Gyms are populated by more and more people and there is an increased interest in wellness and health. However, there is a downside to the culture that people choose to step into. Exercise can go too far and take unhealthy directions. The purpose of this study is to examine how norms are created in the gym culture and how unhealthy behaviour is reproduced inside the walls of the gym. We have also done research about how a local gym identifies and handles deviant behaviour such as the use of doping and eating disorders. Methods used are qualitative interviews and participating observations. Our theoretical framework has consisted of social constructivist theories of Peter Berger and Howard S. Becker such as the socially constructed reality and deviant careers. Our results have shown that it’s difficult to draw a line between what is healthy and unhealthy. The gym atmosphere and it`s message, the gym visitors and how they relate to values, interact and confirm each other mutually. This creates the gym norm. The gym handles deviant behaviour by conversations with its visitors and by having close ties to medical care. Knowledge is the key to a healthy approach towards training and also to the identification of deviant behaviour.

Bakgrund: Barn och ungdomar i skolan som är missnöjda med sina kroppar tenderar att börja experimentera med mat och träningsvanor vilket kan leda till en ohälsosam kroppsuppfattning. Sociala medier tillsammans med andra media spelar en stor roll i hur de påverkar framförallt kvinnor. En utmaning för skolsköterskan är att lyckas identifiera och stötta dessa elever i ett tidigt stadium. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur skolsköterskor upptäcker och bemöter elever med ätstörningar. Metod: Intervjuer med åtta skolsköterskor utfördes efter så kallad snöbollsrekrytering och analyserades med hjälp av en kvalitativ innebördsanalys. Resultat: Skolsköterskan erfarenheter av att upptäcka och bemöta elever med ätstörningsproblematik visar att det krävs kompetens, samarbete sinsemellan skolpersonal och elevernas föräldrar samt att det är av största vikt för skolsköterskan att bilda en trygg relation med elever. Konklusion: Kontinuerligt utbyte av erfarenheter samt yrkesmässig handledning kring elever med ätstörningar skulle stärka skolsköterskor i deras profession. / Background: Children and adolescents in school who are dissatisfied with their bodies tend to start experimenting with food and their exercising behaviour which can lead to an unhealthy body image. Social media and other media also play a big role in how they affect women, above all. The challenge for school nurses is to identify and support these students. Aim: The aim of this study is to describe school nurses’ experiences from detecting and encountering students with eating disorders. Method: Interviews with eight school nurses were performed after snowball sampling and analysed using a meaning analysis of the context. Result:School nurses experience of detecting and encountering students with eating disorders shows that it demands competence, cooperation between mentors and the students parents together with an ability to show an open attitude and that it is important to build a trustworthy relationship with the students. Conclusion: Continuous exchange of experiences as well as professional guidance surrounding students with eating disorders would strengthen school nurses in their profession.

Bakgrund: Ett stort antal patienter fullföljer inte sin behandling av ätstörningar på grund av att de känner sig missförstådda av vårdaren vilket kan leda till ett vårdlidande. Sjuksköterskors arbete är betydelsefullt då den vårdande relationen som hen fokuserar på anses vara mer läkande än den medicinska behandlingen. En väletablerad kontakt mellan vårdpersonal och patient är av stor betydelse för en god omvårdnad och en lyckad behandling. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som lider av ätstörningar. Metod: En litteraturstudie har gjorts med utgångspunkt i Evans (2002) analysmetod. Analys av 10 vetenskapliga studier som har svarat till studiens syfte. Resultat: Fyra teman framkom som belyser sjuksköterskors erfarenheter kring attityder och beteenden, en vårdande relation, kunskap och känslor. Slutsats: Relationen mellan patient och vårdare är mycket viktig men också mycket komplext. Det är vår uppfattning att alla sjuksköterskor försöker med bästa möjliga förmåga sträva efter att lindra patienters lidande däremot är kunskapen om hur detta ska uppnås inte tillräckligt tydlig. Att sjuksköterskor ibland frångår principer som formar omvårdnaden, så som empati, kärlek och förståelse; är ett faktum. Klinisk betydelse: Sjuksköterskorna sökte många gånger stöd och hjälp från andra mer erfarna kollegor för att ta del av deras erfarenheter och kunskaper för att kunna ge en bättre vård. Studien är därmed ett viktigt bidrag då det ger en översikt över erfarenheter i en större utsträckning än den samlade erfarenheten som kan finnas inom endast en avdelning. / Background: A large number of patients do not fulfill the treatment provided for eating disorders due to a feeling of misunderstanding from the nurse; this can lead to a suffering for the patient. The works of nurses are significant since the therapeutic relationship is seen as more healing than the medical treatment. A well-established relationship between care provider and caretaker is of great importance for a good quality care and a successful treatment of the patient suffering from an eating disorder. Aim: The aim of the study was to shed light on nurses' experiences of caring for patients suffering from an eating disorder. Method: A literature review was conducted with support of Evan's (2002) method of analysis. An analysis of 10 scientific studies which contributed to the aim of this study. Findings: Four main themes were identified that shed light on the nurses' experiences regarding attitudes and behaviors, a therapeutic relationship, knowledge and feelings. Conclusion: The relationship between patient and caregiver is very important but also very complex. It is our opinion that all nurses try to ease the patients suffering at the best of their ability although the knowledge of how to achieve this is not very specific. That nurses sometimes abandon core values like compassion, love and understanding; is a fact. Clinical impact: The nurses often sought support and help from other, more experienced colleagues to take note of their experiences and knowledge to be able to provide better care. The study is there for an essential contribution since it gives an overview of experiences on a greater scale than the collected experience that can be found in just one ward.

Ätstörningar utgör ett stort problem i samhället, behandlingen är resurskrävande och återfallsrisken är hög. Därför är det både ur ett samhälls- och ur ett individperspektiv av stor vikt att öka kunskapen om varför sjukdomen är så svårbehandlad. Denna kvalitativa studie undersöker ätstörningar kopplade till identitet. Syftet är att fördjupa förståelsen för identitetens betydelse för tillfrisknande från ätstörning samt om, och i så fall hur, identiteten förändras i processen från ätstörd till friskförklarad. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor som tillfrisknat från en ätstörning. Interpretative phenomenological analysis (IPA) användes för att analysera data. Tre huvudteman och sex underteman identifierades och analyserades. För att tolka resultatet användes teorier inom social kognition och symbolisk interaktionism. Resultatet visar att interaktionen med andra ätstörda är av stor betydelse för tillfrisknandet och att en individs identitet förändras i processen från ätstörd till frisk. Vår slutsats är att enbart ett normalt ätbeteende inte räcker, utan tillfrisknande kräver en aktiv omkonstruktion av identiteten. Socialpsykologiska studier av identitet kopplat till ätstörningar är av största vikt för vidare forskning inom fältet och kan även bidra till utveckling av mer effektiva behandlingsmetoder. / Eating disorders are a major societal issue. Treatment is costly and the risk of relapse high. It is important, on both an individual and societal level, to increase knowledge regarding why eating disorders are so difficult to treat. This qualitative study examines the relationship between eating disorders and the individual´s perception of her identity. The purpose of the study is improved understanding of that relationship, it´s impact on the recovery process, and how the individual´s perception of her identity is transformed throughout that process. Semi-structured interviews were conducted with ten women who have undergone successful recoveries. Interpretative phenomenological analysis (IPA) was used to analyze the data and three main themes and six subthemes were identified. To interpret the results, theories in social cognition and symbolic interactionism were used. The result show that interaction with other individuals suffering from eating disorders has a strong impact on recovery and that the individual´s perception of her identity transforms during the process from having an eating disorder to being disease free. The conclusion is that a normal feeding behavior alone is not enough; recovery requires active remodeling of the identity. Social psychological studies of identity linked to eating disorders are of great importance for further research in the field and can also contribute to development of more effective treatments.

Munkesjö, Maria: "Okej, jag kan sitta och lyssna på musik men jag tänker inte äta!" En kvalitativ intervjustudie om musikens funktion för patienter som gått i musikterapi för ätstörningsproblematik. Uppsats 15 hp inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie har varit att undersöka hur patienter som gått i musikterapi för ätstörningsproblematik upplever och använder sig av musik. Frågeställningarna har handlat om vilken funktion musik har i deltagarnas liv och om detta har förändrats av musikterapi. I uppsatsen presenteras en genomgång av relevant litteratur och tidigare forskning inom områden som: musikterapi, musik och hälsa och ätstörningsproblematik. Sex kvinnliga patienter (medianålder 25 år) som genomgått musikterapeutisk behandling (i snitt 2,6 år) för sin ätstörningsproblematik intervjuades med hjälp av semistrukturerade dialogintervjuer. Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv och med Health Musicking som teoretisk utgångspunkt, tolkades sedan de transkriberade intervjuerna. Metoden som användes var tematisk kvalitativ analys vilket kompletterades med konstnärlig form (bild och musik). Resultatet presenteras i form av fyra huvudteman: Musikens funktion som följeslagare genom livet; Musikens funktion som allierad med dikotomin; Musikens funktion som redskap för transformation och Musikens funktion som bundsförvant med känslan. Resultatet diskuteras utifrån syfte och frågeställningar. Med utgångspunkt i teorifältet Health Musicking visar denna studie att musik används och har en mångfald av funktioner för deltagarna under barndom och uppväxt. Under sjukdomstiden förändras detta markant och speglar ätstörningsproblematiken. I den musikterapeutiska behandlingen får musik genomgående en mer eller mindre central funktion som terapeutiskt redskap. Efter musikterapin återgår musikens funktion till en större mångfald men nu används musik i betydligt större utsträckning som medveten hälsoresurs; Health Musicking, i det dagliga livet. / Munkesjö, Maria: "Okey, I can sit and listen to music but I will not eat !" A qualitative study of music´s function for patients with eating disorders. A study carried out within the context of the Master Program in Music Education, profile Music Therapy at the Royal College of Music in Stockholm. The purpose of this qualitative interview study was to investigate how patients in music therapy for eating disorders perceive and use music. This by examining the function of music attributed to the participants' lives and if it has been altered by Music Therapy.The paper presents a review of relevant literature and previous research in the fields of Music Therapy, Music and Health and Eating Disorders. Six female patients (median age 25 years) were interviewed after music therapeutic treatment (average 2.6 years). With a hermeneutical approach the transcribed interviews was analyzed using thematic qualitative analysis and artistic interpretation (music and image). The result presented in four main themes; The music's function as a companion through life; The music's function as ally with the dichotomy ; The music's function as tool for transformation and The music's function as associate with feelings. The results are discussed on the basis of objective and issues. This study shows, based on the theory of Health Musicking, that music is used and has a multitude of functions for the participants during childhood and adolescence. When the eating disorders develop the use of music are significantly modified and reflect the eating disorders. During the music therapy sessions the music take a more or less central role as a therapeutic tool. After music therapy the function of the music return to a multitude of functions. But now the participants are more aware of music as a health resource; Health Musicking, in their daily lives.

Bakgrund: Ca 1–2 procent av alla kvinnor beräknas någon gång under livet uppfylla kriterierna för anorexia nervosa. Sjukdomen, som innebär en kraftigt förhöjd mortalitetsrisk och kan ge allvarliga kroppsliga och psykiska komplikationer på längre sikt, blir ofta uppenbar någon gång under tonåren. Idag råder uppfattningen att barn och ungdomar med anorexia nervosa eller annan ätstörningsproblematik så långt som möjligt bör vårdas tillsammans med sina   föräldrar. På senare år har olika typer av familjebaserad vård, där föräldrarna tilldelas en central roll som drivande i barnets tillfrisknande, blivit allt vanligare i takt med att evidensen för denna form av ätstörningsvård ökat. Forskning har vidare visat att det innebär en stor påfrestning för övriga familjemedlemmar när ett barn insjuknar i en ätstörning. Utifrån detta vore det värdefullt att få en fördjupad kunskap om vilka erfarenheter föräldrar har av att delta i familjebaserad ätstörningsvård. Ett antal kvalitativa studier finns genomförda på området men sammanställd kunskap saknas i dagsläget. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka vilka erfarenheter föräldrar har av att delta i familjebaserad ätstörningsvård. Metod: Kvalitativ litteraturstudie som genomförts enligt Thomas och Hardens (2008) modell för   tematisk syntes av kvalitativ forskning. Resultat: Studien resulterade i fyra deskriptiva teman; Upplevelse av den familjebaserade   ätstörningsvårdens upplägg, Förändring av förhållandet till ätstörningen, Förändringar inom familjen, Att träffa andra i samma situation samt tre analytiska teman; Minskad ensamhet, Att känna sig misslyckad och dömd som förälder samt Att känna att man gör det rätta för sitt barn. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Dorothea Orems teori om egenvårdsbalans samt i relation   till annan aktuell forskning som berör familjebaserad vård och ätstörningar hos barn och ungdomar. / Background: About 1-2 percent of all women fulfil the criteria for anorexia nervosa at some point of their life. The disorder, which entails elevated mortality and might result in serious somatic and   psychiatric long-term complications, often becomes apparent during the teenage years. Today, the prevailing view is that children and youths with eating disorders should be treated together with their parents as far as possible. During the last decade different types of family-based care, were the parents play a central role in their child's recovery, have become more common in step with growing research evidence. Research has also shown how an eating disorder in a child causes a big strain on the rest of the family members. Regarding this, it would be valuable to achieve deeper knowledge about parents’ experiences of engaging in family-based eating disorder care.  A number of qualitative studies concerning this topic exists, but more compiled knowledge is still missing. Aim: The aim of the study was to investigate parents’ experiences of engaging in family-based eating disorder care. Method: A qualitative literature review on the subject was conducted according to Thomas and Hardens (2008) model of thematic synthesis of qualitative research. Results: The study resulted in four descriptive themes; The experience of the setup of the family-based eating disorder care, A change in the approach to the eating disorder, Changes within the family and To meet other parents in the same situation and three analytic themes; To feel less alone, To experience failure and feel judged as a parent and To feel confident that you are doing the right thing for your child. Discussion: The findings were discussed based on Dorothea Orem’s self-care-deficit theory and in relation to other relevant research concerning family-based care and eating disorders in children and youths.

Ätstörningar har blivit mer välkäntoch är en återkommande sjukdominom vården. En ohälsosam relation till mat finns i alla åldrar och relationen till mat utgör stor del av människors liv. Syfte: Syftet var att belysa hur patienter med ätstörningupplever vården. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie där en innehållsanalys använts för att få framresultatet. Resultat: Resultatet består av tre ämnen:relationer, behandling och kunskap. Relationen med vårdpersonalen upplevdes hastorbetydelse för patienternas återhämtning. Inför behandlingen upplevde patienterna ambivalens,därför var det viktigt att patienterna fick vara delaktiga. Vårdpersonalens erfarenheter och kunskap innebar vägledning för patienterna att ändra sittbeteende. Konklusion: Relationer är behandlingensgrund och vårdpersonalen behöver ge ett braförstaintryck hos patienterna eftersom detförsta intrycket tenderaratt hålla sig kvar hos patienterna. Kontinuitet i vårdpersonalskapartrygghet och förtroende. Patienterna belyste vikten av att bli hörda och attindividenbakom ätstörningenuppmärksammades. Deupplevde ambivalens mot behandling då de var rädda att förlorakontrollen över ätstörningen, genom delaktighet upplevde patienterna en personcentrerad vård. Kunskap och erfarenheter hos vårdpersonalen belystes vara en viktig beståndsdel i behandlingen av ätstörningar. / Eating disorders are well-known and is a reoccurring concept within health care. An unhealthy relationship towards food is found within all ages, and the relationship to food constitutes a large part of human’s lives. Purpose: The purpose was to shed light on how patients with eating disorders experience health care. Methods: The study is a literature study where a content analysis was used. Results: The results consist of threesubjects: relationships,treatment and knowledge. The relationship to the care personnel was experienced to have a big impact on the patient’s recovery. Before treatment the patients experienced ambivalence, therefore it was important for them to be included in the treatment process. The care personnel’s experiences and knowledge meant guidance for the patients to change their behavior. Conclusions: Relationships are the foundation for thetreatment process and the care personnel should make a good first impression as it stays with the patients. Continuity among the personnel created safety and trust. The patients highlight the importance of being heard and seen as individuals. Patients experienced ambivalence towards treatment as they were afraid to lose control over the eating disorder. Knowledge and experience among the care personnel was an important part of the treatment.

Exercise has come to be the most common cause to eating disorder and athletes is more often represented among patients with ED than rest of the population. It has been known that men barely notice the symptoms before it’s too late, often because ED is labeled as a woman disorder. Altough it’s not primary an urge to change how you look, among athletes it can be a willing to improve sport enhancement. To work preventive in sports can give us a chance to reduce the cases of ED. The intention with this qualitative study was to broaden the understanding of for ED in sports. The study is based on interviews and the results will be presented by three themes: trigger factors of ED, prevention and communication. / Träning är idag tyvärr den vanligaste utlösande faktorn till ätstörning och idrottare drabbas oftare av ätstörning än övriga befolkningen. Hos män upptäcks sällan symptomen då ätstörning blivit en kvinnligt kodad sjukdom. Dock är det inte alltid en önskan att ändra sitt utseende som triggar en ätstörning, bland atleter kan det vara att man vill förbättra sin prestation som utlöser ätstörning. Att arbeta förebyggande inom idrotten kan ge en chans att reducera antalet fall av ätstörningar. Intentionen med den här studien var att bredda förståelsen för ätstörningar inom idrotten. Studien är baserad på intervjuer och resultaten kommer att redovisas under tre teman: utlösande faktorer, prevention och kommunikation. Resultaten visar att behovet finns och att coachens roll för ungdomarna blir viktig för att upptäcka symptom till ätstörning.

Bakgrund: Media har en allt större roll i det dagliga livet och prevalensen för ätstörningar ökar hos både män och kvinnor. I takt med att tekniken gör media mer lättillgänglig kan det finnas en större risk att påverkas. Syfte: Att sammanställa kunskap från vetenskaplig litteratur kring hur media påverkar risken att insjukna i en ätstörning, bland unga människor från 12 till 30 år. Metod: Strukturerad litteraturöversikt där resultatet baserades på 11 kvantitativa originalartiklar från PubMed, MeSH, SBU och MEDLINE genom PsycINFO. Resultat: Sinnesstämningen, ätmönster och kroppsbild kan förändras vid exponering för media som framhäver en idealistisk kroppsfigur som sedan kan påverka till att drabbas av ätstörningssymtom. Individer som avviker i synen på sig själv jämfört med den som de tycker att de borde ha eller de som tidigare haft ätstörningssymtom har en större risk att internalisera det idealiserade budskapet från media. Slutsats: Denna översikt visar på att media kan påverka risken för insjuknanden av en ätstörning och påverkan blir starkare då individen har ätstörningssymtom eller en förändrad syn på sig själv eller på den som samhället utstakat sedan tidigare. Kroppsmissnöje, internalisering av det smala idealet, förändrad ätmönster, inverkan på sinnesstämningen samt självkänslan är faktorer som media omedvetet kan påverka hos både unga män och kvinnor. Här kan kunskap kring media spela en stor roll i preventionen. Det krävs även mer forskning med fokus på pojkar och ätstörning då den nuvarande forskningen till större del fokuserat på kvinnor. Då ätstörningar är ett fortsatt stigande problem bland unga människor så borde detta område även inkluderas i sjuksköterskans grundutbildning. / Background: Media has an increasing role in the daily life and so is the prevalence of Eating Disorders, for men and women. In the light of technological advances, the media becomes more approachable which increases the risk of impact. Aim: To gather knowledge through scientific literature about how media impact the risk of onset in an Eating Disorder, among young people ages 12 to 30. Method: Structured literature study based on 11 quantitative original articles. Result: Affect, eating patterns and body image can change when exposed to appearance media, which idealizes an unrealistic body image which can lead to a disordered eating pathology. The Individuals with discrepancies between the self-image and the idealized one they think they ought to have, or those who have previously had disordered eating pathology are at greater risk of internalizing the idealized message. Conclusion: This literature review shows that media can impact the risk of the upbringing of an eating disorder and the impact strengthens when the individual has disordered eating pathology or has distorted view on their selves or on how society previously dictated. Body dissatisfaction, internalization of the thin ideal, changed eating patterns, impact on affect and self-esteem are factors, which unconsciously affect young women and men. Media literacy can play a big part in preventing eating disorders. More research connected to eating disorders and men is needed since previous studies focused more on women. This ought to be included in the curriculum of nursing training as eating disorders are rising.

Syfte: Syftet med uppsatsen var att kartlägga metoder som beskrivits i vetenskaplig litteratur om behandling vid ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum, med särskilt fokus på arbetsterapeutens roll. Metod: Systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes i databaserna Amed, Cinahl, Medline, PsychInfo samt PubMed. Ett flertal kombinationer av sökord användes. Sammanlagt valdes tio artiklar ut till resultatet efter granskning och värdering. Resultat: Vi har funnit att ett flertal behandlingsmetoder används i olika kombinationer för att utforma interventioner som adresserar olika aspekter inom problemområdet. I huvudsak kan metoderna för behandling av ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum indelas i sensoriska och beteendemässiga metoder. Slutsats: Slutsatsen av vårt resultat är att det finns många olika tänkbara metoder som kan användas i olika kombinationer i interventioner för behandling av barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum med ätstörningsproblematik. Vi har även funnit att arbetsterapeutens roll behöver bli tydligare i arbetet med denna patientgrupp. Det finns lite forskning inom detta område. Därför skulle det vara intressant att i framtiden göra en enkätstudie eller intervjuer med arbetsterapeuter som jobbar med ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum med syftet att jämföra vårt resultat med deras metoder/interventioner för att se likheter/skillnader.