<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet har varit att ur ett komparativt perspektiv undersöka två elitidrottskvinnor med ätstörningar.</p><p>• Vilka likheter och skillnader finns det i hur de beskriver sin identitet?</p><p>• Vilka likheter och skillnader finns det i hur de framställer upplevda krav?</p><p>• Vilka likheter och skillnader finns det i hur de uttrycker sin självkänsla?</p><p>Metod</p><p>Som metod valde jag textundersökning av de två böckerna Genom helvetet: om fotboll, kärlek och anorexi av Tina Nordlund och Simon Bank och Simmar-Emma: Min kamp mot bulimin av Emma Igelström och Carina Olofsson.</p><p>Resultat</p><p>Tina är fotbollspelare, utan fotbollen är hon ingen, det är hela hennes identitet. Även Emma är sin idrott, hon är känd som ”Simmar-Emma”. Emma och Tina har höga krav på sig själva och från andra. I början är det de själva som har kontrollen men ju högre kraven utifrån blir desto mindre blir deras egen kontroll. De beskriver hur kontrollen övergår till en kontroll av ätandet. Idrotten är en trygghet för både Tina och Emma. Dock tycker båda att det är viktigt vad andra tycker och de är rädda att uppfattas som diviga. De vill även förtjäna uppmärksamhet genom att prestera och vara duktiga.</p><p>Slutsats</p><p>Slutsatsen är att det finns mer likheter än skillnader mellan Emma och Tina. En likhet som påverkat deras framgångar som idrottskvinnor och som personer med ätstörningar är deras enorma vilja, viljan att vara bäst och viljan att vinna. Andra likheter är den endimensionella identiteten som framträder. De är sin idrott och utan den är de ingenting. Det finns även andra likheter så som den låga bassjälvkänslan i kombination med den höga prestationsbaserade självkänslan. De har även höga krav, dels på sig själva och dels utifrån. Kontrollbehovet tar sig uttryck i hur och vad de äter. Skillnader mellan dem är de olika typer av ätstörningarna som de har, Emma bulimi och Tina anorexi samt att Emma utövar en individuell idrott medan Tina utövar en lagidrott.</p>

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet har varit att ur ett komparativt perspektiv undersöka två elitidrottskvinnor med ätstörningar. • Vilka likheter och skillnader finns det i hur de beskriver sin identitet? • Vilka likheter och skillnader finns det i hur de framställer upplevda krav? • Vilka likheter och skillnader finns det i hur de uttrycker sin självkänsla? Metod Som metod valde jag textundersökning av de två böckerna Genom helvetet: om fotboll, kärlek och anorexi av Tina Nordlund och Simon Bank och Simmar-Emma: Min kamp mot bulimin av Emma Igelström och Carina Olofsson. Resultat Tina är fotbollspelare, utan fotbollen är hon ingen, det är hela hennes identitet. Även Emma är sin idrott, hon är känd som ”Simmar-Emma”. Emma och Tina har höga krav på sig själva och från andra. I början är det de själva som har kontrollen men ju högre kraven utifrån blir desto mindre blir deras egen kontroll. De beskriver hur kontrollen övergår till en kontroll av ätandet. Idrotten är en trygghet för både Tina och Emma. Dock tycker båda att det är viktigt vad andra tycker och de är rädda att uppfattas som diviga. De vill även förtjäna uppmärksamhet genom att prestera och vara duktiga. Slutsats Slutsatsen är att det finns mer likheter än skillnader mellan Emma och Tina. En likhet som påverkat deras framgångar som idrottskvinnor och som personer med ätstörningar är deras enorma vilja, viljan att vara bäst och viljan att vinna. Andra likheter är den endimensionella identiteten som framträder. De är sin idrott och utan den är de ingenting. Det finns även andra likheter så som den låga bassjälvkänslan i kombination med den höga prestationsbaserade självkänslan. De har även höga krav, dels på sig själva och dels utifrån. Kontrollbehovet tar sig uttryck i hur och vad de äter. Skillnader mellan dem är de olika typer av ätstörningarna som de har, Emma bulimi och Tina anorexi samt att Emma utövar en individuell idrott medan Tina utövar en lagidrott.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om anorektiker upplever känslor av skam under sin sjukdomstid och hur skammen i så fall uttrycks och hanteras. För att besvara syftet har jag använt mig av fallmaterial i form av självbiografiska böcker som skrivits av unga flickor med anorexia. Ur dessa böcker har jag lyft fram citat som indikerar på olika former av skam. Forskning om anorexia i relation till emotioner är relativt begränsad. Skam beskrivs som en negativ affekt som uppkommer när individen ser sig själv genom andras ögon och värderar sig själv negativt. Skammen är en betydande affekt i den sociala interaktionen som reglerar distansen mellan individer. Resultatet tyder på att skam är en vanligt förekommande känsla hos anorektiker. Anorektikern upplever skam när hon äter, när hon oroar sina föräldrar, när hon värderar sig själv negativt samt inför den egna kroppen. För att hantera skammen är undvikande, tillbakadragande och attackering av självet tydliga beteenden.

Denna kvalitativa studie innefattar en undersökning om hur personer med en kombination av en anorexiliknande problematik samt emotionell instabil personlighetsstörning, upplever sin livssituation utifrån dessa två sjukdomstillstånd. En central frågeställning är att finna tänkbara orsaker till samsjukligheten mellan individernas sjukdomstillstånd. I denna studie har fem telefonintervjuer genomförts. Utgångspunkten i denna studie har bestått av anknytningsteorin samt biosociala teorin, vilket även har varit en grund i att förklara samsjukligheten i analysen. Resultatet från samtliga intervjuer indikerar på att det finns tänkbara orsaker till varför dessa intervjupersoner utvecklat en anorexiliknande problematik och emotionell instabil personlighetsstörning samt att det råder en samsjuklighet mellan dessa två sjukdomstillstånd. Tänkbara faktorer till varför dessa individer utvecklat dessa två sjukdomstillstånd har gett upphov till tre begrepp som har varit centrala utifrån intervjupersonernas berättelser; anknytning, utsatthet samt övergrepp. Det fjärde och sista begreppet samsjuklighet sammanfattar de tänkbara faktorerna till varför dessa individer insjuknat i en anorexiliknande problematik samt emotionell instabil personlighetsstörning. / This qualitative study contains a review of how persons with an anorexia-similiar disease and borderline personality disorder, is experiencing their lives through this two conditions. A central question is to find possible causes to explain the comorbidity between an anorexia-similiar disease and borderline personality disorder. In this study, there have been five inerviews. The basis of this study have proceed from two theories; the attachment theory and biosocial theory, which also have been the basis to analyze the comorbidity between an anorexia-similiar disease and borderline personality disorder. The results of the study, indicates that there are some possible reasons why these persons have developed these two diseases and that there is a intelligible comorbidity between this two conditions. Possible factors why these persons have developed these two diseases, have lead to three notions; attachment, vulnerability and abuse. The fourth and final concept, comorbidity, summarizes the possible factors why these persons have developed and anorexia-similiar disease and borderline personality disorder.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Vid behandling av ätstörningar hos barn och ungdomar konstateras att föräldrars delaktighet har en betydande roll. Sjuksköterskan kan möta föräldrar till barn och ungdomar med ätstörning inom olika vårdinstanser och vårdformer och för att kunna ge stöd och god omvårdnad med familjen i fokus, är det av intresse att belysa upplevelser och erfarenheter hos föräldrar, av att leva med och/eller vårda barn/ungdom med ätstörning. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser och erfarenheter av att leva med och/eller vårda barn/ungdom, med diagnostiserad ätstörning. Metod: En litteraturstudie genomfördes utifrån nio artiklar av kvalitativ ansats. Artiklarnas resultat analyserades och sammanfördes. Resultat: Föräldrar upplevde social isolering, förändringar i vardagslivet samt svårigheter att förhålla sig till ätstörningen. För många var den känslomässiga bördan tung och känslor som oro, frustration och maktlöshet var vanliga. Vidare blev ekonomi och egen hälsa lidande till följd av sjukdomen. Föräldrar upplevde det positivt att dela sina upplevelser med andra i liknande situation och att få kunskap och information kring sjukdomen ansågs värdefullt. Slutsats: Att vara förälder till ett barn eller ungdom med ätstörning innebär en tung känslomässig börda och har stor inverkan på det dagliga livet. Föräldrars kunskap om sjukdomen bör stärkas, medan stöd och omvårdnad med fokus mot dessa föräldrar bör ges. / ABSTRACT Background: While treating eating disorders in children and adolescents, parental involvement has a significant role. Nurses are likely to meet the parents of children and adolescents with eating disorders in different health facilities and to be able to provide support and family focused care, it is of interest to highlight the experiences of parents living with and caring for children/adolescents with eating disorders. Aim: To describe parents' experiences of living with, and/or caring for a child/adolescent, diagnosed with an eating disorder. Method: The study was carried out as a literature study, where a total of nine qualitative studies were included. Results: The results came to show that many parents had difficulties relating to the eating disorder. Furthermore, feelings such as anxiety, frustration and powerlessness were common among parents. Many experienced great emotional burden, changes in everyday life and social isolation. Moreover, as an effect of the disease, many parents also experienced a negative impact on their personal health as well as on their private economy. However, parents felt positively about sharing experiences with others in similar situations and that obtaining knowledge and information about eating disorders was of great importance. Conclusion: Being a parent to a child or adolescent with eating disorders involves great emotional burden and has great impact in everyday life. Parents should be taken care of and given support in this matter, and one should also strengthen their knowledge about the disease in question.

Bakgrund: Ätstörningar är den tredje vanligaste sjukdomen i västvärlden bland unga kvinnor efter astma och fetma. Av de personer som drabbas utav Anorexia Nervosa avlider drygt 10 % till följd av sjukdomen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av att vårdas för sjukdomen Anorexia Nervosa. Metod: Denna studie genomfördes med en kvalitativ metod och en narrativ analys. Datainsamlingen grundades på fyra självbiografier, skrivna av kvinnor som hade drabbats av och vårdats för Anorexia Nervosa. Resultat: I resultatet kunde olika upplevelser av att vårdas för Anorexia Nervosa plockas ut. Upplevelserna delades upp i olika teman och förtydligades med citat. De teman som uppkom var Att tävla, Att släppa kontrollen, Att bli kränkt, Att förlora sin integritet, Att bli sedd, Att få insikt och Att känna en rädsla för att bli frisk. Dessa teman avspeglade kvinnors upplevelser av att vårdas för anorexia nervosa. Slutsats: Denna studie kan bidra till att vårdpersonal kan erhålla en ökad förståelse om kvinnors upplevelser av att vårdas för anorexia nervosa. Det kan innebära att vårdpersonalen kan främja kvinnornas behov av omvårdnad, för ett ökad hälsa och välbefinnande. / Background: Amongst young female adults in the western society, eating disorder is the third most common disease after asthma and obesity. About 10 % of the people who suffers from anorexia nervosa die due to the disease. Aim: This studies aim is to describe women’s experiences of being cared for Anorexia Nervosa. Method: This study was completed with a qualitative method and a narrative analysis. The gathering of data was founded on four autobiographies, written by women who has suffered from, and been cared for Anorexia Nervosa. Result: In the results, different experiences from the treatment for anorexia nervosa could be pointed out. The experience was divided into different themes and was clarified with quotations. The themes were To compete, To let go of the control, To be offended, To be seen, To get insight and To feel fear of being healthy. These themes reflected the women’s experiences from being cared for anorexia nervosa. Conclusion: This study can contribute so that health professionals receive a greater understanding about women’s experiences from being cared for Anorexia Nervosa. It could help the health professionals to promote these women’s need of care, it can also increase the women’s experience of health and well-being.

Ätstörningar i samband med graviditet är ett växande, dolt problem. Kvinnor som lider av en ätstörning väljer i många fall att dölja sina symtom, inte minst under en graviditet. Tecken kan vara svåra att se, vilket ställer stora krav på att sjuksköterskan är väl insatt i de tecken och symtom som tyder på att en ätstörning förekommer. Syftet med studien var att beskriva tecken och symtom på att en ätstörning förekommer i samband med en graviditet. Metoden som användes var en litteraturstudie, där resultatdelen baserades på elva vetenskapliga artiklar. Analysen mynnade ut i fyra kategorier: kontrollerad kosthållning och vikt, utsatta livssituationer, förvrängd självbild samt depression och ångest. Resultatet påvisade en oro, starkt kopplad till den egna vikten, samt kroppens form. Smalhetsidealet i dagens samhälle sätter stor press på kvinnor och deras utseende. Kvinnor i sårbara livsituationer och med låg självkänsla, var mer benägna att utveckla en ätstörning i samband med en graviditet än kvinnor med stabil livsituation och god självkänsla. Sjuksköterskan behöver vara lyhörd för tecken och symtom på att en ätstörning förekommer i samband med graviditet. God kommunikation är av stor vikt för att nå fram till patientgruppen. Ytterligare forskning kring hur sjuksköterkor skall arbeta med gravida kvinnor, efter upptäckten av att en ätstörning förekommer, är av intresse. / Eating disorders in pregnancy is a growing, yet hidden problem. Women who suffer from an eating disorder often choose to hide their symptoms, especially during a pregnancy. Signs which indicate that an eating disorder occurs during the pregnancy may be difficult to detect. This is a dilemma and therefore the nurse has to be familiar with signs and symptoms which may occur. The aim of the study was to describe signs and symptoms of eating disorder during a pregnancy. A literature study was accomplished as a method, where the result was based on eleven scholarly articles. The analysis of the study culminated into four categories: controlled diet and weight control, tough circumstances in life, distorted self-image and depression and anxiety. The result demonstrates a concern, strongly related to the perception of an individual’s weight and body shape. The idea of being slim in today’s society puts a lot of pressure on women and their appearance. Women in vulnerable circumstances of life and with low self-esteem, were more likely to develop an eating disorder during pregnancy. Therefore the nurse has to be alert to detect symptoms and signs of eating disorders during pregnancy. Good communication is of importance to reach out to the patient group. Additional research about nursing of pregnant women after discovering that an eating disorder occurs, is of interest.

Bakgrund: Vårdtagare med anorexia nervosa har svårt att tolka sina egna och andras känslor, vilket gör dem sårbara. Det gör att sjuksköterskan tillsammans med hälso- och sjukvården har en viktig uppgift att bygga upp och bidra till en god relation där återhämtning är möjlig och vårdtagaren kan känna välbefinnande. Syfte: Belysa hur vårdtagare med anorexia nervosa upplever relationen med sjuksköterskan. Metod: Resultaten i tio empiriska studier granskades, analyserades med induktiv ansats och sammanställdes till en kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visar att vårdtagare upplever välbefinnande i relationen med sjuksköterskan genom upplevelser av att få livskraft, tillfredställelse och bli uppskattad. Förlust av hopp och förminskande upplevdes som ett vårdlidande när relationen inte fungerade optimalt utifrån deras synsätt. Slutsats: Sjuksköterskans relation bidrar till hur återhämtningen blir för den enskilde vårdtagaren med anorexia nervosa. En god relation med stöd ökar välbefinnandet och därmed även tillfrisknande. Mer kunskap, redan i grundutbildningen till sjuksköterska, bör finnas för att kunna möta känsliga grupper av vårdtagare. Nyckelord: anorexia nervosa, vårdtagarerfarenhet, vårdtagare-sjuksköterska relation, ätstörningar.

Bakgrund: Ätstörningar är en psykiatrisk sjukdom som drabbar främst unga personer. Bland psykiatriska tillstånd har anorexia nervosa den högsta mortaliteten. Vårdpersonalen står ofta inför utmaningar då personerna sällan inser att de behöver vård. Vårdmötet skildras utifrån vården, förhållningssättet och relationen som uppstår. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenhet av vårdmötet med personer med ätstörningar. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 12 kvalitativa artiklar utifrån databaser med huvudämnen omvårdnad och psykiatrisk omvårdnad. Granskning av artiklarna utfördes med hjälp av HKR:s granskningsmall för kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes enligt Fribergs (2017) trestegsmodell. Resultat: Erfarenheterna om vårdmötet delades in i fem kategorier. Kategorierna var relationen har betydelse och kräver gränssättning, utifrån personernas handlingssätt ändras personalens förhållningssätt, måltidsövervakning innebär en stödjande funktion, kunskap har en positiv inverkan vid utförandet av tvångsinsatser och att ge och ta kontroll medför svårigheter i vårdprocessen. Diskussion: Metoddiskussionen utgår från Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp. Tre fynd lyfts i resultatdiskussionen vilka var förhållningssättets påverkan av beteende och värderingar, behov av kunskap vid tvångsinsatser och den privata relationens påverkan i omvårdnaden. Fynden diskuteras utifrån omvårdnadsteorier, etiska aspekter och samhällsperspektiv.