Bostadsmarknaden är ständigt ett hett ämne som diskuteras frekvent i olika medier, fi­ka­rum och hemma runt köksborden. Bristen på bostäder, de låga räntenivåerna samt den höga viljan till att äga sitt boende är några tänkbara faktorer till att priserna på bostäder de senaste åren ökat kraftigt. Den rådande situationen gör det inte lätt för de unga som vill köpa sin första bostad. Främst när det kommer till finansieringen men även när det kom­mer till vad man bör tänka på vid bostadsköp. Detta fick oss författare till att börja fun­dera över hur komplexa köpbeslut tas om man som individ inte har någon erfarenhet. Vi ställde oss därmed frågan: Hur rationella är unga konsumenter vid bostadsköp? Det finns omfattande forskning kring rationalitet men ej i relation till 90-talister och framför­allt inte i relation till dyra, komplexa köp anser vi att vår studie bidrar till att fylla dessa kun­skapsgap. Baserat på vår teoretiska referensram är definitionen av rat­ionalitet att individen gör sina val genom att väga olika alternativ mot varandra som grundar sig i tidi­gare erfaren­heter och kunskaper, för att på så sätt kunna välja det alter­nativ som maxime­rar individens användbarhet. Individen är därmed rationell om denna bedömer de för- och nackdelar som finns med att genomföra en viss handling.   Studien genomfördes utifrån en experimentell metod där syftet var att undersöka om det finns skillnader gällande beslutsfattande, baserat på de manipulerade variablerna bild och text. Detta innebär att ena experimentgruppen fått information via bild och den andra via text. Ex­perimentets oberoende variabel är bostadsrättsköp och den beroende variabeln rat­ionalitet. Studiens resultat visar på att det finns svaga orsakssamband mel­lan den obero­ende och bero­ende variabeln då våra statistiska tester visade på signifi­kanta skillna­der angående prisavvi­kelsen mellan de två experimentgrupperna vid ett av de fyra bostadsob­jekt som bedömdes. I de resterande tre finner vi enbart ett återkom­mande möns­ter där Bildgruppen tenderar till större prisavvikelse än Textgruppen, därav det svaga orsakssamban­det. Ytterligare resultat indikerar på att samtliga deltagare blivit influerade vid beslutsfattandet av sina känslor, då de under experimentets gång ändrat åsikt efter de bli­vit presenterad information antingen via bild eller text.   Det praktiska bidraget från studien är lämpat till företag i sälj- och marknadsförings­syfte för att få kunskap om hur 90-talisters informationsbearbetning ter sig, vilket kan påverka indivi­dens köpbeslut. Det teoretiska bidraget ligger bland annat i ytterligare kartläggning av 90-talis­ters konsumentbeteende men framförallt bidrar studien till ökad kunskap till den befint­liga rationalitetsforskningen då vi argumenterar för att rational­itetsbegreppet bör utökas med emotionell rationalitet då 90-talister, som utgör en del av Generation Y, tende­rar till att invol­vera känslor i en högre grad än vad tidigare studier visar på.

Master of Science / Department of Hospitality Management and Dietetics / Betsy Barrett / Alcoholic beverages and on premise alcoholic beverage retailers have become important to the food and beverage industry in the past three millennia. On premise consumption of alcoholic beverages is necessary for income in bars which makes it crucial for alcoholic beverage producers and retailers to identify methods to increase sales and consumption of their products. One method used by retailers and producers is to market their product at the point of sale (POS). However, the effectiveness of various POS marketing methods can vary depending on the demographics of the consumer cohort being targeted. The Generation Y cohort is reaching legal drinking age and is quickly becoming the majority of customers patronizing bars. Because many members of Generation Y are new to the drinking and bar scene, point of sale marketing may be an effective method of introducing Generation Y to high profit beverages. Currently, 33% of all alcohol beverage marketing expenditures target customers at the point of sale. Therefore, the purpose of this study was to investigate how components of on-premise marketing methods, along with demographics, influence Generation Y’s purchasing decisions in bars. The sample was 216 members of Generation Y from across the country. Instrument development included a review of literature, three focus groups, a pilot study and a review by three industry experts. The final survey was distributed nationwide by Zoomerang.com. T-tests, ANOVA, factor analysis, and regression were used for data analysis. Results indicated that respondents patronized local bars and usually once a week, they drank regular beer, and spent an average of $23 per outing. Males, non-whites, and those who patronize bars on a weekly basis were significantly more likely to purchase alcoholic beverages based on POS logoed items at a bar. However, most respondents indicated that POS logoed items had no impact on their decisions and that assurance marketing was more important. Future studies need to be conducted focusing on either assurance marketing or logoed items. Also, demographic specific studies could be useful for local bars.

Tidigare forskning har belyst att positiva attityder kan leda till lojalitet hos kunder. Däremot finns ingen enighet i vad för slags faktorer som påverkar attityd till e-handel. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse om vilka faktorer som påverkar unga konsumenters attityd till e-handel, samt undersöka om det finns någon skillnad i attityd mellan generationstillhörighet hos unga konsumenter. Genom att ta fram fyra faktorer, Upplevda fördelar, E-kvalitet, eWOM och Förtroende ville författarna se hur unga konsumenter förhåller sig till dessa faktorer samt se om de påverkar attityd till ehandel. En kvantitativ undersökning genomfördes för att undersöka dessa faktorers påverkan, samt huruvida generationstillhörighet har en påverkan hos unga konsumenters attityd till e-handel. Resultatet visar att tre av fyra faktorer, Upplevda fördelar, E-kvalitet samt Förtroende påverkar attityd till e-handel hos unga konsumenter men att eWOM inte har direkt påverkan. Generationstillhörighet visade sig inte ha effekt på attityd till e-handel.

Thesis advisor: Donald Fishman / During the first decade of the millennium, the world was truly able to see the characteristics of the Millennial Generation. From having to react to September 11th to being active with the election of Barack Obama, the "Awful Aughts" was a time of growth for Millennials. They were able to shape that decade, but conversely, the years 2000 to 2009 will also have a lasting impact on them. This thesis contains their thoughts on their relationship to the "Decade from Hell." / Thesis (BA) — Boston College, 2011. / Submitted to: Boston College. College of Arts and Sciences. / Discipline: College Honors Program. / Discipline: Communication.

A questão geracional se apresenta como tema emergente em gestão de pessoas no Brasil e no exterior. Mudanças demográficas relacionadas ao envelhecimento da população e redução da taxa de natalidade sustentam o interesse pelo assunto. A nova geração, ou Geração Y, que ingressa no mercado de trabalho atualmente, observa uma realidade diferente das gerações anteriores. Com o advento da globalização, das novas tecnologias e do aumento da competitividade, o contrato psicológico de trabalho migrou de um modelo de emprego vitalício para um modelo de independência e autonomia, onde o ator de carreira é responsável pela gestão de sua carreira e pelo seu desenvolvimento. Essas mudanças trouxeram a necessidade do reposicionamento do conceito de carreira e do desenvolvimento de teorias que considerassem aspectos relacionados à mobilidade, busca de um sentido para o trabalho e do sucesso psicológico, tais como, a carreira sem fronteiras e a carreira proteana. Considerando a premência e a necessidade de estudos nacionais empíricos, tanto sobre carreiras, quanto sobre gerações, a presente dissertação teve como objetivo a identificação do perfil de carreira dos indivíduos da geração Y. O perfil de carreira agrupa os indivíduos de acordo com a presença de atitudes de carreira proteana, representada pelas dimensões: autodirecionamento e orientação pelos valores; e de atitudes de carreira sem fronteiras, representada pelas dimensões: mobilidade psicológica e mobilidade física. O estudo é descritivo, quantitativo e a coleta de dados foi realizada através de uma survey eletrônica que teve como base escalas validadas nos Estados Unidos e no Brasil. A amostra é não probabilística e intencional e foi formada por 2.376 jovens. Foram utilizadas a análise fatorial exploratória e a análise fatorial confirmatória, para validação das escalas de atitudes de carreira; a análise de agrupamentos, para a identificação dos perfis de carreira da amostra; e o qui-quadrado, para a análise da relação entre as atitudes de carreira e variáveis demográficas e da relação entre os perfis e as variáveis demográficas. Os resultados das análises fatoriais e do alfa de Cronbach afirmam a validade e a confiabilidade do instrumento utilizado. Foram identificados oito perfis de carreira sendo que cinco deles já haviam sido descritos teoricamente. Os três novos perfis foram descritos e nomeados. O perfil predominante na amostra foi o \"Arquiteto da Carreira Proteana\" que possui alta presença das atitudes de carreira investigadas. O grupo com menor representação foi o \"Perdido\" que possui baixa presença das atitudes de carreira. Esses resultados confirmam as teorias de geração e de carreira que descrevem que o fato dos indivíduos mais jovens se socializarem no ambiente de trabalho moderno os leva a adequar seu perfil de carreira a essa realidade. Conclui-se que as novas carreiras são uma realidade para os jovens brasileiros. No entanto, existe uma menor proporção de pessoas com baixas atitudes de carreira em diversas dimensões, indicando que esse é um movimento e ainda não pode ser considerado como fato para todos os indivíduos pesquisados. Identificando-se a necessidade de aprofundamento e o vasto espaço de pesquisa aqui demonstrado, espera-se que esse estudo sirva como convite aos pesquisadores para desenvolverem novos estudos empíricos sobre gerações e carreiras e seus impactos sobre a gestão de pessoas nas organizações brasileiras. / Generation is presented as an emergent theme in people management in Brazil and other countries. Demographic changes related to the aging population and to the reduction of the birth rate sustain the interest by the subject. The new generation, or Generation Y, that is now getting into the workplace notes a different reality compared to the past generations. Globalization, new technologies and the competitiveness increase caused changes in the psychological work contract, which left a model of life time job, for a model of independence and autonomy, where the career actor is responsible for one\'s career management and for one\'s development. These changes brought up the need of a review of career concept and the developing theories that considered aspects related to mobility, the search for the meaning of work and the search for psychological success, such as, the boundaryless career and the protean career. Considering the novelty of both themes and the need for empirical national studies, this dissertation had the objective of identifying the career profile of Generation Y members. The career profile groups the subjects according to the presence of protean career attitudes, represented by two dimensions: self-directed career management and valuesdriven; and the presence of boundaryless career attitudes, represented also by two dimensions: psychological mobility and physical mobility. The research is descriptive, quantitative and the data collection was made through an electronic survey that was based on scales validated in the U.S.A. and Brazil. The sample is non-probabilistic and intentional and was composed by 2.376 young respondents. Exploratory factor analysis and confirmatory factor analysis techniques were used to validate the career attitudes scale, cluster analysis was processed to identify the career profiles and the chi-square was used to analyze the relation between career attitudes and demographic variables and career profile and demographic variables. The results of the factor analysis and the Cronbach\'s alpha affirm the validity and reliability of the instrument. Eight career profiles were identified and five of them were described in a previous theoretical study. The three new profiles were described and named. The predominant profile in the sample was the \"Protean Career Architect\" that has high presence of the career attitudes investigated. The profile with smaller representation in the sample was the \"Lost\" that has low presence of the modern career attitudes. These results confirm the generation and career theories that describe that the young people socializing in the modern work environment adapt their career profile to this reality. The conclusion was that the new careers are a reality for the young Brazilians. Nevertheless, there is a small portion of people with low career attitudes in several dimensions, indicating that it is a movement and cannot be considered as a fact for all the people that participated in the study. This dissertation is an invitation for researchers to develop new empirical studies about generations and careers and its impact on people management in Brazilian organizations. The space and need of new researches is clearly present.

No description available.

No description available.

<p>Sverige står inför en stor generationsväxling de närmaste åren. Rekordgenerationen ska pensioneras och därmed ersättas av de yngre generationerna. I samband med generationsväxlingen sker det en kvalitativ förändring eftersom de olika generationerna har olika erfarenhet och värderingar. Dessa värderingar ligger till grund för hur individer driver företag, hur de prioriterar sin arbetstid och hur de lever sitt liv. Med tanke på vilka värderingar som styr de olika generationerna, tillsammans med att Generation Y börjar inta arbetsmarknaden, är det intressant att se om individers generationstillhörighet avspeglas på sättet de ser på ledarskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka om de skillnader i värderingar som finns hos Rekordgenerationen och Generation Y är tydliga på arbetsplatsen, samt hur dessa påverkar sättet de olika generationerna ser på ledarskap. I avsikt att uppfylla studiens syfte, har vi genomfört tolv intervjuer sammanlagt med sex respondenter ur respektive generation. Studien har därmed en kvalitativ ansats. Utifrån undersökningen studerades respektive generations värderingar inom arbetslivet samt synen på ledarskap utifrån tre teman; ledarens egenskaper, karaktärsdrag och attityder samt makt och medbestämmande. Teorier inom ledarskap, värderingar, makt och empowerment samt tidigare studier om respektive generation har tillämpats i studien. Vi har utifrån studien uppmärksammat skillnader i värderingar hos de olika generationerna inom arbetslivet och deras olika sätt att se på ledarskap. Sammanfattningsvis visar studien att Generation Y vill ha en mer coachande ledare, de söker ständigt efter drömjobbet samt att de gillar att jobba självständigt. Rekordgenerationen vill ha en ledare som är tydlig, de är mycket lojala och de vill få arbetsuppgifter delegerade till sig i en högre grad än Generation Y.</p>

No description available.

No description available.