No description available.

No description available.

Abstract: Background: Sweden is one of the biggest coffee consuming countries in Europe with the average annual coffee consumption per capita as high as 8.2kg. This mass consumption of coffee therefore creates high level of competition amongst coffee providers in the Swedish coffee market. There are numerous coffee shops and even some food chains and retail stores selling their own brand of coffee. This study will focus on Generation Y, as they will soon be the majority of consumers. Purpose: The purpose of this thesis is to investigate and analyze what factors affect Generation Y’s loyalty to coffee shops and examine what forms the basis of Generation Y’s loyalty for coffee shops. Methodology: In this thesis, the research method is based on a quantitative approach using a questionnaire to collect data. The findings are established by using both existing literature and primary data. The questionnaire consists of 432 respondents and 400 respondents’ data was used to answer the research question. The respondents consist only of Generation Y who has lived in Sweden for longer than six months. Conclusion: This study has shown that the most important factor that affects people of Swedish Generation Y to become loyal customers to coffee shops is being provided a comfortable and suitable environment. The second important factor is product quality. The third factor is service. However, for those who are students and unemployed Swedish Generation Y, price is also a factor that could influence their loyalty. Moreover, Coffee shops can use loyalty programs to get their customers’ higher customer loyalty. Key words: Coffee shops, Generation Y, Customer loyalty, Customer satisfaction

No description available.

Sustainability has been an important and discussed issue during the last decades. Sustainability has been defined as “meeting the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs.” This concern for the environment includes both the business world as well as individuals. As the green market continues growing, and in order to keep up with consumers’ new wants and needs firms may have to adjust their marketing strategies to them. Marketing practice has taken a new approach towards sustainability and many organizations have started to implement sustainable marketing. The purpose of this dissertation is to investigate Baby Boomers and Generation Y values towards sustainability and if they act in accordance to their own values. Furthermore, the results and the analysis will help to find if there are any similarities or differences between these generations and their values towards sustainability and sustainable consumption. Previous researches have been focused on sustainability, consumer behavior, and only a few of them included the study of a generation. However, there are not any currently researches in academic literature that includes both generations and their values towards sustainability. This study is based on a qualitative research on Baby Boomers and Generation Y. Two focus groups have been conducted in order to get a deeper understanding of these generations’ values towards sustainability. However, it is important to point out that it is not possible to draw general conclusions from the results. The results show that there are common values and differences between the generations. This thesis has laid a good foundation for possible future research about the generations and sustainability. The results from the study may be of some valuable for Swedish retail businesses and sustainable/organic products manufactures. Moreover, it could help marketers to adapt their marketing strategies to suit these generation’s needs.

Syftet med föreliggande undersökning är dels att undersöka hur företag inom den högteknologiska branschen arbetar med employer branding för att ses som attraktiv för potentiella framtida arbetstagare. Dels syftar även undersökningen till att få kunskap om vad ingenjörsstuderande, inom det för dessa högteknologiska företag intressanta utbildningar, finner attraktivt hos en framtida arbetsgivare. Metoden för undersökningen är därför både kvalitativ genom intervjuer och kvantitativ genom enkäter.   Resultaten från undersökningen visar att företagen aktivt arbetar med att synas, differentiera sig från konkurrenterna, ses som relevanta och uppfylla psykologiska kontrakt. De har insett vikten av att arbeta med employer branding för att kunna kompetenssäkra i ett tidigt stadie. De arbetar både internt samt externt för att bygga upp ett starkt employer brand som kommer skapa attraktion hos potentiella framtida arbetstagare. Resultaten visar även att det som ingenjörsstudenterna, som främst tillhör Generation Y, anser är viktigast när det kommer till vad ett företag bör erbjuda dem efter examen är känslomässiga attribut och främst ”Bra ledare/chefer”, ”Bra arbetsklimat”, ”Meningsfullt arbete”, ”Karriärmöjligheter” och ” Bra arbetsmiljö”. Vidare visar resultaten att det finns skillnader i de ingenjörsstuderades uppfattningar avseende deras ålder, tidigare arbetslivserfarenhet och kön. Undersökningen bekräftar således vad tidigare forskning visat.

Date: June 1st, 2011 Program: MIMA – International Marketing Course name: Master Thesis (EFO705) Title: Differences of Consumers’ Perception and Attitude towardsMarketing Communication through media: comparison generation X, Y, and ZinThailand Problem: How each generation perceive and react to marketingcommunication differently: comparison Generation X, Y, and Z. Research question: What are the particular differences ofperception and attitude towards marketing communication through media among eachgroup of consumers: comparison Gen X, Y, and Z in Thailand? Purpose: To compare differences of perception and attitude betweengeneration X, Y and Z towards marketing communication through the chosen media(television, print, and internet). Method: A qualitative method was used to achieve the purpose ofthis thesis. The primary data was gathered by using semi-structured interviewwith twelve respondents in three different generations: X, Y and Z. Secondarydata such as online documents and textbooks were also supported to enhance thevalue of the findings. Conclusion: Comparing the perception and attitude toward marketingcommunication by media between generation X, Y and Z are almost the same. Thereason is that the technology is changing over time and has more impact fortheir life. As a result their lifestyle is dominated by internet. Advertisingon TV is still much alive while print ads are almost end for generation Y and Zsince this kind of media is unattractive as well as the new generations are readless.However, print ads are effective for generation X.

The purpose is to outline and discuss how natural cosmetics companies succeed in creating desire for their products by implementing sensory marketing in their outlets in France and how the sensory marketing impacts differently on French women depending on their generation.Theory: The concept of branding and especially sensory branding introduces the strategy based on sensory marketing. A detailed description is given for each human sense about their characteristics, their importance in the buying process and their role to attract customers.Method: Our research consists in the elaboration and the administration of a questionnaire for French women between 15 and 50. After using secondary data and assuming hypotheses, the questionnaire enables to revise or not the theory and was built according to observations that have been made in natural cosmetics shops.Conclusion: Sensory marketing impacts consumers differently whether they belong to the generation X or to the generation Y. The same stimulus leads to different behaviours and different levels of sensitiveness. The generation X is greatly sensitive to touch while the smell impacts significantly the generation Y. Overall, both generations are influenced by a pleasant environment in which they spend more time and which increases their desire to purchase.Some companies can take advantage of these findings to implement efficient sensory practices in their outlet, affecting accurately the target generation.

Problemformulering: Vid ett generationsskifte ökar betydelsen av att kunna förstå skillnaderna mellan generationer, detta för att organisationens produktivitet inte ska bli allt för påverkad. Märker bankerna av ett generationsskifte? Hur upplevs åttiotalisten- och fyrtiotalisten som arbetstagare? Syfte: Att se om ett generationsskifte är märkbart för bankerna och i så fall hur de påverkas av det. Syftet är även att undersöka och beskriva vad bankerna har för uppfattning om åttiotalisten- och fyrtiotalisten som arbetstagare. Metod: Undersökningen har baserats på en kvalitativ ansats i form av telefonintervjuer. Artiklar och litteratur ligger till grund för vår teori. Teori: Efterfrågan på banktjänstemän genomgår en långsiktig förändring, på grund av ändrade kompetenskrav samt effektivisering av yrket. De kommande tio åren kommer efterfrågan på banktjänstemän att öka på grund av mycket stora pensionsavgångar av fyrtiotalister (Arbetsförmedlingen 2011). Aryafar & Ezzedeen (2011) hävdar att ett av tidernas största och mest betydelsefulla generationsskifte nu pågår. Åttiotalisterna är de som främst kommer att inta arbetsplatserna. Att kombinera de befintliga erfarenheterna som finns på arbetsplatsen med den nya generationens nyfikenhet och ifrågasättande kan vara svårt, men leda till framgång för företaget om det lyckas bra (Löfgren 2011). Empiri: Empirin består av en sammanställning av de telefonintervjuer vi genomfört med anställda på bankkontor på olika orter i Värmland. Analys: I detta avsnitt jämför vi och analyserar det material som har framkommit i det empiriska avsnittet med utgångspunkt i teoriavsnittet. Slutsats: Ett generationsskifte är märkbart i alla de banker vi undersökt. Bankerna märker av generationsskiftet genom att flera nya medarbetare kommer in i organisationen, många födda under åttiotalet. Åttiotalisten som arbetstagare upplevs bland annat driven, villig att lära sig, karriärinriktad, vilja ta genvägar och vara ifrågasättande. Åttiotalisten upplevs ha brist på tålamod, vilket också är den största skillnaden jämfört med fyrtiotalisten som arbetstagare. Fyrtiotalisten upplevs lojal, noggrann, ha djup kunskap och inte alltid se positivt på förändringar.

Vi är alla födda i en viss tidsperiod och tillhör därför en viss generation. Det samhälle vi väx-er upp i kan komma att prägla vår personlighet och de värderingar som vi har. Då den svenska arbetsmarknaden just nu befinner sig i ett generationsskifte kommer vi få se fler personer från de yngre generationerna inta chefspositioner på företag. Ledarskapet inom organisationer kan därför ändras under de kommande åren eftersom den äldre generationens drivkrafter och mo-tivation inom ledarskap möjligtvis än annorlunda än de yngres. Studien har som syfte att utre-da om det finns några skillnader eller likheter i vad som motiverar olika generationers chefer i sitt ledarskap, och vilka faktorer de tycker gör arbetsrollen intressant. För att begränsa studi-ens urval samt för att få en bättre jämförande bild av generationernas motivation fokuseras studien på två generationers chefer, Rekordgenerationer samt Generation Y. Studien baseras på tolv intervjuer genomförda på två olika företag. På varje företag intervjuades sex chefer varav tre chefer från varje målgrupp. Under intervjuerna ställdes det frågor på vad de ansåg vara spännande med att arbeta som chef, vilka faktorer de tycker är viktiga för att trivas på ett arbete samt vad de observerat för skillnader mellan olika generationers chefer. Den teoretiska referensramen är uppbyggd av olika forskares studier kring de två generationerna, ledarska-pets utveckling under 1900-talet samt Hertzbergs tvåfaktorsteori och Adairs 50/50-regeln om motivation. Studien fick fram att de båda generationerna anser att det mest intressanta med att arbeta som chef är att kunna utveckla sina medarbetare. Den yttre motivationsfaktor som dri-ver de båda generationerna mest är kollegorna. Rekordgenerationen inre motivation får de främst genom att arbeta med fria tyglar medan Generation Y-cheferna blir motiverade när de får vara med och påverka. Båda generationerna motiveras av ett utmanande arbete. Lönen är inte en faktor som generationerna motiveras av.