Detta arbete grundar sig på fyra klasslärares tankar och erfarenhet av att integrera bild och form i undervisningen, hur de ser på bild och form som ämne och vilket pedagogiskt värde de menar att bild och form har för elevernas utveckling och lärande. Vi har intervjuat dessa fyra lärare och genom deras exempel får vi ta del av hur de använder bild och form samt varför de använder det den ämnesteoretiska undervisningen. Vårt syfte med detta arbete är att ta reda på om bild och form som ett praktiskt/estetiskt ämne har ett pedagogiskt värde som redskap för barns utveckling och lärande. Teorier, forskning och LpO94 pekar på att undervisningen måste anpassas efter elevernas behov och förutsättningar så den ska bli mångsidig och stimulerande för dem. Forskning har visat att det behövs mer än ett sätt att ta till sig och uttrycka sina kunskaper på eftersom vi människor är olika och inte enbart lär oss genom det skrivna och verbala ordet. Undervisningen bör ha en avvägning av praktiskt och teoretiskt kunskapande. Av resultatet framgår det att bild och form har positiva grunder för barns utveckling och lärande vilket gör att de fyra lärarna tycker att bild och form har ett värde som de vill använda sig av i den ämnesteoretiska undervisningen. Det visar sig dock att det finns hinder på vägen som gör att de begränsas i sitt användande av ämnet. Framför allt tydligt framkommer det i mellanstadielärarnas berättelser att kraven på att eleverna ska visa goda teoretiska kunskapsresultat ses som ett hinder.

Guanzhong narrow courtyard is a traditional architecture form of family house in Guanzhong area in China. This project will be dedicated to my grandmother.  She used to live in such house for decades. Although she has moved to city long ago, she is still missing the life in such narrow courtyard house. Unfortunately the old house has been teared down just like most of them in Guanzhong area. So I would like to design a new house for her and explore a way to translate the traditional architecture form into a modern building.

Alleys evoke powerful images in our collective fear and, yet, play an important role in our American culture. Currently, communities are recognizing the value of the alley to their social landscape and designers and planners are reviving the alley in designs for new communities. What is it about the alley that has communities so excited? Why are alleys being reincorporated into today’s design language? What do alleys contribute to a community’s landscape and how do they contribute to its identity? What do we have to learn about community and urban design from the alley? To answer these questions, this study compares a spectrum of five communities with various types of alleys – Holyoke, Amherst, and Northampton, Massachusetts; New York City; and Kentlands, Maryland. The conclusions drawn from this study indicate that the alley is an expressive landscape in which communities communicate their collective values and ideals and residents negotiate their community’s identity through control, order, and organization, including the naming, maintenance and use of the alley. It is also where boundaries of class, economic status, and affluence are navigated and expressed. Furthermore, the implications of these findings are that urban designers, landscape architects, planners, and engineers must resist the temptation to over-design and micro-manage a place if a truly organic and expressive community is desired. Within this framework, these professionals must also anticipate that a community will change and to allow for its alleys and other spaces to respond to, and reflect, these changes.

京都大学 / 新制・課程博士 / 博士(理学) / 甲第24385号 / 理博第4884号 / 新制||理||1699(附属図書館) / 京都大学大学院理学研究科数学・数理解析専攻 / (主査)准教授 伊藤 哲史, 教授 雪江 明彦, 教授 池田 保 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Science / Kyoto University / DFAM

No description available.

Burke scholars oftentimes overlook Burke's fundamental role as educator and how his work can and should be applied to the classroom. This paper explores Burke's theoretical works and centers on two concepts important to developing rhetorical skills necessary for functioning and participating in a democratic society: his theory of aesthetic form and his distinction between motion and action. Specifically, this paper (1) clarifies these concepts and explains how they relate to each other and the emotional experience of literature, and (2) demonstrates how these concepts work together to imply a new method of practicing rhetorical criticism in the literature classroom necessary to meet Burke's goals of education: to help students become critically aware of the symbolic influences working upon them and to make critical judgments about them. To do that, I explain Burke's theory of form outlined in Counter-Statement, as clarified in additional texts, and how this form engages readers in a sequential and dialogical process, which creates in readers a specific emotional experience. I discuss how this experience subjects those who encounter form to what I describe in Burke's terms as a "motional" and consequently passive experience. I then discuss how practicing a method of reflection during and after the experience of form can help subject this experience to critique, into what Burke defined as the realm of "action"—conscious, deliberative choice.

This dissertation addresses the problem of approximating, in floating-point arithmetic, all real roots (simple, clustered, and multiple) over the unit interval of polynomials in Bernstein form with real coefficients.

The lecture recital was given on August 8, 1978. The discussion of constructive features in Gabrielli's In ecclesiis (1615) and Canzon VIII à 8 (1615) and Stravinsky's In Memoriam Dylan Thomas established that the architecture of St. Mark's Cathedral and the selected works by the composers bear a simple number relation.

Den här studien handlar om inomhusmiljön på tre olika förskolor. Vi har lagt fokus på hur miljön påverkar barnens lek. Vi har dessutom intervjuat pedagoger för att ta reda på vad de har för tankar kring inomhusmiljön på förskolan. De stora viktiga frågorna i det här arbetet är: ”Hur påverkas barns lek av förskolans inomhusmiljö?” och ”Vad tänker pedagogerna om deras miljö på förskolan?”Genom att observera barnen hur de använder miljön på förskolan har vi fått fram material som vi senare har analyserat. Vi tar upp paralleller om vad bland annat Ingrid Pramling Samuelsson, Birgitta Knutsdotter Olofsson och Marjana De Jong tar upp och diskuterar i sin forskning kring barns lek och miljö. Ovanstående forskare är bara ett utdrag av dem som finns med. Några av de slutsatser vi kommer fram till är att barnens miljö är viktig för leken, eftersom barn i sin lek använder miljön som sitt redskap. Vi har även noterat att många miljöer kan vara flexibla. Barnen skapar själv rum i rummen och använder det som finns tillgängligt för att leka efter sitt behov och intresse.

How can we build small scale dynamic shapes with what we have? This project will present a method to build your own free form wooden structure without relying on high-tech computer programs or custom made parts from expensive factories.