Gregory. P. Stone writes in ”Apperance and the self, Dress and identity” published in Arnold. M. Rose anthology Human Behavior and Social Processes; an Interactionist Approach. (New York: Houghton Mifflin 1962) P. 94  ”To situate the person as a social object is to bring him together with other objects so         situated, and, at the same time to set him apart from still other objects. Identity is            intrinsically associated with all the social joinings and departures of social life. To have an identity is to join with some and depart from others, to enter and leave social relations at once.” This quote became the starting point for my thesis, together with my own experiences of the situation in the changing room. How identity gets constructed out from the   parallels and/or distinctions one do to other bodies. How the will to transform the body to something else can drive a person to the extreme. An obsession for training or an eating disorder can become tools for this transformation. But it´s still a taboo for men to talk about their weaknesses, therefore my work strives to open up the discussion about the male body. The physical work connected to the essay aims to create jewelry as tools for communicating the suppressed emotions associated to an eating-dissorder, and lift the shame from the person exposed to the illness. The objects materialized based on the result from several interviews and the stories that the persons shared with me.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att via beskrivningar av upplevelser och erfarenheter hos patienter med ätstörningsproblematik som erhållit bildterapi i grupp, skapa en fördjupad förståelse om den bildterapeutiska processen. I resultatet framträder hur processen gestaltats. Bildprocessen indelades i tre utvecklingsfaser med övergripande teman; avvaktande- prövande- bearbetande. En gruppindelning tydliggör hur många av patienterna som påbörjade en utvecklande process i bildterapin. För de flesta blev bildterapin en viktig behandlingsinsats där en bildprocess startade, några få stannade upp i en kontrollerande låst position.

No description available.

Inom sporten Fitness och Bodybuilding tar många atleter hjälp av en coach med tävlingsdieten. Denna studie ämnade undersöka vilken inverkan kvinnliga fitness-atleter upplever att coachen haft på deras förhållningssätt till mat och deras tankar och känslor om kroppen. Detta undersöktes genom fem semistrukturerade intervjuer som tolkades med hjälp av tematisk analys, och resulterade i fyra huvudteman: Coachens maktposition, Förhållandet till mat, Tankar och känslor om kroppen samt Behovet av coachen efter dieten. Coacherna tillskrevs en auktoritär maktposition där de gavs utrymme att påverka sina atleter. Atleterna påverkades i olika grad; från ett mer hälsosamt förhållande till mat till ett ökat kontrollbehov och upptagenhet kring mat, samt från ett ökat kroppsnöje till ökat ett kroppsmissnöje. Coacherna kunde inte ses som ensamt ansvariga för hur atleterna påverkades, men deras ansvar bör understrykas då de verkade ha ett inflytande där de kunde antingen förebygga eller förvärra ätstörningsrelaterade symtom. Coacher inom Fitness och Bodybuilding bör därmed beakta det inflytande de har över sina atleter. / Within the sport Fitness and Bodybuilding many athletes seeks help from a coach with the competition-diet. This study aimed to examine the perceived impact from the coach on female fitness athletes' approach to food and their thoughts and feelings about their body. This was examined by five semi-structured interviews that were interpreted by using thematic analysis, and resulted in four main themes: The coach's position of power, Relationship to food, Thoughts and feelings about the body and The need for the coach post-diet. The coaches were ascribed an authoritarian position where they could practice influence over the athletes. The athletes were affected differently; from a more healthy relationship to food, to an increased need for control of, and preoccupation about, food, as well as from a growing body satisfaction to increased body dissatisfaction. The coaches were not the only factor accountable for how the athletes were affected, but the their responsibility should be emphasized as the they seemed to be in a position where they could either prevent or worsen eating disorder-related symptoms. Thus, coaches within Fitness and Bodybuilding should consider the influence they have on their athletes.

<p>Cirka fem procent av alla kvinnor i Sverige lider av någon form av ätstörning. Ett av få ställen dit de kan vända sig för att få hjälp är den offentliga sjukvården. Mitt syfte med denna uppsats har därmed varit att undersöka hur blivande sjuksköterskor tänker kring ätstörningar. Genom kvalitativa intervjuer med fyra sjuksköterskestudenter har jag utifrån teorier om diskurs, kvinnlighet och makt gjort en diskursanalys av sjuksköterskestudenters tankar om ätstörningar. I analysen har jag kunnat utröna att studenternas syn på ätstörningar präglas av två olika diskurser. I första hand kommer den medicinvetenskapliga och sjukdomsorienterade diskursen. Men där kunskaperna från denna tar slut, vilket de gör ganska snabbt på grund av bristfällig utbildning i ämnet, övergår de till en mer vardaglig diskurs som mer påminner om massmedias bild av ätstörningar. Genom min analys framkommer det även att kvinnlighet och ätstörningar ligger nära varandra definitionsmässigt. Detta medför att det är svårt att skilja på ett ”naturligt” kvinnligt beteende och en ätstörning.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka vilken utbildning skolsköterskan som arbetar på högstadiet och gymnasiet har fått inom ätstörningar i sin yrkesutbildning. Denna uppsats syftar även på att undersöka vilka erfarenheter de har fått under sina yrkesår. Valet av ämne beror på det ökande antalet ätstörningar som drabbar ungdomar och den kompetensutvecklingen som behövs inom skolhälsovården för att leva upp till de riktlinjer som finns. För att undersöka detta har en kvalitativ och kvantitativ studie gjorts med chefen för skolsköterskorna och fem verksamma skolsköterskor i samma kommun. Resultatet visade att skolsköterskan inte har fått lära sig något om ätstörningar i sin yrkesutbildning. Erfarenheter de fått genom att bemöta elever med en ätstörning i sitt yrke är bland annat att medias framställning av kroppen och höga krav på sig själv många gånger ligger bakom en ätstörning. Två av de fem tillfrågade skolsköterskorna i denna studie anser inte sig själva ha tillräckligt med kunskap för att fånga upp och hjälpa drabbade elever.</p><p> </p><p> </p>

Cirka fem procent av alla kvinnor i Sverige lider av någon form av ätstörning. Ett av få ställen dit de kan vända sig för att få hjälp är den offentliga sjukvården. Mitt syfte med denna uppsats har därmed varit att undersöka hur blivande sjuksköterskor tänker kring ätstörningar. Genom kvalitativa intervjuer med fyra sjuksköterskestudenter har jag utifrån teorier om diskurs, kvinnlighet och makt gjort en diskursanalys av sjuksköterskestudenters tankar om ätstörningar. I analysen har jag kunnat utröna att studenternas syn på ätstörningar präglas av två olika diskurser. I första hand kommer den medicinvetenskapliga och sjukdomsorienterade diskursen. Men där kunskaperna från denna tar slut, vilket de gör ganska snabbt på grund av bristfällig utbildning i ämnet, övergår de till en mer vardaglig diskurs som mer påminner om massmedias bild av ätstörningar. Genom min analys framkommer det även att kvinnlighet och ätstörningar ligger nära varandra definitionsmässigt. Detta medför att det är svårt att skilja på ett ”naturligt” kvinnligt beteende och en ätstörning.

Denna uppsats syftar till att undersöka vilken utbildning skolsköterskan som arbetar på högstadiet och gymnasiet har fått inom ätstörningar i sin yrkesutbildning. Denna uppsats syftar även på att undersöka vilka erfarenheter de har fått under sina yrkesår. Valet av ämne beror på det ökande antalet ätstörningar som drabbar ungdomar och den kompetensutvecklingen som behövs inom skolhälsovården för att leva upp till de riktlinjer som finns. För att undersöka detta har en kvalitativ och kvantitativ studie gjorts med chefen för skolsköterskorna och fem verksamma skolsköterskor i samma kommun. Resultatet visade att skolsköterskan inte har fått lära sig något om ätstörningar i sin yrkesutbildning. Erfarenheter de fått genom att bemöta elever med en ätstörning i sitt yrke är bland annat att medias framställning av kroppen och höga krav på sig själv många gånger ligger bakom en ätstörning. Två av de fem tillfrågade skolsköterskorna i denna studie anser inte sig själva ha tillräckligt med kunskap för att fånga upp och hjälpa drabbade elever.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av omvårdnadsarbetet kring patienter med ätstörningar. Litteraturstudien kommer även bestå av en granskning av artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En litteraturstudie med kvantitativa och kvalitativa artiklar publicerade mellan 2004 och 2014. Artiklarna söktes i databaserna PubMed, Cinahl och Discovery. Resultatet till föreliggande litteraturstudie baserades på 12 artiklar.  Resultat: Sjuksköterskor upplevde att de var tvungna ta över patienternas kontroll och på grund av det kände sjuksköterskorna att patienterna var manipulerande. Upplevelser av att patienterna hade sig själv att skylla och att det var deras eget fel att de hade ätstörningar uppfattades också av vissa sjuksköterskor. Vissa sjuksköterskor upplevde även att de fick vidta en mammaroll kring omvårdnaden bland dessa patienter. Sjuksköterskor upplevde att behandlingen kring patienter med ätstörningar var en utmaning och känslor som frustration uppkom. Sjuksköterskorna kände också att de inte kunde hjälpa patienterna tillräckligt på grund av utbildning- och kompetensbrist samt resursbrist. Den terapeutiska relationen var en grund för att förstå patientens psykiska ohälsa. Viktiga egenskaper för sjuksköterskan att ha var acceptans, hopp, empati och förståelse. Erfarenheter att föräldrarna skulle vara delaktiga i vården kom fram i föreliggande litteraturstudie.  Slutsats: Föreliggande litteraturstudie visade sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att arbeta med omvårdnad kring patienter med ätstörningar. Vikten av en terapeutisk relation mellan patient och sjuksköterska poängterades eftersom det underlättade individens tillfrisknande. Sjuksköterskor bör se till hela patienten, både psykiskt, fysiskt och socialt, eftersom ätstörningar påverkar individernas livskvalitet. Den största utmaningen sjuksköterskor upplevde var kunskaps- och resursbrist.