Dagens utveckling av mjukvara går snabbare och snabbare samtidigt som mjukvaran blir allt mer komplex. Att under dessa omständigheter kunna bibehålla en lika om inte högre kodkvalité är en utmaning. På UIQ bestämde de sig för att undersöka om ett automatiserat unit test kunde hjälpa dem. Metoderna för att komma fram till resultaten i denna rapport har varit intervjuer, en enkät, intern information och litteratur så som forskningsartiklar m.m. Denna rapport är en utredning av automatiserade test, vad man bör tänka på, vilka fördelarna är, vilka testfall som är möjliga att automatisera med mera. Rapporten kommer även att presentera grunderna i testning av mjukvara, en introduktion till eXtreme Programming och Test-Driven Development samt hur testningen utförs på UIQ idag. Då jag kom fram till att ett automatiserat unit test skulle passa sig bra på UIQ kommer jag i slutet av denna rapport presentera ett implementerings förslag. Man bör även införa en test driven utvecklings metodik för att säkerhetsställa att det kommer att utvecklas automatiserade testfall. / Det första en utvecklare tänker på när man hör de tre magiska orden automatisk unit testning är att han äntligen slipper sitta med den tråkiga testningen. Medan chefen och ekonomiansvarige börjar räkna på hur mycket pengar de kan spara efter de sagt upp halva testavdelningen. Tyvärr får båda tänka om då oftast den automatiska testningen har lika lång utvecklingstid men förhoppningvis om den blir lyckad så förbättrar den kodkvalitén. Vilket kan vara minst lika mycket värt som att man sparar några kronor i minskade personalkostnader.

Syftet med arbetet var att ta reda på om den ökade tidsåtgången som parprogrammeringen leder till uppvägs av de fördelar som den genererar i jämförelse med enskild programmering där arbetet delas mellan två programmerare och sedan integreras. I arbetet presenteras resultatet från en enkätundersökning som sju personer från fyra olika företag i Sverige har besvarat. Samtliga personer som besvarat enkäten har arbetat både med enskild programmering och parprogrammering. Vårt arbete bidrar till forskningsområdet programvaruteknik som intresserar sig för mjukvaruutvecklingsmetoder. På senare tid har detta forskningsområde också intresserat sig för lättrörlig mjukvaruutveckling där utvecklingsmetoden Extreme Programming (XP) ingår. XP tillämpar parprogrammering och är en mjukvaruteknisk metod som har att göra med klassisk mjukvaruteknik som bl.a. utgår ifrån kodkvalite och samspel mellan utvecklare. (Rittenbruch m.fl, 2002) I den litteratur vi läst har det presenterats en undersökning som gjorts i USA om parprogrammering. I den konstaterades att detta arbetssätt ger en ökad tidsåtgång och det framkom också ett antal fördelar med att programmera i par. Vi har utgått ifrån tidsåtgången och fördelarna när vi gjorde vår enkätundersökning. Vi fann att vår undersökning styrker de fördelar som finns med parprogrammering, men däremot bekräftar inte undersökningen att tidsåtgången ökar. Samtliga i undersökningen tycker att kodkvalitén förbättrats, dvs bättre struktur och design samt mindre fel på koden. Sammanhållningen och kommunikationen har blivit bättre och fler programmerare är involverade i samma kod. Detta innebär att projektgruppen inte påverkades så mycket när en person lämnar projektet. Det har också framkommit att parprogrammering inte är lämpligt att använda vid enklare uppgifter.

No description available.

Det här arbetet har med hjälp av en kvalitativ undersökning tagit fram framgångsfaktorer för parprogrammering. Detta har genomförts med hjälp av intervju samt enkätundersökningar med sex respondenter. Då litteraturen inte behandlar hur parprogrammering kan bli framgångsrikt har detta arbete haft som syfte för att göra detta. Resultatet har kategoriserats i fyra nivåer. Exempel på framtagna framgångsfaktorer är att: • ledningen måste införskaffa kunskaper om parprogrammering • projektledaren uppmuntrar till byte av par ofta • projektdeltagarna är öppna och mottagbara för konstruktiv kritik

No description available.

Die vorliegende Ausgabe beschäftigt sich mit der Entschleunigung von Konsum- und Unternehmens-prozessen. Entschleunigung ist ein aktuelles Thema in der Wissenschaft, dem immer mehr Aufmerksamkeit geschenkt wird. Umwelt und Bevölkerung können einer stetigen Beschleunigung nicht unbegrenzt standhalten, so dass eine gegenläufige Entwicklung auf Dauer unvermeidlich ist. Doch in welcher Form haben sich Aspekte der Entschleunigung bisher sowohl in Unternehmen als auch bei Individuen etablieren können? Um diese Frage zu beantworten, kommen in dieser Arbeit unterschiedliche empirische Methoden zur Anwendung. Mit Hilfe eines Experiments, durchgeführt mit Studenten der Wirtschaftswissenschaften an der TU Dresden, wird dabei die Zahlungsbereitschaft für Entschleunigung innerhalb der Bevölkerung untersucht. Zur weiteren empirischen Überprüfung des Kenntnisstan-des und Verbreitungsgrades des Themas Entschleunigung werden zwei Fragebögen, welche sich zum Zeitpunkt des Entstehens dieser Arbeit im Stadium des Pre-Tests befinden, entwickelt und im Rahmen dieser Arbeit vorgestellt und ausgewertet. Die Abfrage des Themas Entschleunigung erfolgt dabei über die Betrachtung verschiedener Sichtweisen (Unternehmens-, Kunden-, Mitarbeiter- und Gesundheitssicht), zu denen einleitend theoretische Grundlagen gelegt werden. Als konkretes Beispiel für eine mögliche Umsetzung von Entschleunigung wird für die IT-Branche das Extreme Programming vorgestellt, welches versucht, neue Wege in der Softwareentwicklung zu gehen. Innerhalb einer Fallstudie werden abschließend Netzwerke in der freien Marktwirtschaft und ihre möglichen Beiträge zur Entschleunigung untersucht.

[pt] Test Driven Development (TDD) é uma das práticas de eXtreme Programming (XP) mais fáceis de entender e ao mesmo tempo uma das mais difíceis de executar. Para que o TDD seja usado apropriadamente, é preciso empregar práticas complementares, utilizar ferramentas adequadas e tomar algumas precauções para que seja feito de forma correta. Este trabalho de mestrado apresenta um estudo baseado na experiência real - realizada em uma pequena empresa - na qual foi elaborada uma infra- estrutura favorável ao desenvolvimento dirigido por testes. Quais as vantagens e desvantagens de cada uma das práticas? Como introduzir essas práticas no dia-a- dia de uma pequena empresa? Que tipo de infra-estrutura deve ser montada? Quais as ferramentas? Quanto tempo e qual o tipo de investimento necessário para a implantação dessas melhorias? Estas e outras perguntas são respondidas no decorrer do trabalho. / [en] Test Driven Development (TDD) is one of the eXtreme Programming´s (XP) easiest practices to understand but at the same time difficult to implement. It is necessary to use complementary practices, appropriate tools, and follow carefully some rules for achieving good results. A real experiment creating an adequate environment for TDD was conducted in a small company. This study will show the results obtained. What are the advantages and disadvantages of each one of the practices? How to establish these practices in small company daily operations? What type of environment has to be built? Which tools? How much time and investment for implementing this kind of enhancement would be required? This work will present answers to these questions.

現今軟體開發專案普遍有時程延宕、預算及人力不足、軟體品質低落、無法應付客戶頻繁的需求變動等問題。為思考相關解決之道，本研究參考極致編程(Extreme Programming，簡稱XP)軟體開發方法，於校園內選擇特定專案，配合XP的四個核心價值觀與十二項實行原則實際進行軟體開發。於專案導入XP後，透過對開發過程的觀察、記錄、資訊蒐集，及針對開發團隊所作的深入訪談，本研究綜合分析與評估XP於校園內軟體開發專案之適用性，並發掘可能的問題。 　　研究中發現XP在校園內不易達到完美實踐之目標，適用性不高，主要受限於時空環境難以配合、團隊專案經驗不足、缺乏激勵誘因、缺乏團隊約束力等因素；不過施行XP也改善了團隊內外部的溝通與協調機制，促進團隊成員之間的知識與經驗分享，亦有益於系統架構之完整性。 　　本研究排除了完全無法實施的要項之後，依團隊實際情況提出若干改善及彈性應變之建議做法，以期將XP進一步應用於業界個案及後續學術研究。

Os Métodos Ágeis surgiram no final da década passada como uma alternativa aos métodos tradicionais de desenvolvimento de software. Eles propõem uma nova abordagem para o desenvolvimento, eliminando gastos com documentação excessiva e burocrática, enfatizando a comunicação, colaboração com o cliente e as atividades que trazem valor imediato na produção de software com qualidade. Por meio de um processo empírico, com ciclos constantes de inspeção e adaptação, a equipe trabalha sempre num ambiente de melhoria contínua. Uma das atividades propostas pela Programação Extrema (XP) para guiar a equipe em direção à melhoria é conhecida como tracking. O papel do tracker é coletar métricas para auxiliar a equipe a entender o andamento do projeto. Encontrar maneiras eficazes de avaliar o processo e a equipe de desenvolvimento não é uma tarefa simples. Além disso, alguns dos possíveis problemas não são facilmente reconhecidos a partir de dados quantitativos. Este trabalho investiga o uso de métricas no acompanhamento de projetos utilizando Métodos Ágeis de desenvolvimento de software. Um estudo de caso da aplicação de XP em sete projetos acadêmicos e governamentais foi conduzido para validar algumas dessas métricas e para avaliar o nível de aderência às práticas propostas, com o objetivo de auxiliar o tracker de uma equipe ágil. / Agile Methods appeared at the end of the last decade as an alternative to traditional software development methods. They propose a new style of development, eliminating the cost of excessive and bureaucratic documentation, and emphasizing the interactions between people collaborating to achieve high productivity and deliver high-quality software. With an empirical process, based on constant inspect-and-adapt cycles, the team works towards an environment of continuous improvement. One of the practices proposed by Extreme Programming (XP) to enable the creation of such environment is called tracking. The role of a tracker is to collect metrics that support the team on understanding their current process. Finding effective ways to evaluate the team and the development process is not an easy task. Also, some of the possible problems are not always easily recognizable from quantitative data alone. This work investigates the use of metrics for tracking projects using Agile Methods for software development. A case study on the adoption of XP in seven academic and governmental projects was conducted to validate some of these metrics and to evaluate the level of adherence to the proposed practices, with the goal of assisting and supporting the tracker of an agile team.

Today we are in an age of Information. The systems that effectively use the vast amount of data available all over the world and provide meaningful insight (i.e. BI systems) for the people who need it are of critical importance. The development of such systems has always been a challenge as the development is outweighed by change. The methodologies that are devised for coping with the constant change during the system development are agile methodologies. So practitioners and researchers are showing keen interest to use agile strategies for the BI projects development.The research aims to find out how well the agile strategies suit for the development of BI projects. The research considers a case study in a very big organization as BI is organization centric. There by assessing the empirical results that are collected from interviews the author is trying to generalize the results. The results for the research will give an insight of the best practices that can be considered while considering agile strategies and also the practical problems that we may encounter on the journey. The findings have implications for both business and technical managers who want to consider agile strategies for the BI/DW development projects. / Program: Masterutbildning i Informatik