abusive. The categories and properties that emerged from the analysis of these narratives were tested against the narratives of individuals who shared similar childhood experiences but who did not label their experiences as abusive. I used the principles and methods of grounded theory to guide the collection, analysis and interpretation of the data. <p>As a result of the analysis, a theory was developed whereby child abuse is best described as a dynamic process that occurs in the interaction between a child and his or her parents as well as a child and his or her community. It is a struggle for control that begins with a parent's need for control that escalates over time into out-of-control behaviors as a child attempts to regain control through a variety of strategies that, over time, also become out of control. Stressors, both pre-existing and on-going, play a pivotal role in initiating and maintaining the child abuse process. Isolation, both social and psychological, is central to the experience of abuse and leads to the labeling of abuse. The experience of child abuse is one of being dehumanized or robbed of a sense of self. A discussion of this theory in relation to present models of abuse, the intergenerational transmission of abuse, interventions and directions forfuture research follows the presentation of the theory.

Defining art has been one of philosophy of art’s biggest projects. However, no definition offered has achieved to account for all objects we consider art. In this paper, I argue that normative dualism, an unjustifiable Western prejudice for the mental, plays a big part in this failure. The division between fine art and utilitarian and “low” art has been perpetuated because the former is associated with the mental processes involved in its appreciation and, thus, considered more valuable. Theories of art also tend to exclude production (a physical process), concentrating mostly on the appreciation of art (a mental process). Ridding theory of the bias of normative dualism, by abolishing the division that sets fine art apart as more valuable and writing theory that takes art production into consideration, is the only way art theory will succeed in accurately describing art objects.

Denna rapport beskriver det arbete vi gjorde hos Ninetech i Karlstad. Målet med vårtarbete var att skapa en applikation som hämtar information rörande resultat av automatiskabyggen i pågående projekt. Sammanställningen av olika projekt skulle visas löpande. Vårtarbete kan beskrivas som två delar, en praktisk och en teoretisk del. Den praktiska delenbestod av att skapa en applikation som visar status på de olika projekt som Ninetech förtillfället arbetar med. Denna applikation är tänkt att köras dagligen på en skärm synlig förpersonalen. Skärmen är också tänkt att visa gästande kunder statusen på deras projekt.Applikationen visar bl.a. information om tester som körs på de olika projekten.I den teoretiska delen skapades ett dokument som Ninetech kan använda för att introducerasin personal till att arbeta med automatiska tester. / This report describes the work we did at Ninetech in Karlstad. The purpose of our workwas to create an application that collects information about the results of automated builds inongoing projects. The combined information of projects should be presented continuously.Our work can be described as two parts, one practical and one theoretical part. Thepractical part consisted of creating an application that shows the status of Ninetechs currentprojects. This application is supposed to run daily on a screen viewable for the employees.The screen will also show visiting customers the status of their project. The application showsinformation about tests in the different projects among other information.In the theoretical section a document was created. This document can later be used byNinetech to introduce their personnel on how to work with automated tests.

The purpose of this study is to describe and analyze homelessness in a medium-sized municipality from an organizational perspective. Some of the central questions in this study are: How is the cause of homelessness explained? How do different actors in the community address, prevent and combat homelessness? Who is responsible for the homelessness? This study is based on four semi-structured interviews with organizations that work with homelessness. The analysis is based on problem definition theory. The result of this study shows that homelessness is a problem in this medium-sized municipality even if it is not a big one and that it is often closely combined with substance abuse. The responsibility for the homeless is on the homeless themselves and the social service because that causes is, according to this study, individual based.

Människan har genom historien haft relationer till andra djur och har det än idag. I takt med människans och samhällets utveckling har de relationer vi har till hästen även utvecklats och förändrats. Trots att hästen idag kan förstås som en följeslagare till människan och som en signifikant annan i vissa människors självutveckling finns det fortfarande anhängare inom samhällsvetenskaperna som anser att djur andra än människan inte har någon plats inom studiefältet. De som inom sociologin och symbolisk interaktionism hävdar att hästar och djur i allmänhet inte platsar inom vetenskapen stödjer detta med argument baserade på att hästar inte har ett verbalt språk och att de inte heller kan objektifiera sig själva och uppnå vad man kan likna vid ett själv. Eftersom hästen inte kan förmedla sig på samma sätt som människan kan vi inte heller interagera med den, ännu mindre ha meningsfulla relationer till den. Den här studien argumenterar dock för att människan kan ha meningsfulla relationer till hästar eftersom de och andra djur är en del av de relationer som människan har som är av social karaktär och därför är berättigade till en plats inom det sociologiska studiefältet. Studien syftar till att utifrån ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv förstå hur sju ridlärare i Mellansverige förstår och tolkar mellanartslig interaktion utifrån arterna häst och människa. Studien påvisar även hur gemensam artöverskridande mening kan uppstå och förstås samt att häst och människa tillsammans kan interagera symboliskt.

Denna studie har vuxit fram ur den uppdelning som vi anade fanns inom PR-världen, mellan forskare och yrkesverksamma både i definition och utövande. Detta anade vi genom att vi kunde se olika svenska författare använda olika begrepp och ibland också likställa dem med PR. Detta tror vi kan bidra till en rörig bransch med dålig kategoritillhörighet, att det blir en otydligt avgränsad yrkeskategori. Med uppdelning menas i detta fall svårigheten att enas om en definition och ett begrepp. Detta var något som Harlow redan 1976 anande då han vid det tillfället fann 472 olika definitioner av PR. Sedan dess har fler definitioner och begrepp tillkommit och spekulationer finns kring om detta beror på en ung profession, dess dåliga rykte, koppling till negativa aktiviteter eller utvecklingen av den nya tekniken.   Studiens syfte är att se likheter eller olikheter i forskares och yrkesverksammas syn på PR-forskningen, branschen och definitionen av PR.     Detta syfte utmynnade till tre frågeställningar; Hur beskriver respondenterna PR? Vad är respondenternas syn på PR-forskningen? Vad är respondenternas syn på utövandet av PR?   Teorin i studien går igenom bakgrundsfakta om PR, olika begrepp i andra länder samt i Sverige. Vidare beskrivs olika perspektiv på forskning och bransch samt utvecklingen av denna. Sist berörs PR som yrkesroll och dess funktioner och utveckling samt påverkan av nya medier.   Studien är baserad på en kvalitativ metod, samtalsintervjuer, med fem forskare och fem yrkesverksamma inom PR-branschen med en tydlig koppling till PR.   Resultatet visar en mångfacettering och splittring både inom forskning och inom praktik. Både forskare och yrkesverksamma har ett enskilt ”favorit”-begrepp men förhöll sig även till andra begrepp. De lade dock in olika innebörder i dessa vilket enligt resultatet visar på en otydlighet hos respondenterna. Det fanns också en delad mening kring om det ska vara tillåtet att översätta PR till egna begrepp eller inte, då viktiga bitar av PR’s innebörd kan gå förlorade när man översätter ett begrepp. Forskningen har en väldigt viktig roll enligt studiens resultat och den viktigaste forskningen är enligt resultatet forskning som har cocreational perspective och ett kritiskt perspektiv. Respondenterna är tydliga i sina svar angående vilken roll de anser att PR har för de yrkesverksamma. De flesta menar att de viktigaste arbetsuppgifterna är att skapa och bevara relationer till organisationerna. Respondenterna tror inte att det kommer att bli ett problem med att studenter kommer ut i arbetslivet med olika PR-begrepp, att den största förvirringen istället blir för de som ska anställa, att de måste förstå skillnaderna mellan utbildningarna och innebörden av själva begreppet. På så sätt kan de välja ut den kompetens de eftersträvar då sättet att se på PR och valet av vilket PR-begrepp man använder kan variera mellan olika lärosäten. Resultatet visar också att ny teknik och sociala medier har förändrat förutsättningarna för kommunikation och PR under de senaste åren, vilket innebär en del problem men också många möjligheter för de yrkesverksamma inom branschen.

Uppsatsen visar resultatet av en kartläggning och analys av datakvaliteten i databasen Vägdatabanken på Vägverket. Vi har studerat datakvaliteten som den visar sig hos slutanvändarna, i detta fall de som upphandlar drift och underhåll av statliga vägar. Målet var att se hur väl Vägverkets krav på data stämmer överens med användarnas behov. För att nå målet skapades en modell med sju faser. Centralt var kartläggningen av verksamheten med hjälp av intervjuer, som blev grunden för vidare analyser. En egen modell var nödvändig eftersom arbetssättet, att utgå från användarna, inte är det vedertagna sättet att undersöka datakvalitet.Resultatet visar en rad kostnader som kan härröras till bristande datakvalitet varav många är dolda. Trovärdigheten är viktig i samband med datakvalitet. Användarna litar inte på data vilket skapar direkta kostnader, merarbete med mera. Det beror i sin tur på att det brister i insamlingen av data. Ett problem är att en rad olika arbetssätt och förhållningssätt till data i Vägdatabanken förekommer. Därför rekommenderas att Vägverket beslutar vilket arbetssätt som är ekonomiskt och funktionellt bäst.Syftet var att beskriva begreppet datakvalitet. Resultatet av praktiskt arbete och teoretiska studier ger definitionen "Datakvalitet är datas förmåga att vara förståelig och trovärdig samt tillräckligt väl uppfylla användarens behov".

This thesis investigates Aristotle's criticism and consequent reformulation of the Platonic method for formulating definitions called the Method of Division. For both Plato and Aristotle, the object of division is a natural kind, which consists in a class whose members stand in a homologous relationship to a single form. I argue that Aristotle's criticisms of the Method of Division fall under two categories: logical objections and ontological objections. The logical objections focus on division as a method for demonstrating definitions, a method that Aristotle wants to distinguish from his syllogistic logic, the centerpiece of his theory of scientific demonstration. The ontological objections focus on the question of whether the sort of account generated by division is sufficient to constitute a definition of its object. Aristotle's revised Method of Division is supposed to avoid the problems he raises by constructing definitions that satisfy the principles motivating his ontological objections through a logical process devised to make the resulting account a "necessary" consequence of the initial assumptions of the division. I argue that Aristotle?s ontological objections to the Method of Division reflect a deeper disparity between the Platonic and the Aristotelian notion of a form and natural kind. Underpinning Aristotle's notion of a natural kind is an ontology of discrete substances. Because the unity of substance is paramount in this ontology, Aristotle argues that a definition, which is supposed to give an account of the essence of a substance, must account for the unity of its object by itself possessing a non-accidental unity. Yet, on a Platonic ontology, a definition by division invokes a plurality of independent Forms whose conjunction does not constitute a unity. On the basis of this consideration, Aristotle argues that an ontology of abstract Forms cannot account for the unity of an individual substance. To this extent, I conclude, Aristotle's methodological objections to the Platonic Method of Division are a component of his broader criticisms of Platonic metaphysics.