Sverige har många olika kliniker och institutioner som behandlar problem med ätstörningar och behandlingsformerna inom dessa är mycket varierande. Många av dem har lagt fokus på att ge sina patienter individanpassade resurser och ökad kunskap för att utifrån detta lära sig att ta eget ansvar för sitt tillfrisknande. Syftet med denna undersökning är att se på vilket sätt lärprocesser utvecklats och vilken ny personlig kunskap som påverkat tillfrisknandet till ett hälsosammare liv. Undersökningen har inspirerats av en narrativ ansats och metoden som använts är personlig intervju samt intervju via e-post och brev. Genom MHE Kliniken i Mora skickades brev till, sammanlagt, 20 personer som tidigare haft problem med ätstörningar men som nu anses friska efter professionella kriterier. Den personliga intervjun utfördes med en individ som haft kontakt med en behandlingsverksamhet i Gästrikland. För att stärka materialet användes även en publicerad fallstudie i undersökningen. Resultatet av undersökningen visar att deltagarna i studien ansåg att de genom behandlingen fått nya kunskaper och lärt sig nya sätt varpå de kan hantera problem, både genom teoretisk information men även genom att praktiskt prova. De utvecklades till självständiga individer som lärde sig att ta ansvar för sitt eget liv. Utifrån analysen visades att lärandeprocesser förutsätter en personlig anknytning och meningsfullhet för att ny kunskap ska genereras. Genom undersökningen kan slutsatsen dras att det krävs mycket arbete för att stegvis förändra ett ohälsosamt beteende. Genom högre självkänsla, större tillit till sina egna förmågor och en ökad livskompetens är detta dock fullt genomförbart. / In Sweden, there are great numbers of different clinics and institutions for treating eating disorders and the variation of the treatment differs alot. Many of these are focusing on giving their patients individually suited resources and increased knowledge how to get in charge of their own recovery. The aim of this study is to find out how learning is developed and what personal knowledge you need in the struggle of achieving a healthier life. This study was inspired from a narrative point of view and the methods used are face-to-face interview and interview by e-mail and original mail. Through the MHE Clinic, situated at Mora Sweden, mail were sent to 20 individuals who, in the past, had problems with eating disorders. The face-to-face interview was made with one person, who previously, was in contact with a treatment center in the district of Gästrikland. A published casestudy was also used to further strengthen the collected material. The results of the study shows that the participators gathered new knowledge and learned new ways of handling their everyday problems, both by getting theoretical information but also by actually trying it. These persons grew into indepentent individuals who learned to take responsibility of their own lives. According to the analysis, processes of learning requires personal relation and meaningfulness to be able to generate new knowledge. The conclusion of the study shows that it takes a lot of work to change an unhealthy behaviour, although it is possible by increasing your self-esteem, by trusting your own ability and by gaining a competence of life.

Tidigare studier visar att förekomsten av ätstörningar är högre inom idrotten än i samhället i stort och är enligt Riksidrottsförbundet en viktig fråga för idrottsrörelsens arbete. Träningsanläggningar är en arena där många individer befinner sig dagligen. Studier kring träningsanläggningars förebyggande arbete mot ätstörningar saknas idag. Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur instruktörer på träningsanläggningar arbetar med insatser kring ätstörningar bland sina medlemmar. Studien genomfördes med enkät som datainsamlingsmetod där 26 instruktörer från tre olika träningsanläggningar i Sverige medverkade. Urvalet baserades på bekvämlighetsskäl efter anläggningarnas belägenhet och av tidigare personliga kontakter. Enkäten bestod av 11 frågor som utformades utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar. Resultatet visade att ingen av de tre anläggningarna hade någon skriftlig eller dokumenterad handlingsplan/policy eller förebyggande arbete mot ätstörningar. Kunskap och medvetenhet om ätstörningar fanns hos flertalet av respondenterna. 23 av de 26 respondenterna såg sig själva som förebild för sina deltagare.

Denna rapport har som syfte att undersöka hur ett urval av kuratorer och skolsköterskor ser på förekomsten av och bakgrunden till ätstörningar. Rapporten bygger på riktade öppna intervjuer till skolsköterskor och kuratorer vid skolor och ungdomsmottagningar som arbetar med ungdomar i åldern 16-19 år. Det tema vi vill undersöka och intervjua respondenterna om är hur massmedia, men även andra bakgrundsfaktorer som självkänsla, föräldrarnas roll samt sociala faktorer kan bidra till ätstörningar. Vi har bearbetat resultatet med hjälp av innehållsanalys. Aktuell forskning anger att dålig självkänsla, dålig relation till föräldrar samt påverkan från media är faktorer som kan medverka till utvecklandet av en ätstörning. I tonåren ingår i regel kroppsfixering och missnöje med kroppens utseende som förstärkande faktor. I intervjuerna med våra respondenter återkommer dessa uppgifter. De flesta av respondenterna upplever att ätstörningsproblematik är ett relativt vanligt förekommande problem på deras mottagningar. Det har visat sig att våra intervjuresultat överensstämmer med aktuell forskning som studerat bakgrunden till ätstörningsproblem. Precis som intervjupersonerna säger, menar forskningen att ätstörningar är en komplex sjukdom där flera komponenter spelar in. Det finns alltså inte ett svar på vad ätstörningar beror på, det handlar snarare om faktorer som tillsammans skapar ätstörningen. Mer förebyggande arbete krävs och i en tidig ålder då detta är ett problem som kryper längre ner i åldrarna.

Män har under lång tid inte ansetts kunna lida av ätstörningar eller kroppsuppfattningsstörningar då forskning negligerat dem. Detta har lett till att det råder brist på kunskaper om ätstörningar och kroppsuppfattningsstörningar bland män. En av de vanligaste kroppsuppfattningsstörningar bland män har visat sig vara muskeldysmorfi. Det finns begränsade kunskaper kring det och syftet med denna studie har varit att få en ökad kunskap om och beskriva vad det är samt hur det kan påverka de män som lider av problematiken. Studien är en litteraturstudie med en kvalitativ forskningsansats där både artiklar och böcker använts som underlag. Resultatet visade att muskeldysmorfi är en störning där personen blir besatt kring den egna kroppens muskulatur och som främst drabbar unga män som bodybuildar. Man vet ännu inte huruvida den ska klassas som ätstörning, dysmorfofobi eller tvångssyndrom då forskning saknas och den anses ha samband med alla dessa. Orsaker till utvecklande av muskeldysmorfi anses vara en kombination av samhällets och medias påverkan och genetiska och psykologiska faktorer. För behandling anses i dagsläget kognitiv beteendeterapi vara det mest verksamma. Konsekvenser av muskeldysmorfi kan vara skamkänslor över den egna kroppen och tvångsbeteenden och tvångstankar. Intima - och vänskapsrelationer samt den egna ekonomin och arbetslivet kan påverkas negativt och i en del fall kan muskeldysmorfi det leda till att personer börjar använda anabola steroider eller andra farliga preparat för att kunna öka i muskelmassa.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva förekomst och belysa vilka riskfaktorer som bidrar till att män utvecklar ätstörningar samt att beskriva hur dessa kan se ut. Kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar användes för att genomföra denna litteraturstudie. Resultatet visar att det är svårt att veta hur många män som lider av ätstörningsproblematik eftersom området fortfarande är sparsamt utforskat och att prevalensen visar sig vara väldigt olika i olika studier. Ångest och depression och andra affektiva störningar är ofta sammankopplat med ätstörningar men om det är en riskfaktor eller ett symtom är svårt att veta. Grupptryck och massmediala faktorer kan bidra till utvecklandet av ätstörningar hos män, men press från vänner har visat sig vara en större riskfaktor än press från media. Övervikt och högt BMI har visat sig vara en stor riskfaktor för utvecklandet av ätstörningar, men även män som har låg vikt har visat sig vilja bli större och använder sig då av kompulsiv träning och använder anabola steroider i vissa fall. De ätstörningsbeteenden som ofta syns hos män är hetsätning och tvångsmässig träning. Även kräkning och läkemedelsanvändning är vanligt förekommande. Mer forskning kring detta område behövs. Nyckelord: ätstörningar, män, förekomst, symtom, beteenden. / The aim of this literature review was to describe the prevalence and shed light on what risk factors contribute to the development of eating disorders in males and to describe how these disease can express themselves. Qualitative and quantitative scientific papers where used to conduct this literature review. Results show that it is hard to know how many men are suffering from eating disorders is still sparsely researched and the prevalence is very different in different studies. Anxiety, depression and other types of affective disorders are often connected to eating disorders, but whether it is a risk factor or a symptom is hard to know. Peer pressure and pressure from mass medial factors can contribute to the development of eating disorders in males, but the pressure from friends has shown to be a greater risk factor than the mass medial pressure. Obesity and a high BMI has shown to be a big risk factor for the development of eating disorders, but even males who has a low weight has shown interest in getting bigger and uses compulsive exercise and in some cases steroids. The eating disorder behaviors often shown in men are compulsive eating and compulsive exercise. Self-inflicted vomiting and the use of laxatives is also regularly used. More research in this subject is needed. Key words: eating disorders, male, prevalence, symptom, behaviors.

Syftet med föreliggande randomiserade kontrollerade studie var att undersöka effekten av internetadministrerad kognitiv beteendeterapi (iKBT) vid olika former av ätstörningsproblematik. Behandlingen pågick i åtta veckor och baserades på beteendeterapi (BT) med inslag av Acceptance and Commitment Therapy (ACT). Behandlingen inkluderade en skräddarsydd del som riktades mot vanliga komorbida tillstånd vid ätstörningar. 92 deltagare randomiserades till två grupper, en behandlingsgrupp (n = 46) och en kontrollgrupp (n = 46). Behandlingsgruppen som erhöll iKBT förbättrades signifikant på utfallsmått som avsåg att mäta ätstörningssymptom. På huvudutfallsmåtten BSQ respektive EDE-Q uppvisades signifikanta mellangruppsskillnader, kontrollerat för förmätning. Effektstorleken för mellangruppsskillnaden vad gäller EDE-Q var måttlig (d = 0.54) och för BSQ liten (d = 0.48). För de som fullföljde behandlingen var effektstorleken stor för EDE-Q (d = 0.98) och BSQ (d = 0.97). Andelen som betraktas blivit kliniskt signifikant förbättrade vid behandlingsslut varierade mellan 31.3 och 46.5 % beroende på vilka kriterier som avsågs. Detta var betydligt fler än för kontrollgruppen (9.5-26.1 %). På sekundära utfallsmått (PHQ-9, GAD-7, SWLS, QOLI) erhölls ej signifikanta skillnader mellan grupperna, kontrollerat för förmätningen, vid mätning direkt efter behandlingsavslut. Sammantaget visar resultaten att iKBT för ätstörningsproblem är lovande som behandlingsmetod. Långtidsuppföljningar och replikationsstudier behövs på området.

I föreliggande studie har unga flickors attityder till ätande över tid studeras, samt sambandet mellan föräldrars attityder till mat och ätande och deras döttrars attityder. Detta gjordes genom frågeformulären Children´s Eating Attitudes Test (ChEAT) och Eating Attitudes Test (EAT), från IDA-projektet (Identification of Dieting in Adolescent girls) som delades ut i 40 olika skolor i Uppsala län år 1995 samt 2000. Resultatet visade att det var elva procent av 14åringarna som låg i riskzonen (riskbeteende = 16-72 p) för att utveckla ett stört ätbeteende, medan det inte var någon utav nioåringarna som låg i riskzonen (M 9år = 1,88 M 14 år = 4,35p=.001). Inget signifikant samband mellan varken mammans och flickornas ätbeteende eller pappans och flickornas ätbeteende kunde ses. För att problem med ätstörningar hos ungaflickor ska minska tycker författarna att det är viktigt att föräldrar informeras om hur tidigt deras barn blir medvetna om kroppsideal samt matfrågor. Det är också mycket viktigt att dessa flickor, som är i riskzonen för att utveckla ett stört ätbeteende, fångas upp innan de har utvecklat en faktisk klinisk ätstörning. Som sjuksköterskor är det viktigt att ha bred kunskapom ätstörningar och dess symtom för att på ett tidigt stadium uppmärksamma flickor som drabbats.

Almost half of the population in Sweden suffers from obesity and the cases of eating disorders are increasing. We are exposed daily to the belief that losing weight will make us happier and it will just be through this particular diet. Even if it has been proven that short dieting plans like “lose 20 pounds in one month” doesn’t give a long-term result, society continues to buy into the idea that they do. Every day 16000 placards are placed around us in Sweden with loud yellow colors and big black letters which make them almost impossible to avoid. Their main purpose is to attract and get as many people as possible to buy single copies. This essay deals with several questions: How diet tips figures on placards and how this has developed through years. Also which consequences the result has on the society and our body ideals. The theories and concepts are derived from five areas of research: commercialism, media influence, source criticism, body issues and dietary. Our aim is to map, analyze and problematize how diet tips are presented quantitatively on placard. The method is quantitative research and the study is limited to the media content on placards for evening papers (Aftonbladet and Expressen) 2009, and a comparison between four years; 1979, 1989, 1999 and 2009. An important conclusion from this study is that dieting has an important place in the media agenda. The number of placard about dieting increase after Christmas and before the summer and in April 2009 could you every two days read one. This shows that the newspaper plays on our self-esteems and diet tips on placard are commercially viable. Media has engrained in our minds that "thin is in", and "stout is most definitely out" and they use celebrities and “the ordinary person” to convince us to buy the newspaper. Another conclusion is that diet tips as a phenomenon is here to stay, a matter of fact it has gone from 3 placards about dieting 1979 to 97 placards 2009, and nothing indicates that it will decrease. The diet tips are confusing, misleading and have no credibility, which deeply impacts society in a negative way. Overweight people who need to lose weight get incorrect information, and thinness standout as healthy.

Detta är en kvalitativ studie där sex högstadielärare har intervjuats om deras kunskaper samt om hur lärarna arbetar preventivt när det handlar om psykisk ohälsa med fokus på ätstörningar. Fokus ligger även på att ta reda på hur lärare kan arbeta preventivt och därför har även en psykolog från Stockholms ätstörningscenter intervjuats. Psykologen rekommenderar olika preventiva arbetsätt som lärare kan använda i sin undervisning. Syftet med studien är att granska om dessa sex lärare arbetar med områden som handlar om kost, självkänsla, osunda mediala ideal samt kroppsuppfattning som bland annat psykologen rekommenderar som lämpliga områden att arbeta med i det preventiva arbetet i skolan. Fokus läggs på den välkända teorin kognitiv dissonans som är en mycket framgångsrik metod när det handlar om att arbeta förebyggande mot ätstörningar. Stor vikt läggs också på att informera om vilka områden som anses lämpliga att arbeta med när det handlar om att arbeta preventivt. Slutsatser från denna studie är att samtliga lärare arbetar till viss del preventivt i sin undervisning. Samtliga har kunskap om vilka områden som är intressanta att arbeta med dock har de en begränsad kunskap om vilken teknik som bör användas i detta preventiva arbete.

The aim of this study is to analyze how individuals experience their eating disorder, the focus being if anorexia may be perceived as a secure safe zone in the new modern world. The aim is to examine if individuals affected with anorexia nervosa understand the disorder as a solution to the modern worlds changes and the new individual freedom that it entails. This will be analyzed with the help of terms in Erich Fromms theories about escape mechanisms and Catarina Kinnvalls theories about the modern worlds ontological insecurity. The study is based on data collected from four informants of different ages and gender. The interviews were conducted through email and informants were chosen based on a strategic selection and snowball sampling. For the analysis of the empirical material Fromms escape mechanisms (authoritarianism, destructiveness and automaton conformity) and Kinnvalls theories of identity in the modern world have been used. The results of the analysis show that the eating disorder has a great significance for the individual construction and maintenance of identity and that the eating disorder becomes a safe zone to retreat to in a world of performance anxiety. To escape the anxiety that arises when individuals are faced with unmanageable choices he/she develops anorexia in an attempt to regain a sense of control and security.