Inom sjukvården används – precis som överallt där människor sover – sängkläder av hygienskäl. Problem med smittspridningar av typen multiresistenta bakterier (MRSA) och spridning av andra sjukdomar har drivit företag som Cellcomb i Karlstad AB till att utveckla engångssängkläder för att förhindra detta. Engångssängkläderna är skyddade av en biofilm som ska ge ökat skydd mot bakterier och fungerar som en barriär så att inte vätska tränger igenom. Problemet är att det inte finns mycket till underlag för hur engångssängkläderna står sig mot vanliga sängkläder ur miljösynpunkt. I dagsläget använder sjukhus traditionella sängkläder till sina patienter och sedan transporteras dessa till tvätteri och tvättas. Att tvätta och torka sängkläder är energikrävande och ett alternativ till detta skulle kunna vara att använda engångssängkläder. En förenklad LCA gjordes för att ta reda på om sängkläder tillverkade av bomull och polyester eller engångssängkläder tillverkade av polypropylen alternativt viskosmaterialet Tencel är det mest miljövänliga. För att ta reda på det gjordes studiebesök och data samlades in genom en litteraturstudie och från företag. Resultaten visade att i ett grundfall med Centralsjukhuset i Karlstad var energianvändningen för de tvättbara sängkläderna lägre än Tencel och försumbart lägre än polypropylen. Flera fall med känslighetsanalyser gjordes för att undersöka hur indata påverkade resultaten. Fallen visade att det kan variera vilket av alternativen som blir mest gynnsamt, framför allt när det gäller vilken typ av energi tvätteriet använder. Engångssängkläderna av Tencel visade sig vara bäst när det gällde andel förnybar energi följt av de tvättbara sängkläderna och sist polypropylen. Ur ett ekotoxicitets- och vattenanvändningsperspektiv blev båda engångssängkläderna mer gynnsamma än de tvättbara sängkläderna. Två slutsatser kan dras utifrån den här studien: de tre alternativen är likvärdiga energimässigt utifrån energianvändning, andel förnybar energi och de fallstudier som gjorts, men att engångssängkläderna står sig bättre när det gäller ekotoxicitet samt vattenanvändning. Den andra slutsatsen är att resultaten är fallberoende. En utökad studie skulle kunna göras med fler viktiga miljöparametrar och fler känslighetsanalyser. / In healthcare – as in any other place where people sleep – beddings are used for hygiene reasons. Problems with spreading of bacteria diseases such as multi resistant bacteria (MRSA) and various other diseases have pushed companies like Cellcomb i Karlstad AB to develop disposable beddings in order to prevent this. These disposable beddings are protected with a biofilm which serves as a barrier, preventing liquids to pass through. The problem is that there is not much information about how these beddings perform from an environmental perspective. At present, hospitals are using traditional beddings for their patients and are then transported to laundries for washing. This is an energy intensive process and as an alternative, disposable beddings could be used. A simplified LCA was used to find out if beddings made out of cotton and polyester or disposable beddings made out of polypropylene or a viscose material called Tencel was the most favourable from an environmental perspective. To achieve this, various study visits were performed along with a literature study and data collection from companies. The results showed that for a basic case performed with Centralsjukhuset i Karlstad the washable beddings used less energy than Tencel and negligibly less energy than polypropylene. Several case studies were performed in order to examine how different data could alter the results. The case studies showed that which of the alternatives became the most favourable varied depending on the case, especially regarding which kind of energy was being used in the laundry. The disposable beddings made out of Tencel proved to be the best alternative regarding the use of renewable energy, followed by the washable beddings and last polypropylene. From a perspective of eco toxicity and water use both of the disposable beddings turned out more favourable. Two conclusions could be drawn from this study: the alternatives are equally favourable regarding energy use, renewable energy use and the case studies that were performed, but the disposable beddings are more preferable concerning eco toxicity and water use. The second conclusion is that the results depend on which case is studied. An expanded study could be performed using more environmental parameters.

Funktionskläder utgör idag en stor marknad över hela världen med stigande efterfrågan där syntetiska material står för en betydande andel av de producerade textilierna. Ett plaggs totala miljöpåverkan kan till stor del härledas till materialvalet. Materialkompositionen i underställ består ofta av blandningar av textila fibrer, vilket komplicerar återvinningsprocessen och gör den nästintill omöjlig. För att kunna 'sluta cirkeln' måste innovativa textila lösningar tas fram för att styra textilindustrin i rätt riktning. Studien undersöker alternativa fibrer och jämför dem med de konventionella för textilier till underställ där man vill uppnå god fukttransport och värmeisolering. Vidare kartläggs materialens användningsområden för att skapa ett mångsidigt funktionsplagg och därmed möjliggöra en klimatsmartare garderob. Studien identifierar och jämför de termofysiologiska egenskaperna hos materialen bambuviskos, merinoull, Tencel, PCM och Coolmax. Textilprover stickades i hundraprocentiga materialkompositioner med en utvald trikåbindning i en rundsticksmaskin. Textilprovets termofysiologiska egenskaper utvärderades med hjälp av testutrustningarna Hudmodellen och WickView för att bestämma värmemotstånd och fukttransport. Därefter analyserades resultaten på materialens termofysiologiska komfort för att sedan kartlägga deras användningsområde baserat på aktivitetsnivå och omgivningsfaktorer. Resultaten från studien indikerar att merinoull och Coolmax kan rekommenderas för användning i underställ där både värmeisolering och fukttransport är viktiga, där merinoull är mest lämplig för kalla klimat. Vidare kan bambuviskos och Tencel vara lämpliga alternativ för användning i underställ vid aktiviteter av måttlig intensitet i varierande klimatförhållanden. PCM, med sitt låga värmemotstånd och medelhöga fukttransport, gör materialet mindre lämpligt för underställ. Testresultaten från studien ger insikt i materialens termofysiologiska komfort, men bör inte ses som en heltäckande bild av denna komfort. För att erhålla en mer valid slutsats krävs ytterligare tester och beaktande av fler faktorer. / Functional clothing represents a significant global market with rising demand today, where synthetic materials account for a considerable proportion of the textiles produced. A garment's total environmental impact can largely be traced back to the choice of material. The material composition of base layers often consists of mixtures of textile fibers, which complicates the recycling process and makes it almost impossible. To 'close the loop', innovative textile solutions must be developed to steer the textile industry in the right direction. The study investigates alternative fibers and compares them with conventional ones for textiles in base layers where effective moisture transport and heat insulation are sought. Furthermore, the areas of use for these materials are mapped out to create a versatile functional garment, thereby enabling a more climate-smart wardrobe. The study identifies and compares the thermophysiological properties of the materials bamboo viscose, merino wool, Tencel, PCM, and Coolmax. Textile samples were knitted in 100% material compositions using a selected tricot stitch on a circular knitting machine. The thermophysiological properties of the textile samples were evaluated using the Skin Model and WickView testing equipment to determine heat resistance and moisture transport. Afterwards, the results on the materials' thermophysiological comfort were analyzed, and their areas of use were mapped out based on activity level and environmental factors. The results from the study indicate that merino wool and Coolmax can be recommended for use in base layers where both heat insulation and moisture transport are important, with merino wool being most suitable for cold climates. Furthermore, bamboo viscose and Tencel could be suitable alternatives for use in base layers for activities of moderate intensity in varying climate conditions. PCM, with its low heat resistance and medium-high moisture transport, makes the material less suitable for base layers. The test results from the study provide insight into the materials' thermophysiological comfort but should not be seen as a comprehensive picture of this comfort. To obtain a more valid conclusion, additional tests and consideration of more factors are required.