No description available.

No description available.

Syftet med undersökning har varit att ta reda på idrottslärarens kunskap om och förhållningssätt till ätstörningar bland elever.  Vilken kunskap anser idrottslärare sig ha om ätstörningar? Har skolan någon handlingsplan för elever med ätstörningar? Hur agerar idrottslärare mot elever som visar tecken på ätstörningar? Finns det någon skillnad på hur lärarna uppfattar sin kunskap och med antalet år de har jobbat?   Metod Jag har använt mig av en kvantitativ metod och i denna studie enkäter med både öppna och slutna svarsalternativ. Enkäterna besvarades av 72 lärare från hela landet. Urvalet av lärarna skedde genom ett bekvämlighetsurval, där datainsamlingen gjordes under ett Idrotts- och Hälsokonventet på GIH i Stockholm och till idrottslärare som arbetade i Stockholmsområdet. Sammanställningen av enkäterna har bearbetats i Microsoft Excel och statistikprogrammet SPSS.   Resultat 37 av lärarna instämmer i de delvis har bra kunskaper kring ätstörningar. Det är endast 15 som har en handlingsplan på deras skola. 29 lärare vet inte om de har en handlingsplan i skolan för ätstörningar. Idrottslärarna försöker att behandla eleverna som en elev i klassen på idrottstimmarna, men många har andra alternativ beroende på hur sjuk eleven är. Idrottslärare som har arbetat under lång tid anser sig att ha mindre kunskap än dem som har arbetat en kortare tid. Detta samband är statistiskt säkerhetsställt.   Slutsats Resultatet av enkätundersökningen visar att många av idrottslärarna anser att de endast till en viss del har tillräckligt med kunskap om hur de upptäcker ätstörningar. En slutsats från studien är att idrottslärares kunskap i många fall är begränsad och att fortbildning är ett angeläget område, särskilt för lärare som varit verksamma en längre tid.

Bakgrund: Incidensen bland män som drabbas av ätstörning ökar. Trots detta finns det fortfarande en uppfattning om att det är främst kvinnor som drabbas. Sjuksköterskan behöver få en bättre förståelse för hur män upplever sin ätstörning, detta för att kunna erbjuda dem en god och likvärdig vård.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa mäns upplevelser av att leva med ätstörning. Metod: En systematisk litteratursökning utfördes i databaserna CINAHL, PsychINFO och PubMed. Antal inkluderade artiklar i studien var sex kvalitativa samt en artikel med mixad metod. Artiklarna analyserades med hjälp av ett induktivt analysförfarande, där författarna fokuserade på det manifesta innehållet i texterna.  Resultat: Studiens resultat belyser hur vuxna män upplever det att leva med en ätstörning. Resultatet består av de fem kategorierna Upplevelse av information, Bristande självkänsla,Upplevelse av skam, Upplevelse av krav från omgivningen och Upplevelse av vård. Resultatet visar att männen upplever det skamfyllt att leva med en ätstörning på grund av stigma och känslan av att inte känna sig accepterad. Att ätstörning ses som en kvinnlig sjukdom medförde att många av männen inte vågade berätta för andra om sin problematik eller att de hade svårt att koppla sina symtom till sin sjukdom. Vissa män uppger även att deras symtom inte tagits på allvar av vårdpersonal.  Slutsats: Resultet beskriver att det finns ett behov av information till både patient, vårdpersonal och närstående om ätstörningsproblematik bland män.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Ätstörningar är komplexa sjukdomar som kräver att behandlarna sätter sig in i individerna och vårdar dem individuellt utifrån varje patients egna förutsättningar. Då ätstörningspatienter ofta kännetecknas av att vara ambivalenta till behandling, behövs en god relation mellan behandlare och patienter. Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur behandlare inom ätstörningsvården för barn och ungdomar bemöter och tolkar sina patienter. Fokus har hela tiden legat på behandlarens åsikt om behandling och hur behandlaren själv upplever att denne behandlar patienterna. En kvalitativ enkätstudie har använts för att samla in information och svaren har analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv. I resultatet framkom att patienternas ambivalens ofta bottnar i en rädsla för att bli frisk. Speglingar, lyhördhet och bekräftande används för att visa för patienterna att man som behandlare har förståelse för sjukdomen. Tillit, förståelse och bekräftande ses som avgörande faktorer för den terapeutiska alliansens utveckling. Mer individanpassad vård eftersöks för att förbättra behandlingen för patienter med ätstörningsproblematik.